Lucius
Light?!
Lucius: För att göra en lång historia kort;
Jahapp…
Fredag och inget kul framför sig, alla vill antingen jobba i helgen eller dra ned till den lokala puben och dricka billig öl och titta på samma gamla fruntimmer som vanligt.
Själv sitter man här i skenet av skrivbordslampan.
Jag lever att ganska lätt och enkelt liv numera, jag sålde hojen förra sommaren för en spottstyver – grattis till hojen grabben!
Jag orkade inte med helt enkelt… Jag menar, det regnade ju för fan konstant under sommarmånaderna!
63 brakare tog jag för hojen – en 03:ans RETTA, helt original och körd av någon utan några som helst race-ambitioner eller kunskap om bakhjulsåka.
Satan vad skönt det kändes att få den såld!! Förra årets varmaste lördag till och med!
Fick skjuts av morsan från Uppsala där affären gjordes upp, färden gick vidare mot Nacka och kusten där en kollega hämtade upp mig i en styrpulpet.
Jag hade blivit bjuden på en tur till Sandhamn och med hojen precis såld, pengar på fickan och för en jävla gångs skull en solig dag i juli, skulle jag festa! Du anar inte hur glad jag var!
Fan vad nice det var att sitta i båten med en bira i handen kl 14 på dagen – solen gassade och ett par tyska kollegor satt i båten, redigt förfriskade, mot Sandhamn.
Skärgården är fin… Fin som fan faktiskt!
Önskar man hade en båt, en juste båt med lite motor!
Ett liveband spelade på Sandhamn och det var Rock´n´roll som fan! Eftersom kollegan kände bandet fick vi varsitt ”halsband” som gjorde att vi även gick in gratis på den tillställning som någon radiokanal hade under kvällen – gratis buffé och mer liveband alltså!
God damn vad jag blev schnygg den kvällen!!
Eller nja… Snygg o snygg, jag blev rätt redigt packad i alla fall! Och jag kan supa ALLA ,inklusive mig själv, riktigt Bond-snygg!
Ikväll var jag rena Banderas – ni anar inte!! Damn vad jag ägde Sandhamn!
Eftersom jag precis lyckats bli av med besten (rettan) så var jag dessutom rätt rik… 60+ bananer i fickan och 2,8 i promille gör en rätt kaxig!
Självklart var jag kung i baren! Beställde allt möjligt skräp till alla i sällskapet, en massa rött mousserande skit på flaska och en massa öl!
Kände mig som ”Bill the fuck Gates” och dansade som ”Ricki Martin” eller vad fan han heter – ni vet den där halv-gayiga latinosångaren som hade några hits förra året!
Kvällen gick och jag hade det jäfla kul, jag inbillar mig att alla andra också hade det kul att träffa mig. Jag har bra fantasi på så sätt! För även om det enda de hörde var ”gagh, na fina bröscht og mah” så vet jag att jag gav fina komplimanger som var oemotståndliga och riktigt skönt verbala.
Jag hade halva inne på allt kvinnotyg som rörde sig!
Eftersom Sandhamn är ett jefla dyngställe så stänger dem precis när man börjar få lim på en brud. Alltså måste man börja göra sig redo för färden hem.
Bruden man dansat o limmat på sedan 3 timmar tillbaka försvinner någonstans precis då man blinkar med ögonen! Lustigt… hur snabb kan man vara? För inte fan såsade jag i 1 minut??
Nåja, med 2 i promille behöver man inte en tjej – man behöver TV1000, fantasi och en jävla massa tålamod – eventuellt även Viagra och Efedrin.
Och även om man inte har några piller så ter sig tanken på en säng, TV1000 och en valkig hand rätt skönt vid denna tid på kvällen.
Man letar sig ned till båten…
Ni som vet hur Sandhamn ser ut på sommaren kan intyga om att jag har rätt nu;
HUR FAN HITTAR MAN DEN BÅT MAN KOM I??
Alla båtar är vita… Vissa större, andra mindre… Vissa har blått på sig - andra inte…
Att hitta rätt båt kl 02:38 med 2 i promille är inte lätt, dessutom rent av livsfarligt, för som alla vet kan man inte vara först vid bryggan – man ligger alltid som båt nr 3 och det är ”hoppa runt” som gäller!
Men jag lyckades till slut hitta rätt båt, kollegan menar att det var hans ständiga rop på mig som fick mig att hitta rätt – jag menar själv att jag har lokalsinne och är en bättre trollkarl är Joe Labero.
Eftersom jag ändå är bäst på allt, och snyggare än de flesta, när jag är lite berusad - så vill jag naturligtvis även köra båten.
