Lucius
Light?!
För er som läst min upplevelse med favoritmärket FORD, hoppa ned en bit till "Fortsättningen följer"!
Jahapp, då sitter man här hemma! 3 bira i kroppen och livet börjar åter titta fram igen!
Ni som läst mina små inlägg här tidigare vet att min motorcykel, Yamaha R1, är på verkstaden. Motorn på den är inte som den borde – den vibrerar likt svansen på en skallerorm. Sådär lagom kul när armarna domnar bort efter 5 minuters körning.
Självklart har inte verkstaden ens hunnit titta på den – den har ju endast varit inlämnad en månad drygt. Innan dess inlåst i en kontainer eftersom det skulle ta 1.5 månader till att få en servicetid. Summa = 2.5 månader utan hoj och felet är inte ens konstaterat.
Jahapp…
Livet suger?? I hellvette heller, jag hade gett en slant för att bli avsugen av livet just nu! ;-)
Men en banracemotorcykel skall ju inte tåla vardaglig fiskörning… Japanska motorcyklar skall inte kunna åkas så! Eller??? Min gamla Ducati gick 3 år prickfritt utan en hostning, men det är ju en Italiensk ”mekka-mekka-hojj” det! Right!
Abstinenesen är hög… Ett fordon borta! Tur man har bilen i alla fall!
För ett litet tag skrev jag då om min bil… En Ford Mondeo… Kombi… V6, automat av 2003 års modell!
Eller som jag brukar kalla henne: Finlandsfärjan!
För bilen har alltid känts som en sådan. Den accelererar som en finlandsfärja, 0-100 på 3 liter och 35 sekunder. 1,3 liter/milen på landsväg – måste väga 3 ton.
I juni upptäckte jag att bilens samtliga 4 dörrar samt bagagelucka rostat igenom så dörrarna kexar sönder. Larmet är ju en bra sak men 3 hårda knackningar på rutan och plåten kexar ihpå till en rökpuff! :-/
Men hon har varit min! MIN! Hon har alltid startat, inte gnällt på varken varmt eller kallt!
Tills idag… FAN!
Skall fira en i släktens födelsedag och åtar mig att hämta min bror och hans sambo ett par mil bort. Jag har ju ändå inget att göra så vafan! Det är inte ofta man träffar brorsan heller!
Sätter mig i bilen och glider iväg. Automaten envisas fortfarande att tro att den sitter i en Ferrari och inte en Ford – den envisas således med att lägga sig på ca 1500 rpm där den har typ 4 Ncm vrid. Jaja, upp på motorvägen som vanligt – bilen har precis gått ca 12100 mil.
Sätter på farthållaren och stereon pumpar Papa Roach – Last Resort!
AYEAH!!! Motha fukah!!!
Fordar fram i stadiga 120 enligt GPS:en och myser i skinnsätet. Mycket kan man säga om denna anti-snabb-bil men den är fanemig bekväm när man väl kommit upp i marchhastighet.
Det regnar lite ute, torkarna går på! Man sitter o retar sig på de insekter som består av superlim – du vet där gröna jävla skvättarna som sitter på rutan likt karlsons klister på balsa trä! Det finns inte en torkare som biter på de - det blir alltid en sån därna jefla "linje" efter den.
Regnet slutar och det är helt klart runt dig… Ahhh… Eumm… Utom bakom dig… Vafan??
Är det vattendimma från vägen som Fården drar upp??? Nej! Vägbanan är torr som fnöske!
BILJÄVELN BRINNER!!!
Nu är goda råd dyra och kärringen har precis övertrasserat VISA:t!
Stänger av stereon och släpper gasen! Låter ingen speciellt, litet metaliskt ljud som viner…
Gasar till lite och det känns som om lådan är i friläge – motorn varvar, slött, och det låter som om Oskar 7 år slängt ned 4 nävar singelgrus i motorn – RASSEL-KLONK-KLONK-RAZZEL!
DAMN! FUCK!
Släpper gasen och rattar mot höger – 300 meter längre fram finns en ficka för utryckningsfordon som jag svänger in på. Bilfan dör precis innan den slutar rulla. Allt blir svårt att göra; styrningen blir aströg, bromstarna får jag stå på.
