Egentligen finns det två val att göra om man vill behålla sin orginalgaffel. Båda blir förmodligen sämre på väg men förbättrar gaffeln markant vid bankörning.
Steg 1 brukar vara att ta bort eventuella hydraulstopp, polera gaffelbenen, stoppa i hårdare fjädrar, tjockare olja samt att höja oljenivån jämfört med orginal. Detta klassas ej som en kittad gaffel, utan bara som ett fjäderbyte. Resultatet blir en mycket stummare gaffel som hårdnar ordentligt i slutet av slaget. Detta hjälper upp framför allt vid väldigt hårda inbromsningar från hög fart på ojämna banor. För vägbruk ger detta en stötig och obekväm gaffel vid lagliga farter. Kostar ca 1.500:-.
Steg 2 är att göra steg 1 men man byter eller modifierar också shimsstackarna (det är de som styr oljeflödet i gaffeln). Detta kallas för en kittad gaffel. Då får man en gaffel med lite annan karaktär på retur och kompression, och som är ännu mer anpassad för banåka. Fortfarande stenhård för gatåka och kan upplevas som riktigt obekväm (eller som att sätta två spett i gaffelkronan!
). Kostar mellan 4-5.000:-.
Båda dessa steg är modifiering av orginalgaffeln. Att byta till en ren racegaffel och anpassa den efter hoj och förare enligt ovan, ger ett mycket bättre resultat än vad något kit i hela världen kan ge. Rent subjektivt så är t ex Öhlins Road & Track gaffel dubbelt så bra som en fullkittad R6 gaffel. Kostar det så smakar det. Runt 20.000:- har jag för mig Öhlins tar.
Sen bör man lämna in sina gaffelben till en erkänt duktig firma. Att de är bra på crossdämpare betyder inte att de vet hur man bygger om en gatgaffel. Skulle jag rekommendera en firma, så måste jag säga att service, kunskap, pris och bemötande var föstklassigt i baracken på Gelleråsen.