Alltså svensk sjukvård. Hur svårt kan det vara att bara lyssna och ta ett ansvar, som vårdgivare (vilket är ett ord jag är arg på med)?
Sökt vård som iofs inte är akut så jag behöver inte åka till akuten. Idag orkade jag ringa igen, till den femte enheten jag blivit hänvisad till av vårdenhet nr 4 osv bakåt.
Ja vad är svaret... "Det är inte till oss du ska, det är vårdgivare nr 1".
Till saken hör att alla jag pratat med har på vårdguiden skrivit att de jobbar med det jag söker för.
Så jag är förbannad för att man måste va så jävla frisk att man orkar söka vård på så här många olika ställen, ingen vill ta i det, alla bara pekar på nån annan som ansvarig. Men det är väl effekten av underbemanning kanske. Skicka runt i ring tills patienten ger upp eller dör. Så det är jag också arg på, politikerna alltså.
Apotekspersonalen var väldigt upprörd när jag frågade om det fanns någon hjälp i nått receptfritt. Hon hävdade att jag måste fortsätta tjata mig till ett besök och få receptbelagd medicin för jag kommer behöva det. Jaaa. Absolut. Men ingen vill ju ta emot mig så va faan.
Sen är attityden hos alla jag ringt eller kontaktat på mail via 1177 rätt dryga, en hänvisade till att det var väl inget direkt problem, jag är ju kvinna.... nähä, vilken överaskning. Det är jag också förbannad på. Diskriminerande 2023. Rösträtt men faan inte nått mer.