Mr. Burton
Trasig
Tänkte bara säga tack till alla vänliga människor där ute i hojstockholm, har varit otroligt kul att lära känna och läsa om folk här på forumet.
Kommer nog fasa ut besöken här vart efter tiden lider, men kände ändå att jag ville heja på er och inte bara försvinner.
Hade lika gärna kunnat hamna i minneslunden det var riktigt nära.
Jag skulle ta ut hojen på en sista tur före försäljning, det vart en lucka då köparen ville ha lite extra tid att ro hem affären hemma med frun, så jag passade på att hänga med mc klubben på en frukost tur till Mariefred dagen efter, för att säga hej då till alla, i varje fall tills man hittat nåt billigt skrot att åka och fika med.
passade skitbra tyckte jag för det brukar alltid vara lugna körningar utan vansinne.
Hela tanken med försäljningen var ju att byta hojen mot en båt så hela familjen kunde vara med och ha roligt, har känts lite egoistiskt att själv åka och ha kul.
Minns knappt händelsen själv ens, lite minnesbilder från strax före olyckan och direkt efter folk som skriker mitt namn och jag kämpar med att andas och några håller mig fast.
Kom för nära kantsten av någon anledning och tappade kontrollen, det är för mig ett mörker hur det kunde hända, minns inte varför mer än någon svag minnesbild att vänta in andra för jag var osäker på höger eller vänster i nästa korsning till vårt färdmål, sen att jag hörde eller såg nåt på parkering eller nåt intill eller i periferin, sen small det bara och hojen wobblade.
Rev tydligen ner ett gäng 1m höga stolpar samt vägskyltar med överkroppen innan jag tillslut stannade.
Har legat på sjukhus en månad snart och grubblat...
Hojen vart skrot och jag gick sönder lite överallt med punkterad lunga, trasiga ben i lårben, underben höftled, fotleder, fötter, skulderblad/axel, armar, revben osv osv.
armbrott, lårben, höftled, fotled är lagat med skruv och metallstag/plattor.
tur man hade full mundering......
så här efter en månad kan jag fortfarande inte ens gå på toa själv eller ens tvätta mig på egen hand.
Senare samma kväll som smällen ringde köparen hem till mig där min förkrossade sambo svarade, att han köper hojen.
Hon i sin tur meddelade att det bara var att åka och hämta den, den ligger i plastsäckar spridd över Läggesta.
Så jäkla fel det kan bli....
nu återstår en längre rehab och vårda en tilltufsad familj, försäkringsbolaget vågar jag inte ens tänka på, vet inte alls hur det funkar med inlösen, ersättningar för skador om man får det eller inte.
Vad vill jag med det här då?
Jo, väcka en tanke mestadels, ta hand om er och var vaksamma, en olycka inträffar så jäkla snabbt, trots normal hastighet.
och framförallt glöm inte hålla kontakt med familj och vänner och visa uppskattning för dom finns.
det är dom stackarna som sedan envist står vid din sjukhusäng efter smällen och ställer upp med allt dom kan.
En eloge även till polis och räddning som var mycket snabba på plats.
P.S vafaaan hamnade ju inte ens bland olycksrapporterna i forumet era svin
Ta hand om er, kanske vi hörs eller ses utan mc.
Med vänlig hälsning
Sami
Kommer nog fasa ut besöken här vart efter tiden lider, men kände ändå att jag ville heja på er och inte bara försvinner.
Hade lika gärna kunnat hamna i minneslunden det var riktigt nära.
Jag skulle ta ut hojen på en sista tur före försäljning, det vart en lucka då köparen ville ha lite extra tid att ro hem affären hemma med frun, så jag passade på att hänga med mc klubben på en frukost tur till Mariefred dagen efter, för att säga hej då till alla, i varje fall tills man hittat nåt billigt skrot att åka och fika med.
passade skitbra tyckte jag för det brukar alltid vara lugna körningar utan vansinne.
Hela tanken med försäljningen var ju att byta hojen mot en båt så hela familjen kunde vara med och ha roligt, har känts lite egoistiskt att själv åka och ha kul.
Minns knappt händelsen själv ens, lite minnesbilder från strax före olyckan och direkt efter folk som skriker mitt namn och jag kämpar med att andas och några håller mig fast.
Kom för nära kantsten av någon anledning och tappade kontrollen, det är för mig ett mörker hur det kunde hända, minns inte varför mer än någon svag minnesbild att vänta in andra för jag var osäker på höger eller vänster i nästa korsning till vårt färdmål, sen att jag hörde eller såg nåt på parkering eller nåt intill eller i periferin, sen small det bara och hojen wobblade.
Rev tydligen ner ett gäng 1m höga stolpar samt vägskyltar med överkroppen innan jag tillslut stannade.
Har legat på sjukhus en månad snart och grubblat...
Hojen vart skrot och jag gick sönder lite överallt med punkterad lunga, trasiga ben i lårben, underben höftled, fotleder, fötter, skulderblad/axel, armar, revben osv osv.
armbrott, lårben, höftled, fotled är lagat med skruv och metallstag/plattor.
tur man hade full mundering......
så här efter en månad kan jag fortfarande inte ens gå på toa själv eller ens tvätta mig på egen hand.
Senare samma kväll som smällen ringde köparen hem till mig där min förkrossade sambo svarade, att han köper hojen.
Hon i sin tur meddelade att det bara var att åka och hämta den, den ligger i plastsäckar spridd över Läggesta.
Så jäkla fel det kan bli....
nu återstår en längre rehab och vårda en tilltufsad familj, försäkringsbolaget vågar jag inte ens tänka på, vet inte alls hur det funkar med inlösen, ersättningar för skador om man får det eller inte.
Vad vill jag med det här då?
Jo, väcka en tanke mestadels, ta hand om er och var vaksamma, en olycka inträffar så jäkla snabbt, trots normal hastighet.
och framförallt glöm inte hålla kontakt med familj och vänner och visa uppskattning för dom finns.
det är dom stackarna som sedan envist står vid din sjukhusäng efter smällen och ställer upp med allt dom kan.
En eloge även till polis och räddning som var mycket snabba på plats.
P.S vafaaan hamnade ju inte ens bland olycksrapporterna i forumet era svin
Ta hand om er, kanske vi hörs eller ses utan mc.
Med vänlig hälsning
Sami
....
![[Tim]](/forum/data/avatars/m/12/12322.jpg?1610703780){kind=avatar}