Röken bolmar ur framluckan – rena Lützen-dimman!!
Tankarna rusar runt i skallen – HOPPA UR SKITEN INNAN DEN SMÄLLER!!!
Kul att höra hur den ena halva skallen skriker - och den andra delen lugnt och metodiskt tänker; parkera fint i kanten, stoppa mobilen i fickan du kommer behöva den, GPS:en kostar apa – ta med dig den, du har precis köpt lite DVD-r skivor – ta med dessa så du kan bränna den där p0rrfilmen sedan…. Ja du vet… Praktiska tankar helt enkelt! :-/
Går ut bilen, röken bolmar runt hela bilen nu – du börjar bli riktigt jefla orolig!! Skall skiten smälla??
Upp med luren och ringer Vägassistans du talar med killen i växeln som frågar var du är och sedan frågar ”Kan du starta bilen?”… Jag sa, ordagrant, ”Jag tror ingen lyckas starta denna bil någonsin igen!” – Killen säger torrt, ”Jag ber bärgaren i Enköping ringa dig och tala om när hankan komma!”
- Fint! Tack! – säger jag.
Röken börjar avta och jag öppnar huven och låter regnet kyla skiten (det droppar bara lite). Det luktar apa men inga lågor ur motorutrymmet i alla fall! Alltid något!
20 minuter senare kommer bärgaren. En ljushårig kille som talar osammanhängade om BMW, lackering, norrländska städer och krokar i baggageutrymmet.
Jag försöker hålla god min. Varje försök av mig att ställa en fråga totalt negligeras då killen inte hör vad jag säger utan fortsätter att tala om helt andra saker och fnittrar ibland till hysteriskt för sig själv.
Jag börjar seriöst undra om jag är med i dolda kameran men bestämmer mig för att livet är kort nog och den stackars bärgaren (trevlig snubbe ändå - ler o snackar) inte hör riktigt bara.
Vi kör aset (bilen alltså) till verkstaden i Enköping och där står den nu!
Själv fick jag till slut skjuts av min brors nya hämtservice och sitter nu hemma igen! 3 glas vin (stora manliga glas) senare och nu med en bira i handen, hemma i sköna Sthlm igen!
Jag räknar inte med att ha en bil på några veckor… Motorn skar nog med tanke på ljudet, röken och lukten!
Nu har jag 1 bil och en MC på verkstaden!! Jag slår fanemig vad om att jag kan sänka SL-buss-jefeln om jag bara fick köra den 10 minuter!! Jag har nu en vanlig jefla cykel kvar! Jag tror den skär inom 1 vecka – VEM VÅGAR SÄTTA IMOT?????
Ohhh… VILKEN JEFFLA SOMMAR!!!!!
----
DEL II
Fortsättning följer:
Eftersom verkstaden missbedömmer situationen och säger att de skall laga min motor väntar jag en vecka innan jag åter ringer och kollar om finlandsfärjan är klar.
”Nää, den går inte att laga – vi måste byta hela motorn”
- Jaha… Blir det en ny motor då eller?
”Nä, det blir en utbytes. En motor från en krockad Mondeo typ!”
- Men vafan, jag vill inte ha ett gammalt härke till motor!!
”Nej då, utbytesmotorn får inte ha gått längre än din!”
- Aha… Men du, min -03:a har gått 12100 mil och jag har precis gjort 12000 milaservicen på den. Jag vill inte ha en som gått 11800 mil som jag behöver göra service på 200 mil igen!
”Nej för fan, motorn är servad innen den stoppas i – bara att tuta o köra!”
Ok tänker jag, bättre än inget. Säkert en -98:ans motor eftersom det nog är få som avverkar 12000 mil på 3 år. Men bara skiten funkar är jag nöjd.
1 vecka ytterligare går och jag kan hämta ut bilen…. Ahhh… Äntligen slipper jag skramla omkring i Partnern, ”sparbössan” även kallad på grund av allt skakande, klingade och knarrande.
Upp på motorvägen… 40 000 kronor fattigare, eller nja… Försäkringsbolaget betalade hälften.
