Jag har kommit till insikt. lite iaf.
Idag har jag betat av ca 30 mil på varierande vägar med en Yamma R6 och ca 20 mil på varierande vägar med en Yamma R1. Detta har varit mycket intressant.
Det låter kanske inte så intressant för de flesta sporthojs-människorna. Men för mig var det det. Anledningen är följande:
* Jag har aldrig tidigare kört en sporthoj.
* Jag har bara haft MC-kort i lite mer än ett år.
* Det senaste året har jag i princip bara kört motard.
Med andra ord, jag är en rookie. En feg rookie dessutom.
Så när jag åkte de första kilometrarna på r6:an var jag livrädd. Skitskraj helt enkelt. Det var ju hur skumt som helst. Svårt att förklara. Jag försöker kanske lite senare.
Under dagen har en MASSA tankar och funderingar passerat genom mitt lilla huvud. Jag tänkte delge er några av dom. Jag kommer med all säkerhet få en massa kritik och "du e ju slut i huvet"-kommentarer av dom som är lite mer vana vid sporthojar. Men det är ok. Jag har aldrig tidigare kört en sporthoj så nedan följer MINA reflektioner när jag jämför motard och sporthoj.
Mina första kilometrar på r6:an till en bensinmack va som sagt läskiga. Dessa gick i trafik. Helt vanlig trafik som jag är van vid. Men nu satt jag på en r6:a. En 03:a dessutom. Helt original.
När jag skulle köra iväg så drog jag in kopplingen och la i ettan. KLONK. Satan i gatan vilken bestämd låda!
Inget lirkande där inte! PANG så satt växeln där. Inte som på min LC4 där man nästan får lirka i växlarna. Inte riktigt... Men den är åtminstånde inte lika bestämd.
Sen var det dags att släppa ut kopplingen... Jag släpper och släpper och släpper... Börjar fundera på om jag verkligen lagt i en växel. Längst ut. Absolut längst ut va dragläget. Precis som det brukar vara på nya hojar har jag för mig.
Rullar iväg och letar febrilt efter diverse reglage. Fan va skumt man satt. Krokig rygg och styret höll ju på att ta i knäna.
Aha. Man ska inte sitta som på en motard... med pungen PÅ tanken. Flyttar bak lite och finner en något bekvämare sittställning.
r6:an är trevlig på det sättet att jag fick ett mycket bra grepp runt tanken med benen. Den kändes stabil och sansad. Trodde jag ja... Väl ute på motorvägen så testar jag lite kort det alla sagt "r6:an är klen under 10k varv"... Ja. det är den. Men satan i gatan va jag blev skraj när den kom över 10k! Jag var på väg att hoppa av hojen som lilleskutt med senap i baken! Men jag lät bli.
Jag släppte gasen istället. Det var en bättre plan.
Hojen blev snäll igen.
Bromsarna tog underbart bra oxå. Det kändes tryggt.
Sen var det dags för krokiga vägar. Vi körde några beprövade "motard-vägar". På dessa vägar har jag tidigare hängt av diverse sporthojar och tänkt "fan, jag kanske kan köra hyffsat iaf om jag kör ifrån hojar med väldigt mycket mer effekt än vad jag har"... Det kommer jag inte tänka igen. Effekt ÄR inte allt!
Ursäkta alla ni med sporthoj som jag, omedvetet, kanske varit lite dryg emot när jag kört ifrån er. Det kommer inte hända igen. Och all respekt till alla ni på sporthoj som kör ifrån mig på dom där vägarna!
Det va fan inte lätt att åka fort med en r6:a på samma vägar som man normalt sett kör "fort" på med LC4:an.
Med en motard spelar spårvalet inte SÅ stor roll. Visst är det bra med ett bra spår men man kan oftas justera det i kurvan och få bra fart ut iaf. Men det var tydligen VÄLDIGT viktigt med ett bra spår med en sporthoj om man ville ha flyt i åkningen. Det va en nyhet för mig.
Efter ett antal mil tyckte jag att jag började komma överens med hojen. Då kom nästa upptäckt. Det gör ont att åka sporthoj sakta. Fan... rygg och handleder värkte. Hmm.. är det DÄRFÖR alla kör så fort med sporthojar?
