Var ute och rastade Banditen idag.
Efter ett glass-stopp vid Rosenhill, bestämde jag mig för att åka hem via Tungelstavägen och Pålamalm. Lämar Rosenhill strax efter kl 17 och åker mot bulten. Kommer in det första skogspartiet efter Rosenhill. När jag närmar mig den skarpa vänstersvängen innan backen upp mot skolan, kommer det en bil från motsatt håll, som snällt håller sig på sin sida av vägen. Dock kommer det en hoj tätt bakom bilen. Föraren av hojjen klara inte av att hålla sitt spår, utan vinglar över i mitt körfält ut mot vägkanten.
Jag nyper bromsarna. Bilen passerar på min vänstra sida och strax där efter, passerar hojjen på den högra sidan.
Jag får stopp på min hoj, ser mig över axeln och konstaterar att föraren lyckats hålla sin hoj kvar på vägen.
Då jag är smått chockad, nöjjer jag mig med det och kör vidare.
Dock hinner jag inte långt innan hjärtat börjar slå som en stånghammare i bröstet och när jag kommer fram till skolan beslutar jag mig för att vända tillbaka till Rosenhill.
Framme vid Rosenhill, skakar jag så i knäna, att jag måste stå och luta mig mot hojen en stund innan jag kan gå in till cafét. Då jag plöstligt blivit jättetörstig köper jag en dricka, men kan kappt betala då händerna skakar när jag skall ta fram pengarna.
Sitter sedan ner i en halvtimme innan jag har lugnat ner mig tillräkligt för att kunna åka hem...
Orsaken som jag ser det till denna incident är följande.
Föraren av den andra hojjen låg alldeles för nära bilen när han kom ner för backen. Detta i sin tur ledde till att han inte såg gruset i kurvan (det ligger alltid massa grus i den kurvan.) När han väl såg gruset, hade han för hög fart för att kunna ta kurvan med sitt tänkta spårval, vinglar ut i mitt körfält och håller så när på att fronta med mig...
Hoppas verkligen att puckot bokstavligen sket på sig....
Har du orkat läsa ända hit, så tackar jag för visat intresse.
Kännde mest ett behov av att skriva av mig en smula.
/NoPinky, nu med bara åtta liv kvar...
Efter ett glass-stopp vid Rosenhill, bestämde jag mig för att åka hem via Tungelstavägen och Pålamalm. Lämar Rosenhill strax efter kl 17 och åker mot bulten. Kommer in det första skogspartiet efter Rosenhill. När jag närmar mig den skarpa vänstersvängen innan backen upp mot skolan, kommer det en bil från motsatt håll, som snällt håller sig på sin sida av vägen. Dock kommer det en hoj tätt bakom bilen. Föraren av hojjen klara inte av att hålla sitt spår, utan vinglar över i mitt körfält ut mot vägkanten.
Jag nyper bromsarna. Bilen passerar på min vänstra sida och strax där efter, passerar hojjen på den högra sidan.
Jag får stopp på min hoj, ser mig över axeln och konstaterar att föraren lyckats hålla sin hoj kvar på vägen.
Då jag är smått chockad, nöjjer jag mig med det och kör vidare.
Dock hinner jag inte långt innan hjärtat börjar slå som en stånghammare i bröstet och när jag kommer fram till skolan beslutar jag mig för att vända tillbaka till Rosenhill.
Framme vid Rosenhill, skakar jag så i knäna, att jag måste stå och luta mig mot hojen en stund innan jag kan gå in till cafét. Då jag plöstligt blivit jättetörstig köper jag en dricka, men kan kappt betala då händerna skakar när jag skall ta fram pengarna.
Sitter sedan ner i en halvtimme innan jag har lugnat ner mig tillräkligt för att kunna åka hem...
Orsaken som jag ser det till denna incident är följande.
Föraren av den andra hojjen låg alldeles för nära bilen när han kom ner för backen. Detta i sin tur ledde till att han inte såg gruset i kurvan (det ligger alltid massa grus i den kurvan.) När han väl såg gruset, hade han för hög fart för att kunna ta kurvan med sitt tänkta spårval, vinglar ut i mitt körfält och håller så när på att fronta med mig...
Hoppas verkligen att puckot bokstavligen sket på sig....
Har du orkat läsa ända hit, så tackar jag för visat intresse.
Kännde mest ett behov av att skriva av mig en smula.
/NoPinky, nu med bara åtta liv kvar...