Nedan saxat från freeride, ang. hjälmar
Ger hyfsad översikt över hur det funkar, så jag klippte in det här
Hjälmar delas in i två kategorier skalmaterial; Glasfiber och plast. Naturligtvis innehåller en så grov uppdelning stora skillnader inom kategorierna men att glasfiberhjälmarna som grupp är överlägsna råder det knappast någon tvivel om.
Orsaken till säkerhetsskillnaderna ligger i skalmaterialens olika karaktär. Plasten är böjlig och seg medan glasfibermaterialen är hårda. Att beskriva skillnaderna utan att få det att framstå som att plasthjälmarna är dåliga kan vara svårt. Man får dock väga det högre priset mot den högre kvalitén och kolla om inte plånboken rymmer en bättre hjälm. Om du skulle ha nytta av hjälmen kan den investeringen inte mätas i pengar.
Samtidigt innebär generaliseringen att man kan få det att låta som alla glasfiberhjälmar är bättre men så enkelt är det inte heller. Med en billig glasfiberhjälm följer nackdelar i tillverkningsprocessen. I vissa fall kan det vara så att en billig glasfiberhjälm har så bristfällig kvalité att en plasthjälm är att föredra. Håller man sig till de stora fabrikaten kan man nog ändå säga att kvalitén genomgående är mycket hög. Tar vi t.ex Shoei och Arai (som är arga konkurrenter i proffsklassen och naturligtvis hävdar de att just deras tillverkningsfilosofi är den rätta) har man inga billiga (och därmed dåliga) hjälmar i sina sortiment. Du märker vilka hjälmar som används på tävlingsbanorna och de killarna brukar veta hur man ska klara sig utan skador. Shoei och Arai är definitivt två av de vanligaste hjälmarna i proffs-sammanhang och inget av fabrikaten tillverkar av säkerhetsskäl plasthjälmar. Arai inte heller s.k. öppningsbara hjälmar.
Tekniskt handlar hjälmens säkerhet om att fördela kraften så att den inte når din skalle.
Glasfiberhjälmarnas idé är att det yttre skalet är hårt och fördelar kraften medan inredningen som dämpar farten görs mjuk.
Inredningen består alltid av frigolit. Vilken densitet den har, alltså hur hård den är, har stor betydelse för dess förmåga att dämpa kraft. Vissa hjälmar har dessutom olika densitet på frigoliten beroende på vilken del av skallen den skyddar, s.k. skiktad frigolit. Densiteten kan t.ex. få vara högre i pannan än i hjässan (utom kanten i pannan) vilket ytterligare förbättrar säkerheten. Tyvärr syns inte sånt utanpå hjälmen.
De hjälmar som har olika typer av laminatskal (finns i två, tre och fyrlagers laminat) fördelar kraften bättre och minskar ytterligare risken för skador. I kombination med t.ex. skiktad frigolit når man därigenom ett mycket hög säkerhetsnivå inte minst om tyngdpunkten dessutom är låg.
Plasthjälmarnas idé är att skalet är segt och inredningen hårdare. Kraftfördelningen i skalet är sämre och för att kompensera det sämre skalet görs inredningen (frigoliten) i högre densitet för att klara normen. De både fördelar kraften sämre och bromsar upp kraften sämre vilket ur säkerhetssynpunkt naturligtvis är sämre. Har man dessutom en hög tyngdpunkt är resultatet knappast någon höjdare. En viktig faktor för plasthjälmarnas begränsade livslängd (ca 2 år) är att plastens mjukgörare avdunstar och dessutom gör skalet sprött och mindre säkert. Plasthjälmens fördel är tillverkningsprocessen som gör plasthjälmarna billigare än glasfiberhjälmarna.
Utöver val av skalmaterial har skalmaterialets tjocklek betydelse. Man kan göra ett billigt skalmaterial tjockare, varvid naturligtvis vikten ökar, och därmed förbättra vissa egenskaper på andras bekostnad. Ovedersägligt är det dock så att plasten inte tål UV-strålning vilket kraftigt förkortar plasthjälmarnas livslängd jämfört med glasfibermaterialen. Släng därför din plasthjälm efter max 3 säsonger, glasfiberhjälmen klarar dubbelt upp. Därför förekommer inga plasthjälmar i seriösa sammanhang.
