Yamaha och Suzuki = radfyra med crossplane vevaxel.
Honda och Ducati = V4 med 90 grader mellan cylinderraderna.
Aprilia = V4 med något mindre vinkel än 90 grader mellan cylinderraderna.
Och numera har de flesta en icke konventionell rotationsriktning...
Ingen använder en konventionell radfyra med "jämn" tändföljd då detta orsakar alldeles för stora pulsationer i tröghetsmoment vilket anses störa förarens känsla och manövrerbarhet. Läs gärna de artiklar som numera framlidne journalisten Kevin Ash skrev.
http://www.ashonbikes.com/cross-plane_crank
Hondas gamla V5-motor innehåller allt detta kring minimerade tröghetsmomentpulsationer plus en alldeles briljant lösning på hur man balanserar en motor. Mittencylindern i den främre cylinderraden är - grovt beskrivet - en ren balansator som eliminerar behovet av balansaxel samtidigt som den producerar 20% av motorns effekt. Enligt mig en av de enklaste och samtidigt mest genialiska konstruktioner som använts för att fullständigt dominera en racingklass. Att det tog konkurrenterna tre-fyra år att lista ut syftet bakom denna konstruktion gör inte sagan sämre...