N.Blomqvist
Gudomlig sporthojare
- Gick med
- 23 Feb 2006
- Ort
- Härnösand
Jag ska ta hem en kärra från fäderneslandet, ja för bilen alltså.
Vad är det man behöver tänka på?
Jag kan fantisera om att om man tar färjan till Kiel så fullkomligt kryllar det redan på kajen av svartmuskiga öldoftande bilförsäljare som villigt erbjuder uppspacklade gamla taxibilar som skruvats ner till runt 12.500 mil, vilket nästan verkar vara en magisk körsträcka för importbilar...
Eller, kan mina fantasier sakna grund? Kan tex. Hamburg som är en nära-och-bra-stad vara vettig att köpa bil i?
Självklart finns det bra och dåliga bilar i alla områden, men det känns lite som att utmana ödet om man köper en bil i en stad som 99% av alla bilburna turister passerar på väg ner i Tyskland. Lite känsla av "turistfälla", om ni fattar vad jag menar?
Min "gut-feeling" säger mig att det är lättare att hitta bra bilar med ärligare historia och som liksom inte från första stund är tänkta för export redan när annonsen lades ut på nätet ju längre söderut man kommer. Stämmer det?
Jag har några bilar på gång. Några runt Hamburg, några runt Düsseldorf, och resten runt Stuttgart.
Det känns som om jag ska välja distrikt. Att satsa på ett direktflyg till en av städerna och koncentrera mig på dom bilar som finns där.
Är det en bra idé? Eller ska man hyra en hyrbil på envägshyra och bara blåsa igenom rubbet?
Hur mycket kan man lita på en tysk bilhandlare? Lika lite som på en svensk, ungersk, albansk, norsk eller koreansk? (Bilhandlare är bilhandlare, och det är ett släkte för sig över hela världen...)
Mitt intryck är att tyskarna har talat om småskavanker på bilarna redan i telefon utan att man behövt dra ur dom svaren på mina frågor.
Eller det kanske är taktik?
-Att tala om en liten liten skada för att lura dit mig, och sedan tro att jag inte åker vidare tomhänt när jag väl korsat Mecklenburgska Bukten med flygplan för deras skull?
Eller kan man i regel lita på vad en försäljare berättar om bilen på telefon, om försäljaren är "seriös"?
Jag skulle ju lika gärna kunna åka till Berras Bilar i Söderköping och bli helt blåst på en affär.
Och när ska man åka? Kan man göra bilaffärer på en helg i Tyskland? Eller måste man in på något mystiskt kontor och få det magiska Farzugbrief omvandlat till något spreciellt , eller köpa exportplåtar, tillstånd, registreringsbevis, försäkringar, ett helrör tax-free-sprit, intyg, skattemärke, eller något annat livsnödvändigt?
Dessa kontor har väl bara öppet på vardagar?
-Utom så klart när tyskarna kommer på att dom ska ha "Ruherstag", vilket jag av erfarenhet har upplevt som om det kan inträffa helt godtyckligt, precis när helst dom känner för det.
Eller går det att göra ett vanligt ägarbyte, precis som här hemma i Sverige, att man fyller i ett ägarbyte, kör hem på tyska plåtar, skickar ner dom tyska plåtarna när man är hemma, förreggar, får svenska plåtar, och regbesiktar?
Eller är det kanske smidigast att åka ner på en veckodag och besöka det där mystiska och sägenomspunna kontoret där drömmar förvandlas till små skyltar av plåt?
Finns det någon risk att bli lurad på ett sådant kontor?
Kan man om man har otur komma hem med en bil som inte går att registrera in här i Sverige?
Är det krångligare att köpa bil privat än på firma i Tyskland?
Hur förbereder man sig bäst här hemma i Sverige?
Jag har tittat ut ett gäng bilar i närheten av varandra, och jag har talat med försäljarna.
Låt säga att jag bokar flygbiljett och hotell för några nätter.
Är det något mer jag behöver tänka på som jag bör fixa här hemma innan jag drar iväg?
Ok... Nu är jag i Tyskland, säger vi. Jag har tittat på några bilar, hittat en som verkar bra, prutat, (eller rättare sagt FÖRSÖKT pruta. Tyskar gillar tydligen inte heller "sista priset-kompisar").
Finns det någonting liknande Motormännen i Tyskland där jag kan lämna in bilen för kontroll och test?
Nåväl, säg att jag har bestämt mig för en av bilarna.
-Vad gör jag nu? Kan jag betala alla mina pengar kontant och få ett kvitto och ta bilen och åka och tro att allt är klart, eller kommer jag att bli stoppad vid gränsen med en bil som är anmäld stulen då?
Vilka papper ska jag få vid köpet, och vad ska fyllas i? Vilka handlingar ska registreras och vilka dyra stämplar måste jag få? Och, VAR får jag det jag behöver? Måste jag teckna någon sorts försäkring? Var gör jag det? Ringer jag hem till Sverige och försäkrar bilen, eller måste den först försäkras av ett tyskt försäkringsbolag?
Jag tar tacksamt emot alla tips jag kan få!
