Crotchrocket
Ny medlem
Måste erkänna att rubriken ljuger lite, det var alltså ingen sträckkörning, jag sov faktiskt 6 timmar på ett vandrarhem när jag väl kommit fram till Härnösand. Men vi spolar tillbaka lite och tar allt från början - det kan ju mot förmodan finnas någon som vill läsa lite om detta...
Tog kortet i maj -06 och har kört en hel del sedan dess, men har inte gett mig på någon längre tur. I början av sommaren så fick jag höra om ett ställe uppe vid Härnösand som hette Hemsö fästning och plötsligt så hade jag en dålig ursäkt för att ge mig på en lite längre körning med min älskade - för som brukligt är vid mc-körning så är det oftast resan som är det största nöjet.
Dock tog det ända fram tills i onsdags (16/8) innan jag satte av norrut. Förutsättningarna var:
Jag
Honda Hornet 600, svart -03
Givi kåpa
Arlen Ness Goretex-ställ
Oxtar TCS Gore stövlar
Arlen Ness GP Race handskar
Hestra Outlast Goretex handskar
Shoei XR-1000 hjälm
Craft regnställ (svart)
Haglöfs ryggsäck
Mp3 spelare
...och en full tank 95-oktan (varför kommer jag till)
Så bar det iväg från Göteborg, hade sol fram tills Skara, där jag stannade och drog på mig regnstället över textilstället - alltid bra att dra på sig så bra som möjligt
Mkt riktigt började det regna några kilometer senare, det öste ner och bilarna saktade ner och började jobba sig. Själv satt man varmt klädd och helt torr (förutom händerna som jag dumt nog hade kvar GP-race handskarna på istället för Hestra). Plöjde vidare. Solen tittade snart fram och det blev fint väder igen. Vädret höll sig till Örebro där det började mulna på. När jag kom till Västerås så regnade det en del, men inte så farligt. När jag stannade vid preem vid Sala så började jag att inse att kah inte skulle hinna till Härnösand på 3 timmar. Från tankningen vid Sala till Gävle gick det en väldigt gó 90 väg med lite trafik på. Nu hade det mörknat på en hel del och de enda som var ute i regnet och mörkret var jag och tradarna - och den enda polisbilen jag såg under hela färden. När jag närmade mig Gävle ringde jag vandrarhemet och berättade att jag kommer bli sen, vilket de löste på ett mkt bra sätt och jag kunde nu köra utan att ha någon tidspress.
När jag startade från Gävle slängde jag åter in öronsnäckorna och tuffade vidare, iklädd min egna lilla värld. Mellan Gävle och Sundsvall så finns det inte så mycket att säga, 2+1 väg med vajerräcken nästan hela vägen. Dessutom var det så gott som kosvart nu, så man såg inte så mycket annat än själva vägen. När jag velat runt lite i Sundsvall och kommit tillbaka ut på E4an så tog det en liten stund och så var jag i Härnösand. Gick enkelt och smidigt att hitta till vandrarhemmet som låg precis bredvid domkyrkan. Klockan var 01.53 när jag klev av hojen och hade då varit på resande fot, på minuten, 11 timmar, inklusive tankningar och matpauser. Sträckan blev 820km.
Dagen efter begav jag mig till mitt delmål, Hemsö fästning som - som, tro det eller ej, ligger på Hemsön. Där stannade jag även och posade:
(Notera den sedvanliga "efter-hjälmen-frisyren")
Efter avlagt besök på ön fortsatte jag ytterligare en liten bit norrut för att köra över Höga kusten bron:
Därefter var det tillbaka ner till Härnösand och till pizzeria Tre Kronor för att inta en lunch bestående av en Calzone och hallonsoda
Därefter sattes kursen söderut och hem. Hela vägen norrut så hade jag kört på vanlig 95 oktanig soppa och på vägen hem tänkte jag köra på Shells V-power för att se om och i så fall hur stor skillnaden i bränsleföbrukningen skulle bli.
Så när jag stannade till vid Shell i Sundsvall fyllda jag min käresta med V-power och fortsatte söderut. När jag tankade i Sundsvall stod trippen på 967,1km. Problemet är bara det att Shell är tydligen inte lika vanligt längs med den vägen jag valde att köra som alla andra mackar är (OKQ8 ligger ju som svampar längs med vägen ). Så hela idén gick i stöpet, men istället tankade jag 98 för att försöka få någon skillnad i alla fall.
Puttrade på längs med E4an till Gävle där jag fick snilleblixtendöd 
) att fortsätta längs med E4an mot Örebro, istället för att ta den goa 90-vägen som jag hade kört tidigare. Detta gjorde jag i tron att det skulle gå fortare att komma hem... ack så fel jag hade.
