Folk som skaffar barn och skiljer sig

[BostonGurka]

Att om man ska fördöma det ena kan man fördöma det andra, nu pratade jag om det andra.

KD är för övrigt i högsta grad en del av dagens samhälle, om du nu missat det.

Ja, det är kul att tala om för andra hur de ska tänka, tycka och göra saker.
För att inte tala om att tala om för dem vad de gör för fel.

 

[MatteKholm]

Jag tror att man ska vänta. Vänta tills man varit tillsammans mer än 3 år, då har den "värsta" förälskelsen lagt sig, vill man fortfarande vara ihop då, med den andres brister och saker man stör sig på - fine, skaffa barn. Sen tror jag heller inte man ska skaffa barn för tidigt, lek för tusan av dig FÖRST. Sen när du förstått att det inte är grönare på andra sidan (blondinen som du såg, som hade fina lökar och nice ass, hon är som alla andra efter ett tag). Det är mina åsikter, men jag är GAMMAL med. 34 år, inga barn än, men kanske snart?
Edit: För att svara på frågan, JA, jag tycker fan inte man ska skilja sig. Folk ger upp för lätt.

 

[VBK]

Jag tror att tiden man har varit ihop spelar stor roll också, en del skaffar ju barn bara ett år efter att de har träffats. Ok om man är 30+ och känner sig väldigt gammal, men annars kan man vä vänta en stund tills man känner varandra väl?
Efter snart 8 år ihop med min sambo så börjar tjatet om barn gå till överdrift och snart är det oundvikligt och då är det väl dags antar jag. Anledningen till att jag känner mig osäker är för att jag känner mig som en 14-åring i sinnet och har aldrig sett mig själv som en förälder, men det kanske man kan lära sig.
Och varför skiljas? För det måste man ju gifta sig och det behöver man väl inte göra? Visst, det är säkert praktiskt att ha det på papper när man har ungar men jag känner att tanken på att gifta mig är än mer avlägsen än att skaffa barn. Men samma sak där, min tjej vill både och men man får inte skämma bort dem!

För övrigt så är jag skilsmässobarn sedan jag var 3 år gammal och det har inte skadat mig tror jag? Bara bra för ungarna med ett miljöombyte tror jag.

Träffade Milla 1988 första dottern -89 andra -90 bröllop -91.
Nu 40 med två vuxna underbara "barn" och ung nog och ekonomi att ha skoj, Ok alla år har inte varit 100% men dom flesta faktiskt.
Skaffade hund inte för att fylla nått tomrum utan för att vi ansåg att vi först nu hade tid.

 

[GuW]

Det finns ju IOFS lösningar på allt.... LÄNK

 

[VBK]

Det finns ju IOFS lösningar på allt.... LÄNK

Ja vad säger man

 

[Biturbo]

Han kan få behålla henne.. Hon var ju ändå så ful..

 

[Dreggel]

Massor med bra text...

Jag håller med fullt ut.
Jag blev skilsmässo-unge i 14års åldern och blev mer eller mindre lämnad vind för våg efter det. Farsan skulle ta igen sin förlorade ungdom och morsan hade fullt upp med lillbrorsan.
Sedan spenderade jag närmre 15 år som plastfarsa till 6 olika ungar i mer eller mindre lyckade förhållanden. Där fick man se mer skit ang skilsmässor och dess efterföljder än man någonsin vill uppleva.
Under dessa 15 år så bestämde jag mig mer och mer för att aldrig någonsin skaffa barn. Så mycket skit och elände som man har fått stå bredvid och sett objektivt på så inser man att nåt sånt vill man aldrig riskera att stoppa in en egen unge i.

Och sen small det till. Ex-tjejen berättar i samband med att vi ska gå isär att hon är på tjocken, och att hon absolut vill behålla ungen för "det kanske är hennes sista chans att få en till unge" (hon har en sedan förut).

Jag blev ju naturligtvis vansinnig. Dels ville jag inte ha barn, dels anser jag att timingen och anledningen till barnskaffandet är fullständigt egoistisk. Hur kan man vilja sätta att barn till världen när man vet att den andra parten inte vill ha barn? Hur kan man skaffa en unge när man vet att man inte kan förse barnet med de absolut bästa förutsättningarna? Det är ju för fan ett barn, inte en hundvalp!

Jag försökte med alla medel få henne att inse att det här är en direkt värdelös idé, men hon hade redan krupit in i sin glaskupa och därinne är allt idylliskt och "allt kommer bli så bra". Alla mina argument studsade mot glaset.
Så jag provade med att vara ett avskum. Min tanke var att hon kanske inser att jag inte är den bästa personen att skaffa barn med. Jag kläckte ur mig saker som jag antagligen förtjänar ett par rejäla kok stryk för, men vad gör man? Som kille är man rökt. Man har INGENTING att säga till om när donnan väl är på smällen. Ingenting hjälpte.

5:e månaden passerades och alla chanser för abort försvann. Så jag inser att det är väl ingen idé att jävlas längre. Det är ju bara att ta tjuren vid hornen och försöka göra det bästa av situationen.
Jag minns hur min tidiga barndom var, medans mina föräldrar fortfarande var ett par, och jag skulle vilja säga att den barndomen var en barnpsykologs mönsterbarndom. Hela somrarna spenderades med familjen långt ute på den värmländska landsbygden, med självförsörjande bonngård som närmsta granne, så det var pannkakor gjorda på nymjölkad mjölk, nyplockade ägg, serverade med grädde som skummades direkt ur kannan och egenplockade blåbär Kor, grisar, svensk arbetshäst, älgskit och huggorm

Nu är vi bra vänner, mamman och jag. Jag har, med kraft, försäkrat att jag inte tänker ha ett förhållande "för barnets skull", däremot så tänker jag se till, på alla sätt jag kan för att försöka ge grabben den absolut bästa barndom jag kan, kanske inte som den jag fick, men så bra jag kan åstadkomma iaf. Vad annat kan man göra?
3 veckor kvar till beräknad förlossning nu.

För att svara på topic:
Hellre fly än illa fäkta.
Om förhållandet är så illa att det inte går att reparera, så för all del, skils tills ni tröttnar. Barn mår inte bra av den typen av turbulens. Och de märker av det fan så mycket mer än man tror.
Å andra sidan tycler jag att det är fanimej tragiskt hur lätt folk ger upp nu för tiden. Folk ägnar ju ingen energi alls till att vårda sina förhållanden idag.
Man blir förbannad

 

[Lugn]

Sicken tant... I det fallet tycker jag faktiskt att modern inte skulle ha automatisk rätt till underhåll från fadern. När barnet väl har kommit till världen är det nog dock svårt att avsäga sig faderskapet helt.

Svår situation...

 

[Madhonda]

Nya tider nu, skulle folk enbart få skaffa barn med personer de kan tänka sej vara kedjade till resten av livet, ja då skulle inte många barn bli gjorda.

Vistt...nya och bättre tider nu då eller???

När folk ynglar av sig för varje ny partner dom skaffar, och sen knappt har tid eller lust att bry sig om sina avkommor. För det är ett jävla bestyr med en vecka här och en vecka där och barn som inte ens har egna rum hos mamman eller pappan för att dom nya barnen bor där.

Hur kul känns det måntro.??

Folk måste inte hänga ihop i kärnfamilj. Men barn behöver sina föräldrar och inte 2 jävla egon som ska förverkliga sig själva.

Därmed inte sagt att föräldrar BARA måste vara just det. Det är klart att dom ska ha egen tid och göra saker för sig själva. Men barnens behov borde komma först. Det är bättre att vara egoist utan barn...än med.!!

Visst yngla på bara...men TA HAND om avkommorna oxå. Så dom slipper bli psykfall som springer runt på stan sen, för att dom inte fick någon grundläggande trygghet.

//M Ossig.

Man blir förbannad

Lycka till med lillknodden nu. Du får göra det bästa av situationen.

//M

 

[Markus]

Jag blev ju naturligtvis vansinnig.

Alltså, en lite väl närgången fråga men jag kör:
Varför spermar du i henne om du inte vill ha barn? Och om du inte vet eller litar tillräckligt på att hon käkar preventivmedel, varför har du inte kondom?

Jag blir lika förvånad varje gång någon blir förvånad över att någon är gravid.

 

[WestW]

av de vänner och bekanta som klarat 5-6 årsstrecket efter ett barn fötts, är de par som inte hade planerat nåt tillskott, men att det är välkommet ändå.

de som brakat ihop är de par där tjejen tjatat, tiggt o bett (!!) om att "KAN vi inte skaffa en liten nu?!!?!?"

Oftast skulle tjejen (och således killen) ifråga må bättre av att skaffa en hobby, eller möjligtvis en hund.


har en bekant vars flickvän går i barntankar, hon säger det inte rakt ut, men hon försöker att motstå "suget" efter en knodd genom att skaffa husdjur och hobbies..

problemet är att huset snart är fullt med djur, och hon knappt har tid till övers att spendera med sin kille.

Så inom ett år kommer antingen förhållandet att braka, eller så kommer en knodd.

följt av giftermål.

ca 10 år efter det blir det en skilsmässa.


kontentan?
att de som verkligen verkligen bara måste ha ett barn, måste tagga ner och lägga energin på förhållandet istället, så kommer fortplantningen av sig självt.

Känner igen det där!
Vet några par som borde ta i tu med sitt eget liv istället för att spä på med ytterligare ett dom inte kan ta hand om.

I många fall är det nog en hobby kanske några kompisar som fattas. Ersättningen kanske inte alla gånger borde vara en unge eller ett djur.