Farthållaren fungerar ej… Vafan… Med mina miltal per är är farthållare en jefla nödvändig grej lixom!
Ringer och får en tid 3 veckor senare.
Det visar sig att de glömt ansluta en vajer - bra där Ford!
Ett par veckor senare dör servot.
DET ÄR JU FAN INTE SANT!!!
Varje gång jag försöker styra höger eller vänster vill servot hålla bilen i läge ”rakt fram” vilket resulterar i en hel del brottande med rattfan som envist insisterar på att dra åt andra hållet.
Lämnar in skiten (Forden) på en verkstad nära mig och de konstaterar snabbt att ett rör från servot är trasigt. Anledningen kan endast vara när Ford monterade utbytemotorn.
Sagt och gjort, verkataden byter röret och fakturerar Ford – som faktiskt utan problem tar på sig skadan utan att tjafsa allt för mycket – bra där!
2 dagar senare får man tillbaka bilen… Ahhhh!
Bilen körs hem och låses i carporten på Onsdagen. Torsdag morgon hämtas man av chefen och man far till finland. Åter på fredag kväll och somnar. På lördag tar man sig in till stan för att se ”Borat” och dinera med flikka. Najs! Kommer hem sent på kvällen/natten och parkerar.
Söndagen kommer och man skall åter in till stan för lite ”rekreationer”… Bilen helt DÖD!
VAFAN!?
Verkar som batteriet är dött!!
Tar tåget in, sur som fan… Har en ”ok” kväll och tar mig hem i taxi – en femhundring fattigare somnar man in och inväntar måndagens skjuts.
Under luchen skall bilen startas med hjälp av kollega och ett par startkablar. Någon på Ford har verkligen tänkt till… För utan ström kan man inte lägga in friläge på automaten, där står skiten med ”P” i och det går inte att flytta bilfan en cm. Som tur är har grannen kört iväg så det är en ficka ledig bredvid forden så kollegan kan smyga in sin Volvo (som för övrigt fungerar som en klocka) så vi kan koppla ihop startkablarna.
Lyckas starta bilen med startkablar under lunchen… Bilen hostar igång och man tar sig till jobbet. Efter jobbet är bilen lika död som en gråsten och man tar återigen Peugeot Partnern hem, arg som ett bi.
Nästa dag lämnar man återigen in bilen till verkatade som säger att laddningen är på gränsen men borde vara OK – nog bara batteriet som sagt upp sig! Nytt batteri inhandlas för 1500:-! Ett 70 A batteri, borde inte var angt som helst problem för det att starta upp en äcklig V6:a med AC o elstolar direkt.
Bilen fungerar hela dagen… Förrutom att radion nu begär en kod för att fungera. För att få tag i koden ringer jag Kindwalls i Barkarby som snätt säger att jag får komma in till dem så de får montera ur radion (integrerad i instrumentpanelen) för att kunna fixa koden eller ringa till det ställe som bilen är köpt. 4 Telefonsamtal senare kommer jag till forman som sålt bilen och som kan ge mig koden.
Ahhh…
Men vänta nu… ABS-lampan samt antisladd-lampan lyser… GAH!!!! Är de skitsystemen nu sabb??? Skitsamma, bilen rullar, jag har radio och har aldrig gillat vare sig ABS eller antisladd!
Och på kvällen startar skiten upp utan problem så man tar sig hem och parkerar åter igen i carporten.
Tror ni bilfan startar morgonen efter???
NEJ!
Död som en gråsten och jag skall med flyget kl 1230… Måste dessutom in till firman innan och hämta laptop o grejjer. Lyckas få en av grabbarna på service (firman) att svänga förbi o hämta upp mig, ringer till bilfirman som nu vill byta generatorn på bilfan.
Alltså… Verkstäder suger, Ford är det sämsta skitet en människa kan äga!!
Nu är det dags för en regndans runt bilen, stänka lite vigvatten på skiten och ha en gammal hederlig excorcism – för detta är ju inte sant, detta kan ju fan bara inte hända??!
Någon som behöver en krävande hobby? Lite anger-management träning??
Säljes till högstbjudande! Minst en kexchoklad vill jag ha, du står för avhämtningen!
Ahhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhrgh!!!!!!
Jahapp, då sitter man här hemma! 3 bira i kroppen och livet börjar åter titta fram igen!
Ni som läst mina små inlägg här tidigare vet att min motorcykel, Yamaha R1, är på verkstaden. Motorn på den är inte som den borde – den vibrerar likt svansen på en skallerorm. Sådär lagom kul när armarna domnar bort efter 5 minuters körning.
Självklart har inte verkstaden ens hunnit titta på den – den har ju endast varit inlämnad en månad drygt. Innan dess inlåst i en kontainer eftersom det skulle ta 1.5 månader till att få en servicetid. Summa = 2.5 månader utan hoj och felet är inte ens konstaterat.
Jahapp…
Livet suger?? I hellvette heller, jag hade gett en slant för att bli avsugen av livet just nu! ;-)
Men en banracemotorcykel skall ju inte tåla vardaglig fiskörning… Japanska motorcyklar skall inte kunna åkas så! Eller??? Min gamla Ducati gick 3 år prickfritt utan en hostning, men det är ju en Italiensk ”mekka-mekka-hojj” det! Right!
Abstinenesen är hög… Ett fordon borta! Tur man har bilen i alla fall!
För ett litet tag skrev jag då om min bil… En Ford Mondeo… Kombi… V6, automat av 2003 års modell!
Eller som jag brukar kalla henne: Finlandsfärjan!
För bilen har alltid känts som en sådan. Den accelererar som en finlandsfärja, 0-100 på 3 liter och 35 sekunder. 1,3 liter/milen på landsväg – måste väga 3 ton.
I juni upptäckte jag att bilens samtliga 4 dörrar samt bagagelucka rostat igenom så dörrarna kexar sönder. Larmet är ju en bra sak men 3 hårda knackningar på rutan och plåten kexar ihpå till en rökpuff! :-/
Men hon har varit min! MIN! Hon har alltid startat, inte gnällt på varken varmt eller kallt!
Tills idag… FAN!
Skall fira en i släktens födelsedag och åtar mig att hämta min bror och hans sambo ett par mil bort. Jag har ju ändå inget att göra så vafan! Det är inte ofta man träffar brorsan heller!
Sätter mig i bilen och glider iväg. Automaten envisas fortfarande att tro att den sitter i en Ferrari och inte en Ford – den envisas således med att lägga sig på ca 1500 rpm där den har typ 4 Ncm vrid. Jaja, upp på motorvägen som vanligt – bilen har precis gått ca 12100 mil.
Sätter på farthållaren och stereon pumpar Papa Roach – Last Resort!
AYEAH!!! Motha fukah!!!
Fordar fram i stadiga 120 enligt GPS:en och myser i skinnsätet. Mycket kan man säga om denna anti-snabb-bil men den är fanemig bekväm när man väl kommit upp i marchhastighet.
Det regnar lite ute, torkarna går på! Man sitter o retar sig på de insekter som består av superlim – du vet där gröna jävla skvättarna som sitter på rutan likt karlsons klister på balsa trä! Det finns inte en torkare som biter på de - det blir alltid en sån därna jefla "linje" efter den.
Regnet slutar och det är helt klart runt dig… Ahhh… Eumm… Utom bakom dig… Vafan??
Är det vattendimma från vägen som Fården drar upp??? Nej! Vägbanan är torr som fnöske!
BILJÄVELN BRINNER!!!
Nu är goda råd dyra och kärringen har precis övertrasserat VISA:t!
Stänger av stereon och släpper gasen! Låter ingen speciellt, litet metaliskt ljud som viner…
Gasar till lite och det känns som om lådan är i friläge – motorn varvar, slött, och det låter som om Oskar 7 år slängt ned 4 nävar singelgrus i motorn – RASSEL-KLONK-KLONK-RAZZEL!
DAMN! FUCK!
Släpper gasen och rattar mot höger – 300 meter längre fram finns en ficka för utryckningsfordon som jag svänger in på. Bilfan dör precis innan den slutar rulla. Allt blir svårt att göra; styrningen blir aströg, bromstarna får jag stå på.
Röken bolmar ur framluckan – rena Lützen-dimman!!
