Torbjörn Gartsjö
Radical Riders
... att slå i backen efter att blivit torpederad av en blind bilist.
Min nya fina Blackbird hade inte rullat många mil men frågan är om den över huvudtaget rullar igen.
Låt bakom en stor Mercedes skåpbil. Bilen körde i ca 30-35 km/h. Vägen svängde svagt till höger så jag avvaktade. När vägen rätat ut sig så att sikten blev fri så gick jag ut för omkörning. Liite förvånad blev jag då jag såg att bilisten slog ut blinkersen när jag låg jämsides med honom.
Det enda jag hinner göra är att hojta allt vad jag kan och vika av så gott det gick åt vänster.
När jag precis tänkt tanken att: puh.... det klarde sig, så får jag en smäll på höger ljuddämpare av bilen som såklart börjat svänga när jag låg bredvid.
Pang i gatan och lite glid in mot vägrenen. Bilisten hade då plötsligt bestämt sig för att svänga in på den byggarbetsplats som låg på vänster sida, liiite överraskande eftersom det inte fanns någon väg där.
Ville resa mig direkt men det gick inte, kroppen ville inte lyda. Låg kvar ett par minuter. Hörde att bilisten frågade gång på gång: - Hur gick det, hur gick det. Jag tror att jag valde att ge fan i att svara. Adrenalinet rann redan till, fy fan vad man blir förbannad. Reste mig i alla fall och gick bort och reste hojen och slog av tändningen.
Den hojen är INTE vacker idag kan jag säga.
Nåväl, bilisten smet i alla fall inte utan han ringde ambulans. Polis och brandkår fick man tydligen på köpet. Brandkåren förmodligen för att motorn läckte olja ganska rejält.
Ambulanspersonalen tyckte att jag skulle följa med dem, men vem fan har tid med sånt när ögonstenen ligger i gatan och blöder. NEJ, jag skulle till Lillemans för dit skulle bärgaren frakta hojen. Sagt och gjort, efter en hel del pappersexcersis och blåsande så kom jag i alla fall hem. Frugan hämtade mig med bilen.
Och efter ett klädbyte så lastade jag in ställ, hjälm och övrig utrustning i bilen och gav mig av till Lillemans där Birden nu står på verkstaden.
För mig känns det väldigt osäkert om det blir hoj av den igen, men det får väl visa sig framöver.
Hojåkandet är ialla fall över för säsongen för min del.
I skrivande stund vet jag inte om det var så klokt att vara kaxig och be ambulanden vända hem igen. Sitter nu här med värkande vänster knä, vänster armbåge, vänster axel och djävligt ömma revben på vänster sida.
Men hjälm o ställ gjorde sitt jobb. De skador som nu finns på utrustningen skulle inte jag vilja ha på min kropp och framförallt skulle jag inte vilja ha den smällen i min skalle som hjälmen tog det mesta av.
Gissa om jag kommer att vara EXTRA försiktig med bilister framöver.
Ett stort tack till polis, ambulans, brandkår och bärgare som alla var mycket trevliga och hjälpsamma.
Och ett stort tack till Lillemans för ett trevligt bemötande när jag hälsade på Birden i verkstaden och lämnade in skyddsutrustningen.
Bilar är hårda, skinnställ är mjuka, AJ
Min nya fina Blackbird hade inte rullat många mil men frågan är om den över huvudtaget rullar igen.
Låt bakom en stor Mercedes skåpbil. Bilen körde i ca 30-35 km/h. Vägen svängde svagt till höger så jag avvaktade. När vägen rätat ut sig så att sikten blev fri så gick jag ut för omkörning. Liite förvånad blev jag då jag såg att bilisten slog ut blinkersen när jag låg jämsides med honom.
Det enda jag hinner göra är att hojta allt vad jag kan och vika av så gott det gick åt vänster.
När jag precis tänkt tanken att: puh.... det klarde sig, så får jag en smäll på höger ljuddämpare av bilen som såklart börjat svänga när jag låg bredvid.
Pang i gatan och lite glid in mot vägrenen. Bilisten hade då plötsligt bestämt sig för att svänga in på den byggarbetsplats som låg på vänster sida, liiite överraskande eftersom det inte fanns någon väg där.
Ville resa mig direkt men det gick inte, kroppen ville inte lyda. Låg kvar ett par minuter. Hörde att bilisten frågade gång på gång: - Hur gick det, hur gick det. Jag tror att jag valde att ge fan i att svara. Adrenalinet rann redan till, fy fan vad man blir förbannad. Reste mig i alla fall och gick bort och reste hojen och slog av tändningen.
Den hojen är INTE vacker idag kan jag säga.
Nåväl, bilisten smet i alla fall inte utan han ringde ambulans. Polis och brandkår fick man tydligen på köpet. Brandkåren förmodligen för att motorn läckte olja ganska rejält.
Ambulanspersonalen tyckte att jag skulle följa med dem, men vem fan har tid med sånt när ögonstenen ligger i gatan och blöder. NEJ, jag skulle till Lillemans för dit skulle bärgaren frakta hojen. Sagt och gjort, efter en hel del pappersexcersis och blåsande så kom jag i alla fall hem. Frugan hämtade mig med bilen.
Och efter ett klädbyte så lastade jag in ställ, hjälm och övrig utrustning i bilen och gav mig av till Lillemans där Birden nu står på verkstaden.
För mig känns det väldigt osäkert om det blir hoj av den igen, men det får väl visa sig framöver.
Hojåkandet är ialla fall över för säsongen för min del.
I skrivande stund vet jag inte om det var så klokt att vara kaxig och be ambulanden vända hem igen. Sitter nu här med värkande vänster knä, vänster armbåge, vänster axel och djävligt ömma revben på vänster sida.
Men hjälm o ställ gjorde sitt jobb. De skador som nu finns på utrustningen skulle inte jag vilja ha på min kropp och framförallt skulle jag inte vilja ha den smällen i min skalle som hjälmen tog det mesta av.
Gissa om jag kommer att vara EXTRA försiktig med bilister framöver.
Ett stort tack till polis, ambulans, brandkår och bärgare som alla var mycket trevliga och hjälpsamma.
Och ett stort tack till Lillemans för ett trevligt bemötande när jag hälsade på Birden i verkstaden och lämnade in skyddsutrustningen.
Bilar är hårda, skinnställ är mjuka, AJ
Last edited:
![[Tim]](/forum/data/avatars/m/12/12322.jpg?1610703780){kind=avatar}
och ta det eXtra lugnt 
& 
& lite 
lindrar kanske lite 