Körde på och tyckte att jag var hur smart som helst. Ända tills jag behövde tanka (eftersom jag försökte hålla ut i det längsta och hitta en V-power mack) så lyste soppa-lampan oroväckande länge och jag blev desperat och fick köra bort från vägen, ut mot landet för att komma till en mack. Hällde i lite soppa och tutade vidare. Ser en skylt som varnar för vägarbete och att det blir 30. Lugnt tyckte jag, eftersom klockan passerat "arbetstid" och det bara var jag och en tradare på vägen så tyckte jag att jag kunde hålla lite högre fart än 30 (vanligtvis följer jag ALLTID vägarbetsskyltning och visare stor respekt för de som jobbar längs med vägen, men nu så var det ingen där och det var fri sikt). Hursomhelst - kommer fram till vägarbetet och läser "Vägarbete 0,2-9,1km" OCH att vägen är borta! Istället är det en grusväg som slingrar sig kors och tvärs över den gamla vägen. Dessutom är det inte sådant där fint packat grus, utan hyffsat stora grusbitar, vilket resulterar i att det är som att köra i sand, hojen kränger hit och dit och liksom glider i sidled. Dessutom smäller det har har sig mot däcken när stenarna skjuts iväg i sidled och jag ber om att inte få punka (vilket jag f.ö fick 2 dagar efter att jag fick kortet på ett sprillans nytt pirelli, detta då en 4cm stor metallskärva från en asfaltshyvel trängt rätt in
).
När jag väl tagit mig förbi den här milen på undermålig grusväg är det mörkt och jag kan inte längre se någon skylt med Örebro på... Jag kör vidare och är ganska säker på att hitta någon större väg snart och förhoppningsvis känna igen någon stad jag kan köra mot, då jag inte har någon karta. Efter ett antal mil kommer jag till Sala, där jag tankar mig med red bull och hojen med 98. Nu vet jag vart jag är och gasar vidare mot Västerås. Nu är det så mörkt det kan bli och jag funderar över hur smart det är att chansa på en ny väg, när man redan vet en väg som funkar. Säkerligen skulle jag göra samma val igen, det är ju trots allt nyfikenhet och upptäckarglädje som driver en framåt. Men nu fick jag betala för det, eftersom solen inte orkade vänta på att jag skulle komma ut ur skogen och vägarbetet:
Kör vidare till Örebro där jag fyller på magen med Max-burgare och två red bull. Genomför även den näst sista tankningen. Klockan är nu 00.00.
Några mil innan skara börjar den första dimman att komma. I början är det inte så farligt, men allt eftersom milen blir färre, så blir dimman desto tätare.
http://www.sporthoj.com/forum/attachment.php?attachmentid=158954&stc=1&d=1156001546
Detta tillsammans med kolmörker och inga andra fordon på vägarna att följa så blir hastigheten lite lägre. Men, så småningom kommer jag fram till Göteborg - 03.40 stannar klockan på och trippmätaren stannar på 1727km.
Sammanfattningsvis då:
Kan ju vara roligt för andra med samma hoj (och även för andra att jämföra med) bensinförbrukning osv. Till/Från varierar en del, dels för att "Till" är Gbg-Härnösand-Hemsön-Högakustenbron-Sundsvall och "Från" är Sundsvall-Göteborg.
Till: 50,60 liter (967km)
Från: 37,84 liter (760km)
Totalt: 88,44 liter (95,98 och V-power)
Bensinåtgång till: 0,523 liter milen (endast 95)
Bensinåtgång hem : 0,498 liter milen (V-power och 98)
Differens : 0,025 liter milen
Det var tråkigt att jag inte kunde tanka enbart V-power på vägen ner, eftersom det hade varit trevligt att få skillnaden på papper, men men. Man får ta med i beräkningarna att Givi-kåpan som jag hade på sänkte förbrukningen en del, då den säkerligen minskade luftmotståndet. Mötte även en hel del hojar på vägen från Sundsvall söderut, självklart hejade jag på dem alla, av alla dem så borde ju någon vara medlem här på SH, isf hej igen
Om det var någon som mötte en kille i svarta regnkläder med grå ryggsäck på en svart Hornet med konstig kåpa som inte hejade, så var det helt enkelt för att jag inte såg dig, annars är jag en riktig hejjare
Skönt att skriva av sig lite så här efter att man vilat upp sig igen, om det är någon som undrar nått så är det bara att skriva!
Tog kortet i maj -06 och har kört en hel del sedan dess, men har inte gett mig på någon längre tur. I början av sommaren så fick jag höra om ett ställe uppe vid Härnösand som hette Hemsö fästning och plötsligt så hade jag en dålig ursäkt för att ge mig på en lite längre körning med min älskade - för som brukligt är vid mc-körning så är det oftast resan som är det största nöjet.
Dock tog det ända fram tills i onsdags (16/8) innan jag satte av norrut. Förutsättningarna var:
Jag
Honda Hornet 600, svart -03
Givi kåpa
Arlen Ness Goretex-ställ
Oxtar TCS Gore stövlar
Arlen Ness GP Race handskar
Hestra Outlast Goretex handskar
Shoei XR-1000 hjälm
Craft regnställ (svart)
Haglöfs ryggsäck
Mp3 spelare
...och en full tank 95-oktan (varför kommer jag till)
Så bar det iväg från Göteborg, hade sol fram tills Skara, där jag stannade och drog på mig regnstället över textilstället - alltid bra att dra på sig så bra som möjligt
Mkt riktigt började det regna några kilometer senare, det öste ner och bilarna saktade ner och började jobba sig. Själv satt man varmt klädd och helt torr (förutom händerna som jag dumt nog hade kvar GP-race handskarna på istället för Hestra). Plöjde vidare. Solen tittade snart fram och det blev fint väder igen. Vädret höll sig till Örebro där det började mulna på. När jag kom till Västerås så regnade det en del, men inte så farligt. När jag stannade vid preem vid Sala så började jag att inse att kah inte skulle hinna till Härnösand på 3 timmar. Från tankningen vid Sala till Gävle gick det en väldigt gó 90 väg med lite trafik på. Nu hade det mörknat på en hel del och de enda som var ute i regnet och mörkret var jag och tradarna - och den enda polisbilen jag såg under hela färden. När jag närmade mig Gävle ringde jag vandrarhemet och berättade att jag kommer bli sen, vilket de löste på ett mkt bra sätt och jag kunde nu köra utan att ha någon tidspress.
När jag startade från Gävle slängde jag åter in öronsnäckorna och tuffade vidare, iklädd min egna lilla värld. Mellan Gävle och Sundsvall så finns det inte så mycket att säga, 2+1 väg med vajerräcken nästan hela vägen. Dessutom var det så gott som kosvart nu, så man såg inte så mycket annat än själva vägen. När jag velat runt lite i Sundsvall och kommit tillbaka ut på E4an så tog det en liten stund och så var jag i Härnösand. Gick enkelt och smidigt att hitta till vandrarhemmet som låg precis bredvid domkyrkan. Klockan var 01.53 när jag klev av hojen och hade då varit på resande fot, på minuten, 11 timmar, inklusive tankningar och matpauser. Sträckan blev 820km.
Dagen efter begav jag mig till mitt delmål, Hemsö fästning som - som, tro det eller ej, ligger på Hemsön. Där stannade jag även och posade:
Efter avlagt besök på ön fortsatte jag ytterligare en liten bit norrut för att köra över Höga kusten bron:
Därefter var det tillbaka ner till Härnösand och till pizzeria Tre Kronor för att inta en lunch bestående av en Calzone och hallonsoda
Därefter sattes kursen söderut och hem. Hela vägen norrut så hade jag kört på vanlig 95 oktanig soppa och på vägen hem tänkte jag köra på Shells V-power för att se om och i så fall hur stor skillnaden i bränsleföbrukningen skulle bli.
Så när jag stannade till vid Shell i Sundsvall fyllda jag min käresta med V-power och fortsatte söderut. När jag tankade i Sundsvall stod trippen på 967,1km. Problemet är bara det att Shell är tydligen inte lika vanligt längs med den vägen jag valde att köra som alla andra mackar är (OKQ8 ligger ju som svampar längs med vägen
). Så hela idén gick i stöpet, men istället tankade jag 98 för att försöka få någon skillnad i alla fall. Puttrade på längs med E4an till Gävle där jag fick snilleblixten
död ) att fortsätta längs med E4an mot Örebro, istället för att ta den goa 90-vägen som jag hade kört tidigare. Detta gjorde jag i tron att det skulle gå fortare att komma hem... ack så fel jag hade.Körde på och tyckte att jag var hur smart som helst. Ända tills jag behövde tanka (eftersom jag försökte hålla ut i det längsta och hitta en V-power mack) så lyste soppa-lampan oroväckande länge och jag blev desperat och fick köra bort från vägen, ut mot landet för att komma till en mack. Hällde i lite soppa och tutade vidare. Ser en skylt som varnar för vägarbete och att det blir 30. Lugnt tyckte jag, eftersom klockan passerat "arbetstid" och det bara var jag och en tradare på vägen så tyckte jag att jag kunde hålla lite högre fart än 30 (vanligtvis följer jag ALLTID vägarbetsskyltning och visare stor respekt för de som jobbar längs med vägen, men nu så var det ingen där och det var fri sikt). Hursomhelst - kommer fram till vägarbetet och läser "Vägarbete 0,2-9,1km" OCH att vägen är borta! Istället är det en grusväg som slingrar sig kors och tvärs över den gamla vägen. Dessutom är det inte sådant där fint packat grus, utan hyffsat stora grusbitar, vilket resulterar i att det är som att köra i sand, hojen kränger hit och dit och liksom glider i sidled. Dessutom smäller det har har sig mot däcken när stenarna skjuts iväg i sidled och jag ber om att inte få punka (vilket jag f.ö fick 2 dagar efter att jag fick kortet på ett sprillans nytt pirelli, detta då en 4cm stor metallskärva från en asfaltshyvel trängt rätt in