Tankarna rusar runt i skallen – HOPPA UR SKITEN INNAN DEN SMÄLLER!!!
Kul att höra hur den ena halva skallen skriker - och den andra delen lugnt och metodiskt tänker; parkera fint i kanten, stoppa mobilen i fickan du kommer behöva den, GPS:en kostar apa – ta med dig den, du har precis köpt lite DVD-r skivor – ta med dessa så du kan bränna den där p0rrfilmen sedan…. Ja du vet… Praktiska tankar helt enkelt! :-/
Går ut bilen, röken bolmar runt hela bilen nu – du börjar bli riktigt jefla orolig!! Skall skiten smälla??
Upp med luren och ringer Vägassistans du talar med killen i växeln som frågar var du är och sedan frågar ”Kan du starta bilen?”… Jag sa, ordagrant, ”Jag tror ingen lyckas starta denna bil någonsin igen!” – Killen säger torrt, ”Jag ber bärgaren i Enköping ringa dig och tala om när hankan komma!”
- Fint! Tack! – säger jag.
Röken börjar avta och jag öppnar huven och låter regnet kyla skiten (det droppar bara lite). Det luktar apa men inga lågor ur motorutrymmet i alla fall! Alltid något!
20 minuter senare kommer bärgaren. En ljushårig kille som talar osammanhängade om BMW, lackering, norrländska städer och krokar i baggageutrymmet.
Jag försöker hålla god min. Varje försök av mig att ställa en fråga totalt negligeras då killen inte hör vad jag säger utan fortsätter att tala om helt andra saker och fnittrar ibland till hysteriskt för sig själv.
Jag börjar seriöst undra om jag är med i dolda kameran men bestämmer mig för att livet är kort nog och den stackars bärgaren (trevlig snubbe ändå - ler o snackar) inte hör riktigt bara.
Vi kör aset (bilen alltså) till verkstaden i Enköping och där står den nu!
Själv fick jag till slut skjuts av min brors nya hämtservice och sitter nu hemma igen! 3 glas vin (stora manliga glas) senare och nu med en bira i handen, hemma i sköna Sthlm igen!
Jag räknar inte med att ha en bil på några veckor… Motorn skar nog med tanke på ljudet, röken och lukten!
Nu har jag 1 bil och en MC på verkstaden!! Jag slår fanemig vad om att jag kan sänka SL-buss-jefeln om jag bara fick köra den 10 minuter!! Jag har nu en vanlig jefla cykel kvar! Jag tror den skär inom 1 vecka – VEM VÅGAR SÄTTA IMOT?????
Ohhh… VILKEN JEFFLA SOMMAR!!!!!
----
DEL II
Fortsättning följer:
Eftersom verkstaden missbedömmer situationen och säger att de skall laga min motor väntar jag en vecka innan jag åter ringer och kollar om finlandsfärjan är klar.
”Nää, den går inte att laga – vi måste byta hela motorn”
- Jaha… Blir det en ny motor då eller?
”Nä, det blir en utbytes. En motor från en krockad Mondeo typ!”
- Men vafan, jag vill inte ha ett gammalt härke till motor!!
”Nej då, utbytesmotorn får inte ha gått längre än din!”
- Aha… Men du, min -03:a har gått 12100 mil och jag har precis gjort 12000 milaservicen på den. Jag vill inte ha en som gått 11800 mil som jag behöver göra service på 200 mil igen!
”Nej för fan, motorn är servad innen den stoppas i – bara att tuta o köra!”
Ok tänker jag, bättre än inget. Säkert en -98:ans motor eftersom det nog är få som avverkar 12000 mil på 3 år. Men bara skiten funkar är jag nöjd.
1 vecka ytterligare går och jag kan hämta ut bilen…. Ahhh… Äntligen slipper jag skramla omkring i Partnern, ”sparbössan” även kallad på grund av allt skakande, klingade och knarrande.
Upp på motorvägen… 40 000 kronor fattigare, eller nja… Försäkringsbolaget betalade hälften.
Farthållaren fungerar ej… Vafan… Med mina miltal per är är farthållare en jefla nödvändig grej lixom!