Det kan vara mycket svårt att se om en hjälm varit utsatt för en skada som påverkar säkerheten.
Vid en krock vill tyngden av dig oftast fortsätta framåt. När något kommer i vägen så kommer det att trycka en tillfällig "buckla" i hjälmens skal och trycker då ihop frigoliten från fel håll (utifrån). Samtigt ska frigoliten bromsa din motsatta kraft (inifrån). Det är bäst att dessa krafter inte möts. Eftersom plasten är böjlig och glasfiber hårdare kommer bucklan att bli större i en plasthjälm (glasfiberhjälmen får oftast tydliga sprickor) och kraften kommer närmare ditt skallben. Dessutom går det inte att se om någon sådan hålighet mellan inredning och skal har uppstått. Man kan få samma effekt, att inredningen inte ligger an mot skalet, om hjälmen stått för varmt. En hjälm bör inte utsättas för högre temperaturer än ca 60 grader eftersom högre temperaturer påverkar frigoliten. En sån hjälm har inte samma säkerhet som fabriken ursprungligen tänkt sig och bör kasseras. Köp därför ingen hjälm som varit placerad under en spotlight i den fina displayen i butiken. Köp inte heller en begagnad hjälm, du kan inte bedöma säkerhetsnivån och en del av livslängden är ju redan förbrukad. En två år gammal plasthjälm har i princip max ett års livslängd för den nya ägaren.
När vi ändå nämner vikten av att inredningen ligger dikt mot skalet och självklart inte flyttar på sig vid en skada inser du säkert att din skalle också ska ligga dikt mot inredningen. För stor hjälm sänker säkerhetsnivån eftersom du då först måste krocka mot inredningen och sen få kraften dämpad. Dessutom kan hjälmen börja flytta på sig och har du otur kanske inte hakbandet håller hjälmen kvar på huvudet. Och då kan du ju lägga ut hur mycket pengar som helst på inget skydd alls.
Ger hyfsad översikt över hur det funkar, så jag klippte in det här
Hjälmar delas in i två kategorier skalmaterial; Glasfiber och plast. Naturligtvis innehåller en så grov uppdelning stora skillnader inom kategorierna men att glasfiberhjälmarna som grupp är överlägsna råder det knappast någon tvivel om.
Orsaken till säkerhetsskillnaderna ligger i skalmaterialens olika karaktär. Plasten är böjlig och seg medan glasfibermaterialen är hårda. Att beskriva skillnaderna utan att få det att framstå som att plasthjälmarna är dåliga kan vara svårt. Man får dock väga det högre priset mot den högre kvalitén och kolla om inte plånboken rymmer en bättre hjälm. Om du skulle ha nytta av hjälmen kan den investeringen inte mätas i pengar.
Samtidigt innebär generaliseringen att man kan få det att låta som alla glasfiberhjälmar är bättre men så enkelt är det inte heller. Med en billig glasfiberhjälm följer nackdelar i tillverkningsprocessen. I vissa fall kan det vara så att en billig glasfiberhjälm har så bristfällig kvalité att en plasthjälm är att föredra. Håller man sig till de stora fabrikaten kan man nog ändå säga att kvalitén genomgående är mycket hög. Tar vi t.ex Shoei och Arai (som är arga konkurrenter i proffsklassen och naturligtvis hävdar de att just deras tillverkningsfilosofi är den rätta) har man inga billiga (och därmed dåliga) hjälmar i sina sortiment. Du märker vilka hjälmar som används på tävlingsbanorna och de killarna brukar veta hur man ska klara sig utan skador. Shoei och Arai är definitivt två av de vanligaste hjälmarna i proffs-sammanhang och inget av fabrikaten tillverkar av säkerhetsskäl plasthjälmar. Arai inte heller s.k. öppningsbara hjälmar.
Tekniskt handlar hjälmens säkerhet om att fördela kraften så att den inte når din skalle.
Glasfiberhjälmarnas idé är att det yttre skalet är hårt och fördelar kraften medan inredningen som dämpar farten görs mjuk.