).När jag väl tagit mig förbi den här milen på undermålig grusväg är det mörkt och jag kan inte längre se någon skylt med Örebro på... Jag kör vidare och är ganska säker på att hitta någon större väg snart och förhoppningsvis känna igen någon stad jag kan köra mot, då jag inte har någon karta. Efter ett antal mil kommer jag till Sala, där jag tankar mig med red bull och hojen med 98. Nu vet jag vart jag är och gasar vidare mot Västerås. Nu är det så mörkt det kan bli och jag funderar över hur smart det är att chansa på en ny väg, när man redan vet en väg som funkar. Säkerligen skulle jag göra samma val igen, det är ju trots allt nyfikenhet och upptäckarglädje som driver en framåt. Men nu fick jag betala för det, eftersom solen inte orkade vänta på att jag skulle komma ut ur skogen och vägarbetet:
Kör vidare till Örebro där jag fyller på magen med Max-burgare och två red bull. Genomför även den näst sista tankningen. Klockan är nu 00.00.
Några mil innan skara börjar den första dimman att komma. I början är det inte så farligt, men allt eftersom milen blir färre, så blir dimman desto tätare.
http://www.sporthoj.com/forum/attachment.php?attachmentid=158954&stc=1&d=1156001546
Detta tillsammans med kolmörker och inga andra fordon på vägarna att följa så blir hastigheten lite lägre. Men, så småningom kommer jag fram till Göteborg - 03.40 stannar klockan på och trippmätaren stannar på 1727km.
Sammanfattningsvis då:
Kan ju vara roligt för andra med samma hoj (och även för andra att jämföra med) bensinförbrukning osv. Till/Från varierar en del, dels för att "Till" är Gbg-Härnösand-Hemsön-Högakustenbron-Sundsvall och "Från" är Sundsvall-Göteborg.
Till: 50,60 liter (967km)
Från: 37,84 liter (760km)
Totalt: 88,44 liter (95,98 och V-power)
Bensinåtgång till: 0,523 liter milen (endast 95)
Bensinåtgång hem : 0,498 liter milen (V-power och 98)
Differens : 0,025 liter milen
Det var tråkigt att jag inte kunde tanka enbart V-power på vägen ner, eftersom det hade varit trevligt att få skillnaden på papper, men men. Man får ta med i beräkningarna att Givi-kåpan som jag hade på sänkte förbrukningen en del, då den säkerligen minskade luftmotståndet. Mötte även en hel del hojar på vägen från Sundsvall söderut, självklart hejade jag på dem alla, av alla dem så borde ju någon vara medlem här på SH, isf hej igen
Om det var någon som mötte en kille i svarta regnkläder med grå ryggsäck på en svart Hornet med konstig kåpa som inte hejade, så var det helt enkelt för att jag inte såg dig, annars är jag en riktig hejjare
Skönt att skriva av sig lite så här efter att man vilat upp sig igen, om det är någon som undrar nått så är det bara att
skriva!Bifogat
Last edited:
), så kände jag att det var nu eller aldrig. Dessutom har jag inte kört någon liknande sträcka innan, så jag visste inte om det skulle vara jobbigt, om jag hade blivit tvungen att stanna och sova mer än vad jag gjorde, vilken fart jag skulle hålla osv. Så sett ur det perspektivet så var det bra att köra själv, så man vet hur man själv är under de förhållandena, hur mycket man orkar köra osv. MEN, självklart så är det roligare att köra flera stycken och nu när jag känner mig själv och hojen bättre så skulle jag inte tacka nej till att köra någon längre sträcka med andra. 
Min värsta resa var från Öland till Mora på en DT 125 på 13 hk, som dessutom skulle köras lugnt för den var ny, min maxhastighet var nog 85 på den resan... Det var tidigt i maj, så jag tinade upp på bensinstationer med jämna mellanrum. Jag körde även samma hoj mellan Göteborg-Stockholm, ingen inkörning denna gång så full gas var det som gällde...-maxhastighet 95