Ringer och får en tid 3 veckor senare.
Det visar sig att de glömt ansluta en vajer - bra där Ford!
Ett par veckor senare dör servot.
DET ÄR JU FAN INTE SANT!!!
Varje gång jag försöker styra höger eller vänster vill servot hålla bilen i läge ”rakt fram” vilket resulterar i en hel del brottande med rattfan som envist insisterar på att dra åt andra hållet.
Lämnar in skiten (Forden) på en verkstad nära mig och de konstaterar snabbt att ett rör från servot är trasigt. Anledningen kan endast vara när Ford monterade utbytemotorn.
Sagt och gjort, verkataden byter röret och fakturerar Ford – som faktiskt utan problem tar på sig skadan utan att tjafsa allt för mycket – bra där!
2 dagar senare får man tillbaka bilen… Ahhhh!
Bilen körs hem och låses i carporten på Onsdagen. Torsdag morgon hämtas man av chefen och man far till finland. Åter på fredag kväll och somnar. På lördag tar man sig in till stan för att se ”Borat” och dinera med flikka. Najs! Kommer hem sent på kvällen/natten och parkerar.
Söndagen kommer och man skall åter in till stan för lite ”rekreationer”… Bilen helt DÖD!
VAFAN!?
Verkar som batteriet är dött!!
Tar tåget in, sur som fan… Har en ”ok” kväll och tar mig hem i taxi – en femhundring fattigare somnar man in och inväntar måndagens skjuts.
Under luchen skall bilen startas med hjälp av kollega och ett par startkablar. Någon på Ford har verkligen tänkt till… För utan ström kan man inte lägga in friläge på automaten, där står skiten med ”P” i och det går inte att flytta bilfan en cm. Som tur är har grannen kört iväg så det är en ficka ledig bredvid forden så kollegan kan smyga in sin Volvo (som för övrigt fungerar som en klocka) så vi kan koppla ihop startkablarna.
Lyckas starta bilen med startkablar under lunchen… Bilen hostar igång och man tar sig till jobbet. Efter jobbet är bilen lika död som en gråsten och man tar återigen Peugeot Partnern hem, arg som ett bi.
Nästa dag lämnar man återigen in bilen till verkatade som säger att laddningen är på gränsen men borde vara OK – nog bara batteriet som sagt upp sig! Nytt batteri inhandlas för 1500:-! Ett 70 A batteri, borde inte var angt som helst problem för det att starta upp en äcklig V6:a med AC o elstolar direkt.
Bilen fungerar hela dagen… Förrutom att radion nu begär en kod för att fungera. För att få tag i koden ringer jag Kindwalls i Barkarby som snätt säger att jag får komma in till dem så de får montera ur radion (integrerad i instrumentpanelen) för att kunna fixa koden eller ringa till det ställe som bilen är köpt. 4 Telefonsamtal senare kommer jag till forman som sålt bilen och som kan ge mig koden.
Ahhh…
Men vänta nu… ABS-lampan samt antisladd-lampan lyser… GAH!!!! Är de skitsystemen nu sabb??? Skitsamma, bilen rullar, jag har radio och har aldrig gillat vare sig ABS eller antisladd!
Och på kvällen startar skiten upp utan problem så man tar sig hem och parkerar åter igen i carporten.
Tror ni bilfan startar morgonen efter???
NEJ!
Död som en gråsten och jag skall med flyget kl 1230… Måste dessutom in till firman innan och hämta laptop o grejjer. Lyckas få en av grabbarna på service (firman) att svänga förbi o hämta upp mig, ringer till bilfirman som nu vill byta generatorn på bilfan.
Alltså… Verkstäder suger, Ford är det sämsta skitet en människa kan äga!!
Nu är det dags för en regndans runt bilen, stänka lite vigvatten på skiten och ha en gammal hederlig excorcism – för detta är ju inte sant, detta kan ju fan bara inte hända??!
Någon som behöver en krävande hobby? Lite anger-management träning??
Säljes till högstbjudande! Minst en kexchoklad vill jag ha, du står för avhämtningen!
Ahhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhrgh!!!!!!
skulle det vara fel att köpa en beggad motor...???