Inredningen består alltid av frigolit. Vilken densitet den har, alltså hur hård den är, har stor betydelse för dess förmåga att dämpa kraft. Vissa hjälmar har dessutom olika densitet på frigoliten beroende på vilken del av skallen den skyddar, s.k. skiktad frigolit. Densiteten kan t.ex. få vara högre i pannan än i hjässan (utom kanten i pannan) vilket ytterligare förbättrar säkerheten. Tyvärr syns inte sånt utanpå hjälmen.
De hjälmar som har olika typer av laminatskal (finns i två, tre och fyrlagers laminat) fördelar kraften bättre och minskar ytterligare risken för skador. I kombination med t.ex. skiktad frigolit når man därigenom ett mycket hög säkerhetsnivå inte minst om tyngdpunkten dessutom är låg.
Plasthjälmarnas idé är att skalet är segt och inredningen hårdare. Kraftfördelningen i skalet är sämre och för att kompensera det sämre skalet görs inredningen (frigoliten) i högre densitet för att klara normen. De både fördelar kraften sämre och bromsar upp kraften sämre vilket ur säkerhetssynpunkt naturligtvis är sämre. Har man dessutom en hög tyngdpunkt är resultatet knappast någon höjdare. En viktig faktor för plasthjälmarnas begränsade livslängd (ca 2 år) är att plastens mjukgörare avdunstar och dessutom gör skalet sprött och mindre säkert. Plasthjälmens fördel är tillverkningsprocessen som gör plasthjälmarna billigare än glasfiberhjälmarna.
Utöver val av skalmaterial har skalmaterialets tjocklek betydelse. Man kan göra ett billigt skalmaterial tjockare, varvid naturligtvis vikten ökar, och därmed förbättra vissa egenskaper på andras bekostnad. Ovedersägligt är det dock så att plasten inte tål UV-strålning vilket kraftigt förkortar plasthjälmarnas livslängd jämfört med glasfibermaterialen. Släng därför din plasthjälm efter max 3 säsonger, glasfiberhjälmen klarar dubbelt upp. Därför förekommer inga plasthjälmar i seriösa sammanhang.
Det kan vara mycket svårt att se om en hjälm varit utsatt för en skada som påverkar säkerheten.
Vid en krock vill tyngden av dig oftast fortsätta framåt. När något kommer i vägen så kommer det att trycka en tillfällig "buckla" i hjälmens skal och trycker då ihop frigoliten från fel håll (utifrån). Samtigt ska frigoliten bromsa din motsatta kraft (inifrån). Det är bäst att dessa krafter inte möts. Eftersom plasten är böjlig och glasfiber hårdare kommer bucklan att bli större i en plasthjälm (glasfiberhjälmen får oftast tydliga sprickor) och kraften kommer närmare ditt skallben. Dessutom går det inte att se om någon sådan hålighet mellan inredning och skal har uppstått. Man kan få samma effekt, att inredningen inte ligger an mot skalet, om hjälmen stått för varmt. En hjälm bör inte utsättas för högre temperaturer än ca 60 grader eftersom högre temperaturer påverkar frigoliten. En sån hjälm har inte samma säkerhet som fabriken ursprungligen tänkt sig och bör kasseras. Köp därför ingen hjälm som varit placerad under en spotlight i den fina displayen i butiken. Köp inte heller en begagnad hjälm, du kan inte bedöma säkerhetsnivån och en del av livslängden är ju redan förbrukad. En två år gammal plasthjälm har i princip max ett års livslängd för den nya ägaren.
När vi ändå nämner vikten av att inredningen ligger dikt mot skalet och självklart inte flyttar på sig vid en skada inser du säkert att din skalle också ska ligga dikt mot inredningen. För stor hjälm sänker säkerhetsnivån eftersom du då först måste krocka mot inredningen och sen få kraften dämpad. Dessutom kan hjälmen börja flytta på sig och har du otur kanske inte hakbandet håller hjälmen kvar på huvudet. Och då kan du ju lägga ut hur mycket pengar som helst på inget skydd alls.
Last edited: