ething
Med lem
Eftersom jag ofta är en USA-förespråkare, vilket i ganska stor utsträckning beror på mitt amerikanska påbrå så vill jag lyfta fram en ganska väsentlig skillnad mellan USA och Sverige.
Till USA kommer oftast de som vill ha och kämpar för ett bättre, nytt liv. Det får väldigt liten hjälp och de kommer snabbt ut i arbetslivet och integreras i samhället, undantaget är mexikanska jordbrukare. Jag har pratat med många taxichaufförer, hotellpersonal, och övrigt folk man träffat som sätter upp mål i sitt nya land, jobbar hårt och ofta lyckas. Jag känner också många som gärna hyr invandrad personal just för att de är måna om att göra ett bra jobb för att uppnå "the American Dream".
Till Sverige vet jag inte riktigt vad vi får för folk, men fördomen om bidragstörstande lycksökare ligger tyvärr nära till hands (tyvärr i dubbel bemärkelse då jag inte är stolt över fördomar). För att förvärra saken har tydligen alla batikhäxor sökt sig till de myndigheter som jobbar med invandring. Vi kan ju inte låta dem jobba innan de har en svensk högskoleexamen och kan alla ord i SAOL, så istället för att sätta ut dem i arbetslivet så sätter vi dem i skolbänken med pengar från soc. Istället för motivation och ambition tycks vi mest skapa apatism och ur apatism kommer ett agg mot det nya samhället och en segregation.
Vi kan ha en ännu längre debatt om det är flyktingarnas problem som skapat vår politik eller tvärt om men den väg vi är på nu kommer att skapa större utanförskap och mer konflikter. Antingen byter vi ut politiken mot en som bejakar istället för att förlöjliga vuxna människor och 12-åringar med helskägg eller så får SD ett växande antal röster i de kommande valen.
Till USA kommer oftast de som vill ha och kämpar för ett bättre, nytt liv. Det får väldigt liten hjälp och de kommer snabbt ut i arbetslivet och integreras i samhället, undantaget är mexikanska jordbrukare. Jag har pratat med många taxichaufförer, hotellpersonal, och övrigt folk man träffat som sätter upp mål i sitt nya land, jobbar hårt och ofta lyckas. Jag känner också många som gärna hyr invandrad personal just för att de är måna om att göra ett bra jobb för att uppnå "the American Dream".
Till Sverige vet jag inte riktigt vad vi får för folk, men fördomen om bidragstörstande lycksökare ligger tyvärr nära till hands (tyvärr i dubbel bemärkelse då jag inte är stolt över fördomar). För att förvärra saken har tydligen alla batikhäxor sökt sig till de myndigheter som jobbar med invandring. Vi kan ju inte låta dem jobba innan de har en svensk högskoleexamen och kan alla ord i SAOL, så istället för att sätta ut dem i arbetslivet så sätter vi dem i skolbänken med pengar från soc. Istället för motivation och ambition tycks vi mest skapa apatism och ur apatism kommer ett agg mot det nya samhället och en segregation.
Vi kan ha en ännu längre debatt om det är flyktingarnas problem som skapat vår politik eller tvärt om men den väg vi är på nu kommer att skapa större utanförskap och mer konflikter. Antingen byter vi ut politiken mot en som bejakar istället för att förlöjliga vuxna människor och 12-åringar med helskägg eller så får SD ett växande antal röster i de kommande valen.