....Fem år har gått nu...

[S.a.n.d.m.a.n.]

....Vaknade inatt på samma sätt med ett ryck som jag gjorde den här natten för fem år sen, hade samma känsla i kroppen att nu är det över dvs mina barns mamma somnade in efter en ojämn kamp mot en tumör i hjärnan ( friskförklarades i maj 2007, går bort på sin 40 årsdag i september ..).

Att gå upp till barnen och berätta att mamma inte finns mer är definitivt det tyngsta jag gjort i mitt liv, vände tre ggr i trappan på väg upp för benen bar mig inte...

Önskar att hon hade fått uppleva och se hu fina barnen har blivit/är idag.

Jag och barnen kommer ner till kyrkan idag och sätter oss en stund och pratar lite så du får se/höra lite hur vi har det, vi vet att du inte har ont i alla fall längre och jag är övertygad om att du följer barnens framfart " från ovan".

Vill egentligen bara tala om att ni som tar livet för givet, gör inte det.. Och försök att se det ni har framför er för en vacker dag finns det/den inte där längre och det kan gå fort..../M

 

[Ankan1]

Jo tack, jag vet.Miste både min son i sjukdom och min bror i en olycka för många år sedan.Ingenting blir sig likt men man strävar på ändå av någon anledning.Får väl se en dag om där var någon logisk slutpoäng med detta de kallar livet.

Må väl.

 

[Hoztic]

Livet är förgängligare än vad man tror Cancern tog min pappa också, en sån där sak som varken kan eller får hända, men lik förbannat gör det det

Hoppas ni får en bra dag tillsammans, och att såren börjar läka i själen!

 

[oops164]

Fan lider med dig.

Fick själv det otrevliga att berätta för mina 3 systerbarn när deras mamma hade gått bort 27 år gammal.
Vet precis vad du menar.

Önskar dig och barnen all välgång efter detta.

 

[Str3 R]

Livet fortsätter rulla på, man får försöka gå vidare, tänka att de har det bättre nu. Min mamma hade fått hjärnblödning -99 och kom inte till sjukhus i tid så hon blev förlamad och i behov av hjälp 24 timmar om dygnet. Efter två år dog hennes sambo och där låg hon utan förmåga att kunna ringa efter hjälp eller kunna svara i telefon. Efter två veckor, samma dag som händelserna i New York hittades de (11/9 2001). Pappa gick bort i cancer tre år senare (2004), på min bröllopsdag. Jag tänker: de har det bättre nu, de slipper lida. De har inte ont, de har inga krämpor, de bara är.

Jag tror att dina barns mamma har det bättre nu, hon kanske ser er från ovan och gläds åt barnens framsteg, kanske hon hjälper dem på vägen genom livet utan att de vet om det, tröstar dem när de gråter, skrattar med dem när de har så roligt och finns vid din sida även om du inte ser henne.

Skickar en tröstkram till dig och barnen här, även om jag inte känner dig.

 

[S.a.n.d.m.a.n.]

....hej igen !

Tack för stöttande ord, nu är det ett år igen tills man får den där sugande känslan i magen och allt blir lite extra påtagligt, att man tänker på det nästan dagligen är inte så konstigt.

Till alla i liknande situation så är det väl bara att säga, lyft upp blicken lite och bryt ihop när man behöver bryta ihop och så lär man sig och leva med såret som aldrig riktigt läker/som man blir påmind om ...

//M

 

[capoeira-R1]

Du är min förebild på banan och i livet Mårten. Svårt att inse hur stark du är med tanke på det du har gått igenom, barnen ska vara stolta och glada att ha dig som pappa.

 

[Kottsson]

Jag upplevde en nära döden insident i trafiken förra veckan. Glad att jag fortfarande står på mina ben.

Det som hände var en lastbil i för hög fart i kurva kom över på min sida och det var inte långt ifrån att det small .

 

[S.a.n.d.m.a.n.]

....7 år har gått nu och jag vaknar återigen med samma ryck och allt blir så verkligt och kommer tillbaka som om det var igår...
Det här är verkligen den " sämsta " dagen på året :-/ ! Som sagt ta inte livet för givet utan vårda era nära och kära runt om er för ni kan aldrig veta vad som finns runt nästa hörna ! /M

 

[K B]

....7 år har gått nu och jag vaknar återigen med samma ryck och allt blir så verkligt och kommer tillbaka som om det var igår...
Det här är verkligen den " sämsta " dagen på året :-/ ! Som sagt ta inte livet för givet utan vårda era nära och kära runt om er för ni kan aldrig veta vad som finns runt nästa hörna ! /M

Lider med dig. Samma känsla kryper sig fram när det gäller min pappa. Omkom i mcolycka 22 aug -96, födelsedag hade han en vecka efter. Man tänker på honom varje dag, men de två dagarna och den veckan är de värsta på hela året...

Det är som att de väcker en för att man ska bli påmind

Kommer förövrigt ihåg när du skrev den här tråden. Fick en klump i magen när jag läste den och direkt när jag såg den nu, så hände samma sak. Hoppas det har fortsätt att gå bra för barnen och även dig!

 

[johankjellgren]

Usch vad sorgligt. Klarar knappt att höra sånt här utan att börja gråta sen jag fick barn. Jag hoppas allt är så bra det kan och att ni har fina minnen tillsammans.