En del undrar nog hur det gick...
Konstigt nog undrar de flesta som vurpar hur det gick med hojen trots att de själva ligger med brutna armar och ben så jag börjar väl där.
Hojen klarade sig oförskämt bra, det behövs bara ett nytt kåpstag och "dosan" till hel/halvljus. Sen är det bara att slänga på orginalkåporna igen så är den som ny.
Hur gick det för mig då?
Jag fick mig en ordentlig kyss och förmodligen var jag däckad där en liten stund för det första jag minns från diket är att gabor mummlar nåt om att ligga still eller nåt sånt. Och som ni såg var jag lite groggy när jag försökte ställa mig upp först. Men jag kvicknade till ganska snabbt och mådde faktiskt bra ända tills natten, då kom en fruktansvärd huvudvärk och illamående. Med en orolig sambo så vart det en tur till västerås där de gjorde skiktröntgen av hjärnan men som tur var såg de inget fel (här komemr väl gabor lägga in ett tråkigt skämt..
) , hem och vila var ordern. Sedan dess har jag varken kunnat kolla på tv eller sitta vid datorn på grund av en helt sinnessjuk huvudvärk, minsta ljus eller blink skär i huvuvudet. Nu börjar det släppa och äntligen går det att titta på tv med sänkt kontrast och ljusstyrka, WOHOO!!
Vad hände då?
Ja, de som var med och såg platsen behöver nog ingen föklaring... Vägen var hur som helst kurvig och fin, men från ingenstans så har något ljushuvud kommit på att göra om vägen till en TOTAL rullgrusväg. Och den här personen har verkligen tänkt till för han har gjort det precis i början på den skarpaste kurvan på hela vägavsnittet... Och som någon påpekade satt upp skyltar hela 10m innan så att man verkligen ska hinna reagera OCH bromsa ordentligt!
Jag hade i princip 2 val, bromsa omkull eller åka rakt ner i diket. Att åka rakt ner kändes verkligen inte lockande då dikesväggen såg lodrät ut fån mitt perspektiv så jag bromsade och försökte styra med kurvan så gott det gick. Det gick åt helvete, fick sladd och en highsider, landade på huvudet/axeln och fortsatte studsa ner i diket.
Hur summerar jag det här då?
Ja, gatåkning lockar inte alls längre mycket på grund av vägverkets sätt att laga vägar nuförtiden. Oljegruset är säkert mycket billigare så de lär ju inte sluta med den varianten på länge utan snarare tvärtom.
Dessutom var hastigheten väldigt låg när jag gick omkull men ändå slog jag mig ganska rejält (uppskattar den till MAX 50 kmh). Det behövs nog ingen raketforskare till att räkna ut vad utgången blivit i makliga 100kmh, eller 200 som är snittfarten upp till oti... Att åka "fort" har alltid varit en kalkylerad risk, men nu känns det nästan som att vägverket är ute efter oss.
Som det känns nu så blir det blocket till våren, men dit är det långt och vem vet hur man känner då...