Jag och min polare körde på en 70 väg mellan Fjärås och Sätila (Hallansds län) igår 17/9. Jag körde först och låg bakom en Transporter i ca 60-70km/h. Jag körde lite mot mitten av vägen för att kolla om man kunde köra om. Det kunde man inte..
Allt så jäkla fort. Jag såg att vi fick möte med en annan transporter och plötsligt började hojen att vobbla. Kunde inte styra, kom in i de andra körfältet och frontalkrockade. Min polare sa att de va som på film de, de flög delar överallt, hojen (ramen) klyvdes på mitten och jag flög flera meter. Jonas som körde bakom fick välja att köra på mig eller att köra i diket. Han valde diket diket som tur var.
De såg ut som en krigszon, när ambulansen kom så trodde personalen när de såg min hoj att detta är en dödsolycka. Men de va det inte, jag fick inte ens ett enda blåmärke! Jag hade bra skyddsutrustning, skinnställ med puckel som tog emot smällen väldigt bra, för jag flög med ryggen först ner i asfalten.
Alla klarade sig utan skador, men självklart blev man chockad. Nu 16 timmar senare har man fått lite dödsångest. Jag hade sån jäkla tur att jag inte kan fatta de själv. Frontalkrocka med en 2100kg transporter, och hojen går i tusen delar och jag fick inte ens ett blåmärke. Nästa gång kanske jag klyvs på mitten istället för hojen.....
Tur är så har jag helförsäkring hos Folksam. Så nu blir de att sitta i telefon imorgon. Undrar om polisen kommer höra av sig. Jag känner att jag inte har gjort något fel och alla som var inblandade i olyckan kan vittna om att de va lagliga hastigheter.
Nästa säsong kommer jag troligtvis att satsa mer på bankörning. De känns säkrast så men de visste man i för sig innan olyckan.
Tack till alla inblandade, sjukpersonal (borås akuten), ambulanspersonal. Bilister som stannade och kollade om allt hade gått bra. Och framför allt min polare Jonas som valde att köra i diket istället för att försöka bromsa och att köra över mig...
Edit:
Nu 2 dygn senare så har jag fått en klarare bild varför jag inte flög in i transporten.
Tack vare att framhjulet fick en jäkla smäll som gjorde att hojen bröts av så blev det någon katapult effekt. De va nog därför min kropp ändrade riktning och missade bilen. Jag krockade inte i mitten på fronten utan jag träffade den vänstra delen av fronten, även hans framdäck fick en smäll. De blev totalstop för hojen. Jag landa på den högra sidan av vägen utan att nudda bilen med kroppen, när jag borde landat på den vänstra sidan!! Sjukt vilken tur! De är min teori men allt gick så jäkla fort, de e svårt att minnas allt..
Nu har jag ringt försäkringsbolaget, och bärgningsfirman som har min och Jonas mc. Troligen så kommer hojarna till MC service i Varberg idag, då kommer jag ta bilder och lägga upp om ni vill de.
Här är lite bilder på vad som blev kvar av hojen om man nu kan kalla de en hoj?
Allt så jäkla fort. Jag såg att vi fick möte med en annan transporter och plötsligt började hojen att vobbla. Kunde inte styra, kom in i de andra körfältet och frontalkrockade. Min polare sa att de va som på film de, de flög delar överallt, hojen (ramen) klyvdes på mitten och jag flög flera meter. Jonas som körde bakom fick välja att köra på mig eller att köra i diket. Han valde diket diket som tur var.
De såg ut som en krigszon, när ambulansen kom så trodde personalen när de såg min hoj att detta är en dödsolycka. Men de va det inte, jag fick inte ens ett enda blåmärke! Jag hade bra skyddsutrustning, skinnställ med puckel som tog emot smällen väldigt bra, för jag flög med ryggen först ner i asfalten.
Alla klarade sig utan skador, men självklart blev man chockad. Nu 16 timmar senare har man fått lite dödsångest. Jag hade sån jäkla tur att jag inte kan fatta de själv. Frontalkrocka med en 2100kg transporter, och hojen går i tusen delar och jag fick inte ens ett blåmärke. Nästa gång kanske jag klyvs på mitten istället för hojen.....
Tur är så har jag helförsäkring hos Folksam. Så nu blir de att sitta i telefon imorgon. Undrar om polisen kommer höra av sig. Jag känner att jag inte har gjort något fel och alla som var inblandade i olyckan kan vittna om att de va lagliga hastigheter.
Nästa säsong kommer jag troligtvis att satsa mer på bankörning. De känns säkrast så men de visste man i för sig innan olyckan.
Tack till alla inblandade, sjukpersonal (borås akuten), ambulanspersonal. Bilister som stannade och kollade om allt hade gått bra. Och framför allt min polare Jonas som valde att köra i diket istället för att försöka bromsa och att köra över mig...
Edit:
Nu 2 dygn senare så har jag fått en klarare bild varför jag inte flög in i transporten.
Tack vare att framhjulet fick en jäkla smäll som gjorde att hojen bröts av så blev det någon katapult effekt. De va nog därför min kropp ändrade riktning och missade bilen. Jag krockade inte i mitten på fronten utan jag träffade den vänstra delen av fronten, även hans framdäck fick en smäll. De blev totalstop för hojen. Jag landa på den högra sidan av vägen utan att nudda bilen med kroppen, när jag borde landat på den vänstra sidan!! Sjukt vilken tur! De är min teori men allt gick så jäkla fort, de e svårt att minnas allt..
Nu har jag ringt försäkringsbolaget, och bärgningsfirman som har min och Jonas mc. Troligen så kommer hojarna till MC service i Varberg idag, då kommer jag ta bilder och lägga upp om ni vill de.
Här är lite bilder på vad som blev kvar av hojen om man nu kan kalla de en hoj?
Last edited:
Fick du punka eller spricka i asfalten?
Men är det inte elektronisk styr dämpare på hojen? Hade en K7a förrut och minns att jag fick ett rejält wobbel en gång, läskigt det där!.