Efter lite högfartstouring så gjorde jag nästa upptäckt. Det är skitläskigt att åka riktigt fort ju. Åtminstånde om man normalt sett kör en hoj som toppar 170 i nerförsbacke... Gjorde ett test, på avspärrat område såklart (ehrm...), och drog på lite. Jag va uppe i 234 på mätaren innan jag blev totalt livrädd och slog av. Då hade jag två växlar kvar!!!
Eftersom min barndom hann passera för mina ögon innan jag kom ner i en mer "lagom" hastighet så var jag för en stund helt övertygad om att det var en tidsmaskin jag körde. Senare fick jag reda på att det inte var det.
Jag vet oxå varför folk som kör sporthoj inte kör i goretex. Mina kläder fladdrade duktigt i högre fart. Jag ska köpa ett skinnställ när jag får råd.
Har du orkat läsa hit är du duktig. Orkar du fortsätta blir jag impad!
Under hela körningen hade jag en r1:a framför mig. När vi körde på de kurviga vägarna funderade jag på varför han körde så sakta. Jag gissade att det var för att föraren visste att det va min första tur på en sporthoj och ville att jag skulle ta det lugnt. Va omtänksamt.
Så var det inte.
Vi bytte hojar och jag körde r1:a. Det första jag la märke till va medicinbollen mellan benen. Jag gissar att det är ungefär så det känns att sitta i en gynekologstol. Tyckte inte det var trevligt alls. Till en början. Sen vande jag mig. Lite.
Man fick inte alls samma grepp med benen på r1:an som på r6:an. r1:an kändes stor och den va "trög" i kurvorna.
Då upptäckte jag varför föraren framför mig hade kört så sakta. På kurvigare vägar (extremt kurviga) är ju r1:an skitjobbig! Inte alls så smidig som r6:an!
Jag försökte febrilt hänga med r6:an framför mig. Inom mina gränser. Det gick knappt. Jag fick utnyttja rakorna till att vrida på mer än r6:an men så fort det svängde hade jag inte en chans.
I några kilometer funderade jag på varför man öht köper en r1:a när man kan köra en r6:a som går, nästan, lika fort men är 10 gånger smidigare. Sen blev det rakt. Då slutade jag fundera på det.
Jag var rädd. Riktigt rädd. Men jag pressade mig lite och kom upp i 250 på mätaren innan jag slog av. Vilket DRAG! WoW! Jag blev riktigt impad av kraften i motorn! Drag långt nereifrån hela vägen upp! Det bara small till ju!
Sen började det regna. Då kom jag på att mitt goretex-ställ va nog inte så dumt iaf.
sammanfattning av mina erfarenheter:
* Det är inte helt lätt att köra sporthoj om man inte gjort det förut.
* Det är inte lätt att åka fort med en sporthoj när det svänger mycket. Respekt till dom som kan!
* Det är skitläskigt att åka riktigt fort. Men ack så roligt!!!
* Det gör ont att åka långsamt med sporthoj.
* Håll i dig när nålen på en r6:a passerar 11k varv!!!
* Man ska ha skinnställ när man kör sporthoj.
* Man ska bara köra sporthoj när det är torrt.
* Jag gillade r6:an bättre än r1:an på grund av smidigheten hos r6:an.
* Att posea i stan med en sporthoj e ju bara fånigt. Den e ju kass i mycke trafik och låg fart.
* Jag kommer fortsätta köra motard så länge jag bor i en stad.
* Om jag nånsin får råd så ska jag ha en motard, en sporthoj (typ r6) och en sporttouring.
Sist men inte minst...
* Hur 17 misslyckas RoLLER wheela med en r1:a?!?!?!?
Som sagt, jag är alltså en rookie på mc i största allmänhet och jag har aldrig tidigare kört sporthoj. Nu har jag det och detta är mina reflektioner efter EN dags körande. Detta är alltså inte på något sätt fakta.
Det blev ett långt inlägg. Sorry. Men har du orkat läsa ända hit så har du förmodligen inget bättre att göra ändå.
Jag återkommer om jag kommer till insikt om nåt mer...