Jag är säker på att det finns god kunskap inom området här på forumet, och jag vore tacksam om någon ville dela med sig.
Vad är det man behöver tänka på?
Jag kan fantisera om att om man tar färjan till Kiel så fullkomligt kryllar det redan på kajen av svartmuskiga öldoftande bilförsäljare som villigt erbjuder uppspacklade gamla taxibilar som skruvats ner till runt 12.500 mil, vilket nästan verkar vara en magisk körsträcka för importbilar...
Eller, kan mina fantasier sakna grund? Kan tex. Hamburg som är en nära-och-bra-stad vara vettig att köpa bil i?
Självklart finns det bra och dåliga bilar i alla områden, men det känns lite som att utmana ödet om man köper en bil i en stad som 99% av alla bilburna turister passerar på väg ner i Tyskland. Lite känsla av "turistfälla", om ni fattar vad jag menar?
Min "gut-feeling" säger mig att det är lättare att hitta bra bilar med ärligare historia och som liksom inte från första stund är tänkta för export redan när annonsen lades ut på nätet ju längre söderut man kommer. Stämmer det?
Jag har några bilar på gång. Några runt Hamburg, några runt Düsseldorf, och resten runt Stuttgart.
Det känns som om jag ska välja distrikt. Att satsa på ett direktflyg till en av städerna och koncentrera mig på dom bilar som finns där.
Är det en bra idé? Eller ska man hyra en hyrbil på envägshyra och bara blåsa igenom rubbet?
Hur mycket kan man lita på en tysk bilhandlare? Lika lite som på en svensk, ungersk, albansk, norsk eller koreansk? (Bilhandlare är bilhandlare, och det är ett släkte för sig över hela världen...)
Mitt intryck är att tyskarna har talat om småskavanker på bilarna redan i telefon utan att man behövt dra ur dom svaren på mina frågor.
Eller det kanske är taktik?
-Att tala om en liten liten skada för att lura dit mig, och sedan tro att jag inte åker vidare tomhänt när jag väl korsat Mecklenburgska Bukten med flygplan för deras skull?
Eller kan man i regel lita på vad en försäljare berättar om bilen på telefon, om försäljaren är "seriös"?
Jag skulle ju lika gärna kunna åka till Berras Bilar i Söderköping och bli helt blåst på en affär.
Och när ska man åka? Kan man göra bilaffärer på en helg i Tyskland? Eller måste man in på något mystiskt kontor och få det magiska Farzugbrief omvandlat till något spreciellt , eller köpa exportplåtar, tillstånd, registreringsbevis, försäkringar, ett helrör tax-free-sprit, intyg, skattemärke, eller något annat livsnödvändigt?
Dessa kontor har väl bara öppet på vardagar?
-Utom så klart när tyskarna kommer på att dom ska ha "Ruherstag", vilket jag av erfarenhet har upplevt som om det kan inträffa helt godtyckligt, precis när helst dom känner för det.
Eller går det att göra ett vanligt ägarbyte, precis som här hemma i Sverige, att man fyller i ett ägarbyte, kör hem på tyska plåtar, skickar ner dom tyska plåtarna när man är hemma, förreggar, får svenska plåtar, och regbesiktar?
Eller är det kanske smidigast att åka ner på en veckodag och besöka det där mystiska och sägenomspunna kontoret där drömmar förvandlas till små skyltar av plåt?
Finns det någon risk att bli lurad på ett sådant kontor?
Kan man om man har otur komma hem med en bil som inte går att registrera in här i Sverige?
Är det krångligare att köpa bil privat än på firma i Tyskland?
Hur förbereder man sig bäst här hemma i Sverige?
Jag har tittat ut ett gäng bilar i närheten av varandra, och jag har talat med försäljarna.
Låt säga att jag bokar flygbiljett och hotell för några nätter.
Är det något mer jag behöver tänka på som jag bör fixa här hemma innan jag drar iväg?
Ok... Nu är jag i Tyskland, säger vi. Jag har tittat på några bilar, hittat en som verkar bra, prutat, (eller rättare sagt FÖRSÖKT pruta. Tyskar gillar tydligen inte heller "sista priset-kompisar").
Finns det någonting liknande Motormännen i Tyskland där jag kan lämna in bilen för kontroll och test?
Nåväl, säg att jag har bestämt mig för en av bilarna.
-Vad gör jag nu? Kan jag betala alla mina pengar kontant och få ett kvitto och ta bilen och åka och tro att allt är klart, eller kommer jag att bli stoppad vid gränsen med en bil som är anmäld stulen då?
Vilka papper ska jag få vid köpet, och vad ska fyllas i? Vilka handlingar ska registreras och vilka dyra stämplar måste jag få? Och, VAR får jag det jag behöver? Måste jag teckna någon sorts försäkring? Var gör jag det? Ringer jag hem till Sverige och försäkrar bilen, eller måste den först försäkras av ett tyskt försäkringsbolag?
Jag tar tacksamt emot alla tips jag kan få!
Jag är säker på att det finns god kunskap inom området här på forumet, och jag vore tacksam om någon ville dela med sig.