Hur svårt kan det vara?? Det finns en ratt och ett gasreglage!
Spaken förs med framgång bakåt, till sitt slut, och båten tar ett skutt mot betongkajen.
En nanosekund senare har jag 103 kilo kollega i knäet och spaken först framåt 14 cm från att propellern tar i betongen.
Vi går nu framåt, det var dit jag försökte komma hela tiden men den jävla Svensson-båten kopplade fel (enligt mig).
Kollegan (och tillika min chef) satt tålamodigt och berättade om ”prickar”… Ibland var dessa gröna och ibland var dem röda… Höger och vänster hade varit nog men det envisades om att tala om styrbord och babord.
Jag menar… Just nu tänkte jag TV1000 – inte en masa jävla ”bord”, snacka om att fucka upp en killes porr-fantasi?!
”Varfan är bar-bordet” undrar jag, vilket utlöser kommandot ”jag tag över kontrollen” hos sin kollega.
Sagt och gjort, nu får man sitta där bak… Ni vet den där jävla baksitsen i styrpulpen, ett par blommiga dynor! Det känns som man har hemmorojer och man sitter på en sten klädd i sandpapper.
Ingen öl serveras det heller!
Nåja, någon timma senare befinner man sig i Täby!
Trevligt, man går av båten och upptäcker att man dels nyktrat till och dels inte längre är kåt – man vill liksom bara hem och sova.
45 minuter senare kommer taxin! Den skall delas med 2 andra! Första stoppet skall vara Upplands Väsby, vi är två som skall av där – jag och en kvinnlig kollega!
Jag lyckas med konststycket att somna på min kollega i taxin… Tilläggas kan ju att jag är 2 meter och väger en del, medans hon är ca 1.60 och väger mindre än veckokassen från Hemköp.
Framme i Kniv-Väsby så slantar jag bullen och börjar knata de 100 metrarna till dörren. Taxin släpper av ”liten kvinnlig kollega” och åker därifrån.
Väl utanför porten kontrollerar jag ficka 1 på shortsen och finner att jag måste lagt nycklarna i någon av fickorna 2-8.
För nycklarna hade jag med mig, det vet jag – jag har järnkoll på dem!
När handen äntrar ficka 8 för femte gången skriker jag ”fult ord” högt och ljudligt i bostadskvarteret. En lampa tänds här och där - men ingen tittar ut!
Tur man bor bland pensionärer!!
För inte fan ligger mina nycklar någonstans här i fickorna?? Och jag vet ju att dessa varit i min ägo under kvällen - eftersom varje gång jag letat efter plånboken med dess VISA-kort, fått upp nycklarna istället.
Mobiltelefonen ligger dock i fickan… Mysigt!
Det är rätt svårt att INTE märka att mobiltelefonen INTE är med eftersom jag från en av mina chefer fått ärva en Nokia 9300 – ni som vet vad detta är för telefon skrattar säkert nu!
Det är den du kan vika upp så kommer det fram ett tangentbord!
Du kan även använda den som flotte, vapen eller rent av som telefon. Jag har numera en sned rygg efter att ha haft den i kavajfickan vid otaliga tillfällen.
Man ringer Taxi Stockholm och den kommer efter ca 15-20 minuters sittande på en sten på parkeringen.
Man åker tillbaka till chefens hus i Täby, smyger ned till båten och börjar rota runt bland allt bråte – inklusive att lyfta på alla luckor – allt för att försöka hitta nycklarna.
-> Tack alla grannar i Viggbyholm för att ni INTE ringde Polisen! Det hade varit jobbigt! Både för mig, han, hans fru och 3 barn.
Inte fan hittar man några nycklar inte… Men jag hittade en dosa snus i portionstyp, eftersom jag slutat för bara ett par månader sedan tog jag en dubbel ”Göteborgs rapé”. Smakar som AXE under läppen men just nu är det jävligt välkommet!
Jag är nu trött, sur och jävligt snussugen!
Går tillbaka upp till Taxin som står och väntar på chefens vändplan med taxametern tickandes. Sätter mig ned och ber chauffören att ta mig tillbaka till Väsby.
Det är ljust nu… Fåglarna kvittrar där ute!
Någonstans på Frestavägen säger jag till chaffisen att stänga av taxametern. Av någon outgrundlig anledning så gör han faktiskt det utan att säga ett ord. Han måste ha tittat på mig och tänkt ”stackars jävel”.
Kommer hem till Väsby och slantar av taxin med kortet, detta Visa har knappt någon magnetremsa kvar efter denna dags alla inköp.
Sätter mig på stenen och suckar djupt!
Vad fan gör man nu? Jag börjar nyktra till och jag vill jävligt mycket sova just nu!
Vem har extra nycklar??? Janne? Nej… Morsan… Satan!!
Jag är en bra bit över 30 men inte ännu 40… Att ringa morsan kl 05:15-05:30 på morgonen en lördag känns inget kul - men vill man sova så måste man….
45 minuter senare kommer morsan i sin silvriga Peugeot med ett par extranycklar.
Du kan tänka dig skammen att sitta där på en sten, vid parkeringen, hemma – med ett par sönderslitna shorts (mmm, jag blev lite arg när jag inte hittade nycklarna och röck lite väl hårt i fickorna).
Hemma… Ahhh…. Du tar av dig alla kläderna, det är sexigt att sova naken, och lägger dig i sängen.
Kl 15:XX vaknar du nästa dag med en ångest sällan skådad… Du har dessutom inget med alkoholhalt att dricka för att få bort ångesten.
Du sätter sig i soffan och räknar efter… GAH!
Du har redan blåst över 5500:- på gårdagens ”hola-ba-loo” – och dessutom fick du varken göka eller ens ha din stolthet kvar… Men hojjen är fortfarande såld!!!
Suck…
Idag, snart 1 år äldre, sitter man här igen!
Jag är nu utan leksak – och det kryper i hela kroppen!
Har suktat efter en båt ett tag nu - men samtidigt efter en hoj!
Var på båtmässan igår men hittade inget som jag verkligen skulle kunna lägga pengar på, allt går jävligt söligt och de båtar som går snabbt har man inte råd med.
Dessutom vet jag inte om de har ”bannat” mig på Sandhamn – och chefen lär ju inte bjuda ut mig igen!
Kvar står hojvalet!
Så…. För att göra en lång historia kort;
Vilken hojj är det som ger mest bang for the buck idag?
Hojjen skall vara en 05 eller senare och inte kosta med än 80 000:-, jag har kvar de 56+ som blev över sedan Sandhamn o lite till!
Dessutom undrar jag om en motard (retard) kan vara ett alternativ för någon som gillar acceleration och fart - eller om man måste gilla grustag och jiffypåsar med leveransadress på för att gilla dem?
/Någon som känner sig bättre till mods på vägen än på vattnet just nu.
Jahapp…
Fredag och inget kul framför sig, alla vill antingen jobba i helgen eller dra ned till den lokala puben och dricka billig öl och titta på samma gamla fruntimmer som vanligt.
Själv sitter man här i skenet av skrivbordslampan.
Jag lever att ganska lätt och enkelt liv numera, jag sålde hojen förra sommaren för en spottstyver – grattis till hojen grabben!
Jag orkade inte med helt enkelt… Jag menar, det regnade ju för fan konstant under sommarmånaderna!
63 brakare tog jag för hojen – en 03:ans RETTA, helt original och körd av någon utan några som helst race-ambitioner eller kunskap om bakhjulsåka.
Satan vad skönt det kändes att få den såld!! Förra årets varmaste lördag till och med!
Fick skjuts av morsan från Uppsala där affären gjordes upp, färden gick vidare mot Nacka och kusten där en kollega hämtade upp mig i en styrpulpet.
Jag hade blivit bjuden på en tur till Sandhamn och med hojen precis såld, pengar på fickan och för en jävla gångs skull en solig dag i juli, skulle jag festa! Du anar inte hur glad jag var!
Fan vad nice det var att sitta i båten med en bira i handen kl 14 på dagen – solen gassade och ett par tyska kollegor satt i båten, redigt förfriskade, mot Sandhamn.
Skärgården är fin… Fin som fan faktiskt!
Önskar man hade en båt, en juste båt med lite motor!
Ett liveband spelade på Sandhamn och det var Rock´n´roll som fan! Eftersom kollegan kände bandet fick vi varsitt ”halsband” som gjorde att vi även gick in gratis på den tillställning som någon radiokanal hade under kvällen – gratis buffé och mer liveband alltså!
God damn vad jag blev schnygg den kvällen!!
Eller nja… Snygg o snygg, jag blev rätt redigt packad i alla fall! Och jag kan supa ALLA ,inklusive mig själv, riktigt Bond-snygg!
Ikväll var jag rena Banderas – ni anar inte!! Damn vad jag ägde Sandhamn!
Eftersom jag precis lyckats bli av med besten (rettan) så var jag dessutom rätt rik… 60+ bananer i fickan och 2,8 i promille gör en rätt kaxig!