/Lucky9
Idag har jag betat av ca 30 mil på varierande vägar med en Yamma R6 och ca 20 mil på varierande vägar med en Yamma R1. Detta har varit mycket intressant.
Det låter kanske inte så intressant för de flesta sporthojs-människorna. Men för mig var det det. Anledningen är följande:
* Jag har aldrig tidigare kört en sporthoj.
* Jag har bara haft MC-kort i lite mer än ett år.
* Det senaste året har jag i princip bara kört motard.
Med andra ord, jag är en rookie. En feg rookie dessutom.
Så när jag åkte de första kilometrarna på r6:an var jag livrädd. Skitskraj helt enkelt. Det var ju hur skumt som helst. Svårt att förklara. Jag försöker kanske lite senare.
Under dagen har en MASSA tankar och funderingar passerat genom mitt lilla huvud. Jag tänkte delge er några av dom. Jag kommer med all säkerhet få en massa kritik och "du e ju slut i huvet"-kommentarer av dom som är lite mer vana vid sporthojar. Men det är ok. Jag har aldrig tidigare kört en sporthoj så nedan följer MINA reflektioner när jag jämför motard och sporthoj.
Mina första kilometrar på r6:an till en bensinmack va som sagt läskiga. Dessa gick i trafik. Helt vanlig trafik som jag är van vid. Men nu satt jag på en r6:a. En 03:a dessutom. Helt original.
När jag skulle köra iväg så drog jag in kopplingen och la i ettan. KLONK. Satan i gatan vilken bestämd låda!
Inget lirkande där inte! PANG så satt växeln där. Inte som på min LC4 där man nästan får lirka i växlarna. Inte riktigt... Men den är åtminstånde inte lika bestämd.
Sen var det dags att släppa ut kopplingen... Jag släpper och släpper och släpper... Börjar fundera på om jag verkligen lagt i en växel. Längst ut. Absolut längst ut va dragläget. Precis som det brukar vara på nya hojar har jag för mig.
Rullar iväg och letar febrilt efter diverse reglage. Fan va skumt man satt. Krokig rygg och styret höll ju på att ta i knäna.
Aha. Man ska inte sitta som på en motard... med pungen PÅ tanken. Flyttar bak lite och finner en något bekvämare sittställning.
r6:an är trevlig på det sättet att jag fick ett mycket bra grepp runt tanken med benen. Den kändes stabil och sansad. Trodde jag ja... Väl ute på motorvägen så testar jag lite kort det alla sagt "r6:an är klen under 10k varv"... Ja. det är den. Men satan i gatan va jag blev skraj när den kom över 10k! Jag var på väg att hoppa av hojen som lilleskutt med senap i baken! Men jag lät bli.
Jag släppte gasen istället. Det var en bättre plan.
Hojen blev snäll igen.
Bromsarna tog underbart bra oxå. Det kändes tryggt.
Sen var det dags för krokiga vägar. Vi körde några beprövade "motard-vägar". På dessa vägar har jag tidigare hängt av diverse sporthojar och tänkt "fan, jag kanske kan köra hyffsat iaf om jag kör ifrån hojar med väldigt mycket mer effekt än vad jag har"... Det kommer jag inte tänka igen. Effekt ÄR inte allt!
Ursäkta alla ni med sporthoj som jag, omedvetet, kanske varit lite dryg emot när jag kört ifrån er. Det kommer inte hända igen. Och all respekt till alla ni på sporthoj som kör ifrån mig på dom där vägarna!
Det va fan inte lätt att åka fort med en r6:a på samma vägar som man normalt sett kör "fort" på med LC4:an.
Med en motard spelar spårvalet inte SÅ stor roll. Visst är det bra med ett bra spår men man kan oftas justera det i kurvan och få bra fart ut iaf. Men det var tydligen VÄLDIGT viktigt med ett bra spår med en sporthoj om man ville ha flyt i åkningen. Det va en nyhet för mig.
Efter ett antal mil tyckte jag att jag började komma överens med hojen. Då kom nästa upptäckt. Det gör ont att åka sporthoj sakta. Fan... rygg och handleder värkte. Hmm.. är det DÄRFÖR alla kör så fort med sporthojar?
