Jag vandrade in i natten en dag, in i dom dunkla rummen. Där måsarna slutat skrika och råttor slickar de skitiga gatstenarna blanka. Tiden går baklänges, liksom mina fötter. Luften är luktlös och väggarna kalla, hala. En trappa av stål stegrar sig i spiral upp genom den smogfyllda himlen. Däruppifrån tycks tid och rum smälta samman till en grå slemmig substans, som bara faller och faller. Allt blir svart - hojsäsongen slut!