Självklart var jag kung i baren! Beställde allt möjligt skräp till alla i sällskapet, en massa rött mousserande skit på flaska och en massa öl!
Kände mig som ”Bill the fuck Gates” och dansade som ”Ricki Martin” eller vad fan han heter – ni vet den där halv-gayiga latinosångaren som hade några hits förra året!
Kvällen gick och jag hade det jäfla kul, jag inbillar mig att alla andra också hade det kul att träffa mig. Jag har bra fantasi på så sätt! För även om det enda de hörde var ”gagh, na fina bröscht og mah” så vet jag att jag gav fina komplimanger som var oemotståndliga och riktigt skönt verbala.
Jag hade halva inne på allt kvinnotyg som rörde sig!
Eftersom Sandhamn är ett jefla dyngställe så stänger dem precis när man börjar få lim på en brud. Alltså måste man börja göra sig redo för färden hem.
Bruden man dansat o limmat på sedan 3 timmar tillbaka försvinner någonstans precis då man blinkar med ögonen! Lustigt… hur snabb kan man vara? För inte fan såsade jag i 1 minut??
Nåja, med 2 i promille behöver man inte en tjej – man behöver TV1000, fantasi och en jävla massa tålamod – eventuellt även Viagra och Efedrin.
Och även om man inte har några piller så ter sig tanken på en säng, TV1000 och en valkig hand rätt skönt vid denna tid på kvällen.
Man letar sig ned till båten…
Ni som vet hur Sandhamn ser ut på sommaren kan intyga om att jag har rätt nu;
HUR FAN HITTAR MAN DEN BÅT MAN KOM I??
Alla båtar är vita… Vissa större, andra mindre… Vissa har blått på sig - andra inte…
Att hitta rätt båt kl 02:38 med 2 i promille är inte lätt, dessutom rent av livsfarligt, för som alla vet kan man inte vara först vid bryggan – man ligger alltid som båt nr 3 och det är ”hoppa runt” som gäller!
Men jag lyckades till slut hitta rätt båt, kollegan menar att det var hans ständiga rop på mig som fick mig att hitta rätt – jag menar själv att jag har lokalsinne och är en bättre trollkarl är Joe Labero.
Eftersom jag ändå är bäst på allt, och snyggare än de flesta, när jag är lite berusad - så vill jag naturligtvis även köra båten.
Hur svårt kan det vara?? Det finns en ratt och ett gasreglage!
Spaken förs med framgång bakåt, till sitt slut, och båten tar ett skutt mot betongkajen.
En nanosekund senare har jag 103 kilo kollega i knäet och spaken först framåt 14 cm från att propellern tar i betongen.
Vi går nu framåt, det var dit jag försökte komma hela tiden men den jävla Svensson-båten kopplade fel (enligt mig).
Kollegan (och tillika min chef) satt tålamodigt och berättade om ”prickar”… Ibland var dessa gröna och ibland var dem röda… Höger och vänster hade varit nog men det envisades om att tala om styrbord och babord.
Jag menar… Just nu tänkte jag TV1000 – inte en masa jävla ”bord”, snacka om att fucka upp en killes porr-fantasi?!
”Varfan är bar-bordet” undrar jag, vilket utlöser kommandot ”jag tag över kontrollen” hos sin kollega.
Sagt och gjort, nu får man sitta där bak… Ni vet den där jävla baksitsen i styrpulpen, ett par blommiga dynor! Det känns som man har hemmorojer och man sitter på en sten klädd i sandpapper.
Ingen öl serveras det heller!
Nåja, någon timma senare befinner man sig i Täby!
Trevligt, man går av båten och upptäcker att man dels nyktrat till och dels inte längre är kåt – man vill liksom bara hem och sova.
45 minuter senare kommer taxin! Den skall delas med 2 andra! Första stoppet skall vara Upplands Väsby, vi är två som skall av där – jag och en kvinnlig kollega!
Jag lyckas med konststycket att somna på min kollega i taxin… Tilläggas kan ju att jag är 2 meter och väger en del, medans hon är ca 1.60 och väger mindre än veckokassen från Hemköp.
Framme i Kniv-Väsby så slantar jag bullen och börjar knata de 100 metrarna till dörren. Taxin släpper av ”liten kvinnlig kollega” och åker därifrån.
Väl utanför porten kontrollerar jag ficka 1 på shortsen och finner att jag måste lagt nycklarna i någon av fickorna 2-8.
För nycklarna hade jag med mig, det vet jag – jag har järnkoll på dem!
När handen äntrar ficka 8 för femte gången skriker jag ”fult ord” högt och ljudligt i bostadskvarteret. En lampa tänds här och där - men ingen tittar ut!
