Då var det dags för första licensträningen på Sviestad i Linköping. Resan ner var en historia i sig, med regn, stress, dålig surrning på kärran, och spännbandshaveri. Men väl nere i Linköping så kunde vi lasta av och jag var ute på banan vid kvart över fem ungefär.
Körde första passet i rätt lungt tempo och kände mig för lite, var ju trots allt bara andra gången jag satt på hojen (Första gången var "uppkörningen" på licenskursen).
Var lite nervös för att det skulle gå för fort, och att hojar skulle komma flygandes både från höger och vänster. Har ju hört en hel del "skrämselpropaganda" här på forumet, och var redigt nervös.
Men redan på första passet så stillades nervositeten, och jag märkte att jag till och med kunde köra om ett par förare då och då. Dom snabbare förarna körde rent och snyggt, och jag blev aldrig trängd eller pressad vid omkörningarna. Detta gjorde att jag kunde slappna av och koncentrera mig på körningen på andra passet, och försöka komma tillrätta på R1'an.
Körde ungefär 10-12 varv varje gång jag var ute, och var tillräckligt diciplinerad för att gå in i depå när jag kände att jag började bli trött och okoncentrerad. Hade redan från början lite lägre tempo än Erik ("Manne") som stod på rätt bra, men vartefter jag blev varm i kläderna så minskade skillnaden lite och jag tror att jag låg nån halvsekund/varv efter honom ungefär.
På fjärde passet gick vi ut efter varandra och Erik låg bakom och stressade mig lite, vilket var nyttigt då jag fick upp tempot lite. På fjärde varvet klämde sig Erik förbi in i "esset" och försökte sedan hänga av mig. Detta resulterade i att han var lite för ivrig på gasen ut ur "torparen" och gick omkull tre meter framför mig.
Lyckades med hjärtat i halsgropen undvika Eriks hoj som snurrade över banan framför mig, vände mig om och såg att Erik stod upp och verkade okej, sen fortsatte jag. Passet flaggades av och Erik fick sin första tur på "Skamkärran" tillbaka till depån. Hojen gick att lappa ihop med lite silvertejp och buntband, och Erik var strax ute på banan igen. Ingen större skada skedd, varken på Erik eller hojen.
Sista passet upplevde jag problem med kopplingen och växelföraren vilket störde min körning kraftigt. Växeföraren ville inte fjädra upp tillbaka ibland vid nedväxling, vilket gjorde att jag inte kunde peta ner till nästa växel. Fick ta "torparen" på trean ibland... Inte så spänande...
Kopplingen slirade lite vid kraftig acceleration ut på rakan, vet ännu inte om det beror på lamellerna (troligt), eller om det bara går att justera kopplingshandtaget så det tar längre in, som det är nu så räcker det att i stort sett lägga fingrarna på kopplingshandtaget så börjar det slira. Vilket under acceleration sker nästan hela tiden....
Hur som helst blir det lite skruva till helgen. Hojen ser ut som skit efter en resa ner till Linköping på släp i regn och skit, och sen en helkväll på banan (Jag vet, det bor en liten poser i mig).
Var ändå rätt nöjd med kvällen när vi satt på Max och snackade igenom dagen över ett "Maxmål". Tycker fortfarande att det går alldeles för sakta, jag hittar bra spår och kör mjukt, men slår av alldels för tdidgt inför inbromsningarna och har för låg kurvhastighet. Är för feg helt enkelt. Men har ändå gjort stora framsteg på min första riktiga träning.
Nästa vecka ser det ut som det blir en heldag på Gelleråsen på tisdagen, sen veckan efter det så är det tisdagsträning på Sviestad och ytterligare en heldag på Gelleråsen på onsdagen. Sen väntar B-Racet på knutstorp på helgen...
Om jag fått upp lite fart vill säga, annars kanske det inte är nån idé att åka dit...
Körde första passet i rätt lungt tempo och kände mig för lite, var ju trots allt bara andra gången jag satt på hojen (Första gången var "uppkörningen" på licenskursen).
Var lite nervös för att det skulle gå för fort, och att hojar skulle komma flygandes både från höger och vänster. Har ju hört en hel del "skrämselpropaganda" här på forumet, och var redigt nervös.
Men redan på första passet så stillades nervositeten, och jag märkte att jag till och med kunde köra om ett par förare då och då. Dom snabbare förarna körde rent och snyggt, och jag blev aldrig trängd eller pressad vid omkörningarna. Detta gjorde att jag kunde slappna av och koncentrera mig på körningen på andra passet, och försöka komma tillrätta på R1'an.
Körde ungefär 10-12 varv varje gång jag var ute, och var tillräckligt diciplinerad för att gå in i depå när jag kände att jag började bli trött och okoncentrerad. Hade redan från början lite lägre tempo än Erik ("Manne") som stod på rätt bra, men vartefter jag blev varm i kläderna så minskade skillnaden lite och jag tror att jag låg nån halvsekund/varv efter honom ungefär.
På fjärde passet gick vi ut efter varandra och Erik låg bakom och stressade mig lite, vilket var nyttigt då jag fick upp tempot lite. På fjärde varvet klämde sig Erik förbi in i "esset" och försökte sedan hänga av mig. Detta resulterade i att han var lite för ivrig på gasen ut ur "torparen" och gick omkull tre meter framför mig.
Lyckades med hjärtat i halsgropen undvika Eriks hoj som snurrade över banan framför mig, vände mig om och såg att Erik stod upp och verkade okej, sen fortsatte jag. Passet flaggades av och Erik fick sin första tur på "Skamkärran" tillbaka till depån. Hojen gick att lappa ihop med lite silvertejp och buntband, och Erik var strax ute på banan igen. Ingen större skada skedd, varken på Erik eller hojen.
Sista passet upplevde jag problem med kopplingen och växelföraren vilket störde min körning kraftigt. Växeföraren ville inte fjädra upp tillbaka ibland vid nedväxling, vilket gjorde att jag inte kunde peta ner till nästa växel. Fick ta "torparen" på trean ibland... Inte så spänande...
Kopplingen slirade lite vid kraftig acceleration ut på rakan, vet ännu inte om det beror på lamellerna (troligt), eller om det bara går att justera kopplingshandtaget så det tar längre in, som det är nu så räcker det att i stort sett lägga fingrarna på kopplingshandtaget så börjar det slira. Vilket under acceleration sker nästan hela tiden....
Hur som helst blir det lite skruva till helgen. Hojen ser ut som skit efter en resa ner till Linköping på släp i regn och skit, och sen en helkväll på banan (Jag vet, det bor en liten poser i mig).
Var ändå rätt nöjd med kvällen när vi satt på Max och snackade igenom dagen över ett "Maxmål". Tycker fortfarande att det går alldeles för sakta, jag hittar bra spår och kör mjukt, men slår av alldels för tdidgt inför inbromsningarna och har för låg kurvhastighet. Är för feg helt enkelt. Men har ändå gjort stora framsteg på min första riktiga träning.
Nästa vecka ser det ut som det blir en heldag på Gelleråsen på tisdagen, sen veckan efter det så är det tisdagsträning på Sviestad och ytterligare en heldag på Gelleråsen på onsdagen. Sen väntar B-Racet på knutstorp på helgen...
Om jag fått upp lite fart vill säga, annars kanske det inte är nån idé att åka dit...
