Själv har jag märkt att gammal vana är extremt kontraproduktivt. Särskilt när man byter motorcykel.
Exempel. Jag lärde mig köra på en (redan då tio år gamnal och sliten) Kawasaki Z1000R från 83.
Den lärde mig bland annat att bakbromsar är binära när man har frambromsen anlagd. Antingen inget eller låst bakhjul. Vilket har lett till att jag i alla år underanvänt bakbromsen på alla andra motorcyklar. Jag jobbar med det men det sitter hårt...
Samma sak med kurvtagning. Mina flesta hojar har varit 80-talare med diffusa chassin. Alltså, de var ju iofs state of the art som nya men det är så stor skillnad mot en modern hoj att det inte riktigt är ger samma körteknik. Man kan absolut bromsa in i kurvor men med försiktighet. På vissa stor försiktighet. Annars börjar det kännas fel. Däremot är det väldigt viktigt med aktiv motstyrning, utan det blir det hopplöst långsam styrning.
Nu kör jag min första egna moderna (nåja, 2008) motorcykel och försöker lära om lite. Bakbromsen är snäll som en kattunge och väldigt doserbar. Ska bara lära mig lita på det. Bromsa in i kurvor får chassiet att kännas bättre, mer planterat. Inte diffust.
Edit: Plus motstyrningen. En liten kraft ger omedelbart och nyanserat svar.
Etc etc ad infinitum.
Vad jag försöker säga med min vägg av text är att råd måste förändras över tid i takt med att utrustningen gör det. Inte bara efter hand som föraren utvecklas.