Aryey
Masjävel and proud of it!
Det drabbar oss alla emellanåt, kände samma sak på bulten i onsdags (innan kaffet) det går över...... Kan nog vara kroppens egna signaler som säger att "nu är jag inte riktigt på topp utan skall bara ta det lugnt". För övrigt så finns det ju argument också för att ta risker, se: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/samhalle/artikel_201467.svd
Dock bör man ju i möjligaste mån undvika att riskera andra.
Som artikeln beskriver tror jag att "busandet" på mc är väldigt lärorikt då man pressar sina gränser och därigenom omedvetet lär sig hantera mc:n snabbare än någon som enbart åker och tittar på landskapet!
Att sen riskera sina medtrafikanters liv/hälsa är inte ok!
Har sett detta fenomen tydligt som skidlärare där det i början oftast är tjejerna som är bättre än killarna i början av veckan men i slutet är de alltid på efterkälken! Detta sker pga att så fort killarna kan så åker de i hoppen/skogen och pressar sina gänser medans tjejerna oftast fortsätter med det vi gjorde på lektionen!
Märk väl att detta var ett liknande exermpel och INTE ett inlägg i jämställdhetsdebatten!
Tror TS är lite som mig att när wheeelien uteblir är det oftast för att du kan det bra och det inte erbjuder samma spänning längre! Dettta löses med att hitta en ny manöver att klara!