Tur man bor bland pensionärer!!
För inte fan ligger mina nycklar någonstans här i fickorna?? Och jag vet ju att dessa varit i min ägo under kvällen - eftersom varje gång jag letat efter plånboken med dess VISA-kort, fått upp nycklarna istället.
Mobiltelefonen ligger dock i fickan… Mysigt!
Det är rätt svårt att INTE märka att mobiltelefonen INTE är med eftersom jag från en av mina chefer fått ärva en Nokia 9300 – ni som vet vad detta är för telefon skrattar säkert nu!
Det är den du kan vika upp så kommer det fram ett tangentbord!
Du kan även använda den som flotte, vapen eller rent av som telefon. Jag har numera en sned rygg efter att ha haft den i kavajfickan vid otaliga tillfällen.
Man ringer Taxi Stockholm och den kommer efter ca 15-20 minuters sittande på en sten på parkeringen.
Man åker tillbaka till chefens hus i Täby, smyger ned till båten och börjar rota runt bland allt bråte – inklusive att lyfta på alla luckor – allt för att försöka hitta nycklarna.
-> Tack alla grannar i Viggbyholm för att ni INTE ringde Polisen! Det hade varit jobbigt! Både för mig, han, hans fru och 3 barn.
Inte fan hittar man några nycklar inte… Men jag hittade en dosa snus i portionstyp, eftersom jag slutat för bara ett par månader sedan tog jag en dubbel ”Göteborgs rapé”. Smakar som AXE under läppen men just nu är det jävligt välkommet!
Jag är nu trött, sur och jävligt snussugen!
Går tillbaka upp till Taxin som står och väntar på chefens vändplan med taxametern tickandes. Sätter mig ned och ber chauffören att ta mig tillbaka till Väsby.
Det är ljust nu… Fåglarna kvittrar där ute!
Någonstans på Frestavägen säger jag till chaffisen att stänga av taxametern. Av någon outgrundlig anledning så gör han faktiskt det utan att säga ett ord. Han måste ha tittat på mig och tänkt ”stackars jävel”.
Kommer hem till Väsby och slantar av taxin med kortet, detta Visa har knappt någon magnetremsa kvar efter denna dags alla inköp.
Sätter mig på stenen och suckar djupt!
Vad fan gör man nu? Jag börjar nyktra till och jag vill jävligt mycket sova just nu!
Vem har extra nycklar??? Janne? Nej… Morsan… Satan!!
Jag är en bra bit över 30 men inte ännu 40… Att ringa morsan kl 05:15-05:30 på morgonen en lördag känns inget kul - men vill man sova så måste man….
45 minuter senare kommer morsan i sin silvriga Peugeot med ett par extranycklar.
Du kan tänka dig skammen att sitta där på en sten, vid parkeringen, hemma – med ett par sönderslitna shorts (mmm, jag blev lite arg när jag inte hittade nycklarna och röck lite väl hårt i fickorna).
Hemma… Ahhh…. Du tar av dig alla kläderna, det är sexigt att sova naken, och lägger dig i sängen.
Kl 15:XX vaknar du nästa dag med en ångest sällan skådad… Du har dessutom inget med alkoholhalt att dricka för att få bort ångesten.
Du sätter sig i soffan och räknar efter… GAH!
Du har redan blåst över 5500:- på gårdagens ”hola-ba-loo” – och dessutom fick du varken göka eller ens ha din stolthet kvar… Men hojjen är fortfarande såld!!!
Suck…
Idag, snart 1 år äldre, sitter man här igen!
Jag är nu utan leksak – och det kryper i hela kroppen!
Har suktat efter en båt ett tag nu - men samtidigt efter en hoj!
Var på båtmässan igår men hittade inget som jag verkligen skulle kunna lägga pengar på, allt går jävligt söligt och de båtar som går snabbt har man inte råd med.
Dessutom vet jag inte om de har ”bannat” mig på Sandhamn – och chefen lär ju inte bjuda ut mig igen!
Kvar står hojvalet!
Så…. För att göra en lång historia kort;
Vilken hojj är det som ger mest bang for the buck idag?
Hojjen skall vara en 05 eller senare och inte kosta med än 80 000:-, jag har kvar de 56+ som blev över sedan Sandhamn o lite till!
Dessutom undrar jag om en motard (retard) kan vara ett alternativ för någon som gillar acceleration och fart - eller om man måste gilla grustag och jiffypåsar med leveransadress på för att gilla dem?
/Någon som känner sig bättre till mods på vägen än på vattnet just nu.
Last edited:
