Är det så att när fartfantomen tar tag i mitt inre att jag då skaffar mig en ovälkommen passagerare. Sätter sig lie-mannen på min hoj och åker med. tar tillfället i akt. En till att föra över till den andra sidan.
Är det när jag vill testa gränserna och sätta en bra tid eller lyckas få ner knäet i böjen som det blir fel och döden tar ut sin rätt. E det så att jag själv i mångt och mycket bidrager till det hemska resultatet. Sitter döden i min högerhand?
Är det när jag gör om landsvägen till racerbana som jag utmanar liemannen? Grus, oljespill, diken och massor utav träd, dessa ting som ej finns på en racerbana. Där har man avåkningszoner, lecakulor, halmbalar och alla kör åt ett håll och inga korsningar finns med heller. Visst är det så att förarföreningar och banägare gör allt för att ta bort möjligheterna för liemannen att triumpera.
Visst är det farten som är så härlig som är den som ställer till det. Häftigt säger en del. Och om jag då valt fel plats och tillfälle då skiter det sig. Livet försvinner ur kroppen. Undrar vilka tankar som kommer över en när liemannen alltså farten som jag piskade upp med min högerhand gör att jag förlorar kontrollen och känner att livet rinner bort ifrån min kropp? Tänker jag då på mina när och kära som jag lämnar ensamma? Tror jag att det är bättre på andra sidan? Glam och glamour!
Nä jag tänker nog i helt andra banor, men då är det försent! Jag tog fel beslut och adrenalinruset förvrängde verkligheten. Och jag blev då odödlig, eller?
Farten är en skön känsla, jag älskar den men inte med livet som insats!
i 25 år höll jag på med dragracing, det blev rätt många repor som alla gav mig en adrenalkin-kick efter mera. Men förhållandena med säkerhet var rigorösa. Så det kändes som att man aldrig chansade. Visst tänkte man tanken vid några tillfällen att där lurade jag liemannen, för det finns inget 100% skydd när farten för situationen närmar sig de yttersta gränserna.
Till er alla som ska ut och köra fort på favoritvägen, eller bara får lust att gasa lite extra för vägen är så skön, tänk till lite! Backa utav lite! Ni får känslan ni vill ha utan att ligga på gränsen till dödens rike. För när det skiter sig är kroppen chanslös mot det krafter som flänger tag i våra klena människokroppar. De är inte byggda för detta!
Det är du själv som väljer passagerare, väljer du landsvägen till lekstuga eller att vara din racerbana och ska maxa för fullt, tänja på gränserna. Då har du tagit med dig liemannen, döden. För när det händer något hinner du ej med!
Its ower and out. Spelar ej roll om det var någons annans fel. Grinar döden
!
Har mist några vänner själv, det är hemskt. Jag lider med er som förlorat er kära, bästa vän. Tag vara på varandra, och vi får hjälpas åt att dämpa oss lite, se till så att det finns lite marginaler. Inte bjuda in ovälkommna passagerare!
Toyman