Några kommentarer så här långt...
Hyra av Rörken för t.ex. en körskola ligger på 1.000kr för en måndag mellan 8-14. Övriga tider är det i nuläget Raymond (han som sköter kartuthyrningsfirman) som bestämmer priset för (pga det avtal han har med unionen, vilken han själv sitter som kassör i - ja just...).
Oreggade fordon är bara tillåtet upp till 125cc, för det är vad banan är SVEMO-godkänd för. Det är dock inga planer från Östra Aros sida att förlänga den banlicensen - då intresset för racing är tämligen litet. Ska man köra oreggat av grövre kaliber gäller det att ha egna specialförsäkringar som kan träda i kraft.
Tidtagning är helt OK från min sida (ÖAMCK) - tidtagning är faktiskt _ett_ sätt att mäta förbättrad körförmåga. Man ska däremot ha klart för sig att försäkringsbolagen har konstiga ideer och betraktar all tidtagning som träning för tävling och då gäller inte försäkringar. Skylta inte med tidtagning alltså... Överlag ska man kolla upp vad försäkringsbolagen säger om körning på inhägnat område och man bör se till att det klassas som trafikträning (i alla fall officiellt) för att kunna bibehålla försäkringsstatus. Annars måste man lösa försäkringar i grupp på samma sätt som t.ex. Ducatiklubben gör på sina banåkningar. Gemensamma starter godkänns inte heller av samma anledning - försäkringsfråga.
Ljudkraven gäller egentligen inte banområdet - där får det låta precis hur mycket som helst. Däremot finns det regler för hur mycket det får låta hemma hos närboende och det är det som styr. Till den dag banan kan hägnas in med ljudvallar, så är det 100dB som gäller (vilket iofs slår snett mot t.ex. tvåtaktare och högvarviga radfyror vilkas ljud inte sprids lika långt, men någonstans måste gränsen sättas).
Buskörning tillåts inte i depån eller på banan (burnisar, slangande osv). Det är för att inte förstöra banan och av säkerhetsskäl (undvika krascher). Powerwheelies och slajdande är däremot ok, om körningen i övrigt är ren och snygg - det finns ju faktiskt en poäng att låta de avancerade förarna få träning de med. Det där ser ett tränat öga vad som fungerar och vad som är vårdslös körning. Motardgruppen har alltid haft lite lösare regler - det fungerar bra och gruppen tar själv ansvar för att uppfostra och utbilda nybörjarna. Där kan dock instrukörer komma att bli aktuellt också, för att hjälpa de som behöver få en introduktion i spårval och vett-och-etikett på en bana. Vi har haft några incidenter på banan pga okunnighet i hur man lämpligen kör. Det var faktiskt motardåkarna som drog publiken som sedan ledde till det stora uppsvinget de senaste två åren.
Många av reglerna är uppfunna under de senaste åren pga ökat intresse för körningen. Då vi var kanske 4-5 stycken som körde en hel kväll och samsades, behövdes inte något regelverk, inga västar, inga köer och betalning, inget flaggviftande osv. Så fungerar det också på t.ex. SSMKs körningar på Åland - en liten och väl sammansvetsad grupp som själva tar ansvar för att allt flyter på som det ska. Blir det fler och en massa oinvigda utifrån - blir det helt andra krav på organisation...
Körning på Rörken har existerat sedan 1980-81 ungefär. Den förra storhetstiden var under slutet av 80-talet med mängder av hojar, sedan tog mopperejsingen över under 90-talet, för att nu igen ersättas med hojar.
På Rörken finns inga krav på uppsamlingskärl, najning och kraschpuckar för fotpinnar o.d. Vi som kör motard brukar dock redan ha detta fixat för vår egen säkerhet och skulle gärna se att det efterlevs av de övriga gatåkarna (i alla fall de som klotar lite nu och då). Nu kanske det inte är praktiskt genomförbart när vanliga svensson kommer och tuffa runt några varv med sitt blyspjut, men det finns banägare som inte släpper ut motorcyklar på den fina asfalten med mindre än att det inte blir en enda repa eller fläck vid vurpor.
). Östra Aros är den klubb som på uppdrag av ägaren till banan, driver körningarna. Dock har det på senare år varit svårt att få tag i folk som kan ställa upp med att sköta verksamheten (det var lättare när det var en ren intern angelägenhet), så det är SMC Uppsala som nu är inne på tredje-fjärde året som den praktiska representanten på plats.