 

[Dreggel]

Alltså, en lite väl närgången fråga men jag kör:
Varför spermar du i henne om du inte vill ha barn? Och om du inte vet eller litar tillräckligt på att hon käkar preventivmedel, varför har du inte kondom?

Jag blir lika förvånad varje gång någon blir förvånad över att någon är gravid.

I mitt fall så är det en lång historia, men det skulle ju ha kunnat vara så att hon hävdat att hon käkade p-piller men i själva verket inte gjorde det.
Brukar du använda kondom i dina förhållanden? Visst, med facit i hand så kanske man skulle ha gjort det, men...

Oavsett, så handlar inte diskussionen om vems "fel" det var att det blev barn. Jag hade oskyddad sex med min dåvarande flickvän, jag försöker inte ducka ansvaret för det. MEN, vi lever inte på medeltiden längre.
Jag anser inte att man ska använda abort-piller eller aborter som preventivmedel, men det kan vara ett vettigt alternativ istället för att ställa till det för sig själv, för barnet eller för den andra parten för resten av livet.

Skulle man utveckla ett halvvettigt, fungerande p-piller för herrar så skulle jag inte tveka att mumsa dom som om det vore non-stop.

 

[arachnid]

Skulle man utveckla ett halvvettigt, fungerande p-piller för herrar så skulle jag inte tveka att mumsa dom som om det vore non-stop.

har ju funnits sprutor tidigare, men de orsakade visst problem med testiklarna och hormonbalansen nåt grymt efter ett tag.
(läst i aftonhoran anno ~2005)

alternativen är nog häcksax eller buntbanden fortfarande.


alternativt köra 2:an

 

[Kia]

Skulle man utveckla ett halvvettigt, fungerande p-piller för herrar så skulle jag inte tveka att mumsa dom som om det vore non-stop.

P-piller är ju inte helt utan biverkningar heller. Å det är ju trots allt hormoner man stoppar i sig. Så att käka de som non-stop är nog ingen bra idé ändå. Som någon sa tidigare, det säkraste för killar är väl ändå kondom? Å har man ett förhållande där det inte går att lita på tjejen får man väl be henne äta pillret framför dig?

 

[Agile]

P-piller är ju inte helt utan biverkningar heller. Å det är ju trots allt hormoner man stoppar i sig. Så att käka de som non-stop är nog ingen bra idé ändå. Som någon sa tidigare, det säkraste för killar är väl ändå kondom? Å har man ett förhållande där det inte går att lita på tjejen får man väl be henne äta pillret framför dig?

Nu tuggar inte tjejen piller.... Men om hon gjorde det och jag skulle begära att hon tog dem så att jag kunde kontrollera att hon verkligen svalde, då hade förhållandet redan varit slut.

Saknas den tilliten så är man inte ett par. De som råkar ut för såna skator är det bara jävligt synd om, och de tjejer som ljuger om sånt borde brännas på valborg!

 

[Kia]

Nu tuggar inte tjejen piller.... Men om hon gjorde det och jag skulle begära att hon tog dem så att jag kunde kontrollera att hon verkligen svalde, då hade förhållandet redan varit slut.

Saknas den tilliten så är man inte ett par. De som råkar ut för såna skator är det bara jävligt synd om, och de tjejer som ljuger om sånt borde brännas på valborg!

Jag håller helt med dig där....
Men tydligen var den här tjejen en sån skata och tyvärr så är det bara så att ni killar har inget val annat än att finna er i hennes beslut. Därför man ska tänka både en och två gånger innan man ratar kondomen....

 

[arachnid]

tillägg:

frågan blir ju inte bättre av detta skämt som kallas "familjerätten" i sverige.

 

[Dreggel]

P-piller är ju inte helt utan biverkningar heller. Å det är ju trots allt hormoner man stoppar i sig. Så att käka de som non-stop är nog ingen bra idé ändå. Som någon sa tidigare, det säkraste för killar är väl ändå kondom? Å har man ett förhållande där det inte går att lita på tjejen får man väl be henne äta pillret framför dig?

Om jag inte kunde lita på tjejen så skulle jag ju inte vara i förhållande med henne. Om man kan lita på nån eller inte vet man ju inte förräns efteråt och då är det ju lite sent, så det innebär att man får köra med kondom jämt, för egentligen kan man ju inte lita på nån. Eller "kapa ledningerna".
Det enda jag säger är att det är ju tragiskt att det ska behöva vara så.

Nu skrev jag inte heller att det var så att hon lurade mig, men som svar på Markus fråga så skrev jag att det mycket väl hade kunnat vara så.
Mitt fall var lite annorlunda, men jag orkar inte gå in på det + att det är oväsentligt.

 

[Markus]

Har de på 80- och 90-talet så populära facials blivit helt omoderna eller?

 

[Dreggel]

Har de på 80- och 90-talet så populära facials blivit helt omoderna eller?

Problemet är att man har ju sånt tryck i slangen så man slår ju ut tänderna på'na om man skulle ge sig på nåt sånt