Wiseguy skrev:
Direktlänk så man slipper bläddra.
Kopierat&inklistrat så man slipper klicka
02:00]
Kinda: "Vi har till och med sprungit efter honom"
Fortkörare gäckar rättvisan
Kisa
Han är misstänkt för grov vårdslöshet i trafik efter att ha passerat en fartkontroll i 160 km/tim. För ett år sedan väcktes åtal, men ännu har rättsväsendet inte lyckats ställa en fortkörande Kisabo inför rätta.
– Konstigt att de inte har lyckats, men jag vet ju inte orsakerna bakom, säger assistentåklagare Helena Nilsson i Västervik som står bakom åtalet.
Problemet stavas delgivning, kallelsen till den åtalade att infinna sig till rättegång. Till en början skickade tingsrätten i Västervik rekommenderade brev till den misstänkte. När han inte kvitterade ut kallelserna fick polisen i uppgift att överlämna delgivningen personligen.
Håller sig undan
Den misstänkte fortköraren har fast adress och polisen vet för det mesta var han jobbar. Trots det har alla försök till delgivning misslyckats.
– Vi har sökt honom både i bostaden och på jobbet ett otal gånger, men han håller sig undan medvetet. Vi har till och med sprungit efter honom vid ett tillfälle, säger Lars-Jonney Jonsson, närpolischef i Kinda/ Ydre.
Han har aldrig tidigare under sin poliskarriär varit med om något liknande.
– Nej ,det här är exceptionellt.
Biljakt i 210 km/tim
Det var i juli 2001 som Kisabilisten passerade en hastighetskontroll i 160 km/tim. En polispatrull gjorde tecken att han skulle stanna, men fortköraren fortsatte i samma hastighet. En polis tog upp jakten, men tvingades ge upp när farten nådde 210 km/tim. Enligt den efterföljande polismannen gjorde sig Kisabon skyldig till flera trafikfarliga omkörningar under biljakten.
Assistentåklagare Helena Nilsson i Västervik åtalade Kisabon för grov vårdslöshet i trafik först i september 2002. Enligt Lars-Jonney Jonsson har polisen sedan dess haft möjlighet att överlämna kallelse till rättegång vid tre tillfällen.
Ny fortkörning
– Vi fick fem dagar på oss i september, sju dagar i november och tre veckor i maj/juni i år.
Nu finns en ny möjlighet och då omfattar delgivningen även en fortkörning i april i år. Men frågan är om polisen lyckas komma i kontakt med den misstänkte.
– Vi har avsatt stora resurser för att nå honom, pratat med anhöriga och uppmanat dem att i sin tur ta kontakt. Polisiärt är det inget högprioriterat ärende, men i det här fallet har vi lagt ner betydligt mer arbete än på en normal delgivning.
En delgivning måste lämnas över personligen och polisen kommer inte längre än till ytterdörren hos den åtalade. Även om det är uppenbart att han befinner sig i bostaden.
– Vi har inga befogenheter att gå in i huset. Så den som kan hålla sig undan klarar sig.
Spikning vid fast adress
Lars-Jonney Jonsson anser att det är en tandlös lagstiftning. Han jämför med delgivningar från kronofogdemyndigheten. Vid misslyckade försök att nå den delgivne, kan nytt beslut tas att meddelandet sätts fast på ytterdörren, så kallad spikning, om personen i fråga har en stadigvarande adress.
I ärendet förekommer även en videoinspelning där Kisabilisten stoppas av polis i samband med fortkörningen i april i år. Filmsekvensen har senare spelats över och finns därför inte sparad. Enligt Lars-Jonney Jonsson bevisade videoupptagningen ingen fortkörning utan enbart tidpunkten när polisen stoppade bilisten.
– Så vi har inte medvetet undanhållit eller raderat någon videofilm.
Om Kisabon vill slippa rättegång för sina fartsynder måste han hålla sig undan delgivningar i ytterligare tre år. Brott som grov vårdslöshet preskriberas fem år efter att förseelsen ägt rum.
Torbjörn Lindqvist
0494-12025
torbjorn.lindqvist@corren.se