Pelle B
Ny medlem
Då var B-racet i Falkenberg avklarat, färdigt, finito!
Det mest kompakta tidschema jag varit med om där de stackare som hade lite problem på det enda 15 min långa kvalet fick åka hem efter att ha betalat 53 kr/min fast det tidigare utlovats att ingen skulle bli utkvalad.
Så här med facit i hand hade någon av dem gärna fått ta min plats. Kvalet gick sådär då jag hade problem med att hojen ville överstyra i de snabba kurvorna, men jag fick stå som 8:a på grid (tredje 600). Funderade lite på att använda Björn E:s rekommendationer att "vrida två klick på returen hjälper mot allt" men chansade istället på att spänna upp gaffeln lite inför racet för att den inte skulle villig att gena över innercurbsen. Starten gick och som vanligt var jag dåligt med och tappade flera placeringar, bland annat till Tony, min teamkompis, som startade i fjärde led. Jäklars vilken start han gjorde! Men bortsett från starten gick körningen som en dans, hojen gick kanon och hamnade precis där jag ville ha den! Även om inte varvtiderna var så imponerande gick det riktigt fort (för mig!) bitvis, på de andra bitarna var det nämligen gulflagg. Det var väl i princip gulflagg överallt utom i startkurvan. Efter tre varv var jag ikapp Tony och när jag såg Morgan kasta sin hoj i chikanen gick det upp för mig att vi låg tvåa och trea i R600! Men mycket vill ha mer och jag kände att jag kunde köra betydligt fortare bara jag kom om Tony. Samtidigt såg jag ettan sakta dra ifrån, fan jag borde kunna komma ikapp honom med! En ganska sen inbromsning i in i chikanen och jag trodde jag var förbi, men swisch, där dök han in precis framför framhjulet på mig, puh. Då var det bara att försöka samma sak igen varvet efter. En sen inbromsning och..........Troligen drev jag lite för långt ut åt höger där det låg kvar en del kattsand sedan ERF-killar tömt lite olja där på sitt kval. Jag han tänka att denna gång är jag före in i böjen när framhjulet bara försvann och jag blev liggande som en skalbagge på rygg. Pang igen, då gick det upp för mig att jag blivit påkörd av Tony och sedan såg jag våra hojar hångla loss det på väg in i sandfållan! Fan fan fan, jag hade inte bara sumpat min pallplats jag hade dessutom fällt min polare från sin!
Som sagt var, med sådana kompisar behöver man inga ovänner......
Att dessutom vårt tillskott i teamet Max Persson highsideade ut på startrakan gjorde att Kinds MK fick vända hem ömma och med tre kraschade hojar.
Fy fan vad livet är surt ibland.
By the way. Om det finns någon som är sugen på att byta ut sin teamkompis kan ni ringa till Tony, han byter nog i nu läget mer än gärna ut sin!
Det mest kompakta tidschema jag varit med om där de stackare som hade lite problem på det enda 15 min långa kvalet fick åka hem efter att ha betalat 53 kr/min fast det tidigare utlovats att ingen skulle bli utkvalad.
Så här med facit i hand hade någon av dem gärna fått ta min plats. Kvalet gick sådär då jag hade problem med att hojen ville överstyra i de snabba kurvorna, men jag fick stå som 8:a på grid (tredje 600). Funderade lite på att använda Björn E:s rekommendationer att "vrida två klick på returen hjälper mot allt" men chansade istället på att spänna upp gaffeln lite inför racet för att den inte skulle villig att gena över innercurbsen. Starten gick och som vanligt var jag dåligt med och tappade flera placeringar, bland annat till Tony, min teamkompis, som startade i fjärde led. Jäklars vilken start han gjorde! Men bortsett från starten gick körningen som en dans, hojen gick kanon och hamnade precis där jag ville ha den! Även om inte varvtiderna var så imponerande gick det riktigt fort (för mig!) bitvis, på de andra bitarna var det nämligen gulflagg. Det var väl i princip gulflagg överallt utom i startkurvan. Efter tre varv var jag ikapp Tony och när jag såg Morgan kasta sin hoj i chikanen gick det upp för mig att vi låg tvåa och trea i R600! Men mycket vill ha mer och jag kände att jag kunde köra betydligt fortare bara jag kom om Tony. Samtidigt såg jag ettan sakta dra ifrån, fan jag borde kunna komma ikapp honom med! En ganska sen inbromsning i in i chikanen och jag trodde jag var förbi, men swisch, där dök han in precis framför framhjulet på mig, puh. Då var det bara att försöka samma sak igen varvet efter. En sen inbromsning och..........Troligen drev jag lite för långt ut åt höger där det låg kvar en del kattsand sedan ERF-killar tömt lite olja där på sitt kval. Jag han tänka att denna gång är jag före in i böjen när framhjulet bara försvann och jag blev liggande som en skalbagge på rygg. Pang igen, då gick det upp för mig att jag blivit påkörd av Tony och sedan såg jag våra hojar hångla loss det på väg in i sandfållan! Fan fan fan, jag hade inte bara sumpat min pallplats jag hade dessutom fällt min polare från sin!
Som sagt var, med sådana kompisar behöver man inga ovänner......
Att dessutom vårt tillskott i teamet Max Persson highsideade ut på startrakan gjorde att Kinds MK fick vända hem ömma och med tre kraschade hojar.
Fy fan vad livet är surt ibland.
By the way. Om det finns någon som är sugen på att byta ut sin teamkompis kan ni ringa till Tony, han byter nog i nu läget mer än gärna ut sin!