Efter lite högfartstouring så gjorde jag nästa upptäckt. Det är skitläskigt att åka riktigt fort ju. Åtminstånde om man normalt sett kör en hoj som toppar 170 i nerförsbacke... Gjorde ett test, på avspärrat område såklart (ehrm...), och drog på lite. Jag va uppe i 234 på mätaren innan jag blev totalt livrädd och slog av. Då hade jag två växlar kvar!!!
Eftersom min barndom hann passera för mina ögon innan jag kom ner i en mer "lagom" hastighet så var jag för en stund helt övertygad om att det var en tidsmaskin jag körde. Senare fick jag reda på att det inte var det.
Jag vet oxå varför folk som kör sporthoj inte kör i goretex. Mina kläder fladdrade duktigt i högre fart. Jag ska köpa ett skinnställ när jag får råd.
Har du orkat läsa hit är du duktig. Orkar du fortsätta blir jag impad!
Under hela körningen hade jag en r1:a framför mig. När vi körde på de kurviga vägarna funderade jag på varför han körde så sakta. Jag gissade att det var för att föraren visste att det va min första tur på en sporthoj och ville att jag skulle ta det lugnt. Va omtänksamt.
Så var det inte.
Vi bytte hojar och jag körde r1:a. Det första jag la märke till va medicinbollen mellan benen. Jag gissar att det är ungefär så det känns att sitta i en gynekologstol. Tyckte inte det var trevligt alls. Till en början. Sen vande jag mig. Lite.
Man fick inte alls samma grepp med benen på r1:an som på r6:an. r1:an kändes stor och den va "trög" i kurvorna.
Då upptäckte jag varför föraren framför mig hade kört så sakta. På kurvigare vägar (extremt kurviga) är ju r1:an skitjobbig! Inte alls så smidig som r6:an!
Jag försökte febrilt hänga med r6:an framför mig. Inom mina gränser. Det gick knappt. Jag fick utnyttja rakorna till att vrida på mer än r6:an men så fort det svängde hade jag inte en chans.
I några kilometer funderade jag på varför man öht köper en r1:a när man kan köra en r6:a som går, nästan, lika fort men är 10 gånger smidigare. Sen blev det rakt. Då slutade jag fundera på det.
Jag var rädd. Riktigt rädd. Men jag pressade mig lite och kom upp i 250 på mätaren innan jag slog av. Vilket DRAG! WoW! Jag blev riktigt impad av kraften i motorn! Drag långt nereifrån hela vägen upp! Det bara small till ju!
Sen började det regna. Då kom jag på att mitt goretex-ställ va nog inte så dumt iaf.
sammanfattning av mina erfarenheter:
* Det är inte helt lätt att köra sporthoj om man inte gjort det förut.
* Det är inte lätt att åka fort med en sporthoj när det svänger mycket. Respekt till dom som kan!
* Det är skitläskigt att åka riktigt fort. Men ack så roligt!!!
* Det gör ont att åka långsamt med sporthoj.
* Håll i dig när nålen på en r6:a passerar 11k varv!!!
* Man ska ha skinnställ när man kör sporthoj.
* Man ska bara köra sporthoj när det är torrt.
* Jag gillade r6:an bättre än r1:an på grund av smidigheten hos r6:an.
* Att posea i stan med en sporthoj e ju bara fånigt. Den e ju kass i mycke trafik och låg fart.
* Jag kommer fortsätta köra motard så länge jag bor i en stad.
* Om jag nånsin får råd så ska jag ha en motard, en sporthoj (typ r6) och en sporttouring.
Sist men inte minst...
* Hur 17 misslyckas RoLLER wheela med en r1:a?!?!?!?
Som sagt, jag är alltså en rookie på mc i största allmänhet och jag har aldrig tidigare kört sporthoj. Nu har jag det och detta är mina reflektioner efter EN dags körande. Detta är alltså inte på något sätt fakta.
Det blev ett långt inlägg. Sorry. Men har du orkat läsa ända hit så har du förmodligen inget bättre att göra ändå.
Jag återkommer om jag kommer till insikt om nåt mer...
/Lucky9
Underbart! välskrivet! jag hade ett leende på läpparna hela tiden!! - och tydligen inget bättre för mig.. mer sånt! 
