Tiggare på gatan i t.ex. Stockholm. Ger du pengar?

[Lugn]

"sei una puttana avara"

..nöjd?!

Nu blev den här tråden nästan för seriös så jag tänkte bara inflika med att italienska är hawt!

 

[Dr.Bike]

Jag ger pengar.
Oftare utomlands där nöden är större och mer akut.
Men även i Sverige.

 

[blueridge]

Jag har varit med och riktat upp närstående, Senast gick vi samman flera stycken kamrater och skuldsanerade de viktigaste hålen åt en kamrat som dekat ner sig. Det var hyra och såna saker som prioriterades först. Men att ge pengarna direkt till alkoholisten och tro att det skulle gått till hyra....

Pengarna och dialogen sköttes ist direkt mot fodringsägarna.
Motkravet från oss till den fallne kamraten var flera innan vi gjorde detta.

Att det gick så bra att han idag har både jobb och är nykter var nog paradoxalt nog mest tack vare att han i samma veva äntligen hittade ngn att leva med.

Sånt här blir man ju bara så glad av att få ta del av! Mycket av problematiken kommer av att när problemen hopar sig sticker "vännerna" för det är obekvämt att se. Hade fler haft kompisar som vågar visa den obekväma omtanke det innebär att konfrontera någon med vad de gör galet och sedan stå kvar, då faller inte den personen fritt. Beslutet att stånga sig igenom är individens eget men det skadar sannerligen inte att ha kompisar som inte är för hänsynsfulla till hjälp! Inte att förväxlas med "tycka synd om".

Hur många kan säga att de har en sådan back-up när snöbollen kommit i rullning?

jag har sett en del. om det nu är fel av mig att kategorisera människor, vem är då du att anta att jag vet mindre och har sett mindre bara för att jag är ung? som jag sa är jag övertygade om att det faktiskt är synd om en del, men samtidigt är jag övertygad om att de flesta hade kunnat reda upp situationen om de bara tänkt efter eller försökt lite tidigare. visst kan man spekulera, och det är svårt att veta hur man själv faktiskt skulle reagera i en viss typ av situation utan att faktiskt ha varit där, men jag är ganska säker på att jag inte hade gått och drivit omkring på gatan om jag hade funnit mig i en hemlös situation. jag kämpar nu för att mitt liv ska te sig bra, och skulle det på nåt sätt gå åt helvete (vilket jag kommer göra allt i min makt för att förhindra) så kommer jag fan inte bara sitta och låta det hända.
måhända är det fel att peka ut folks brister, men hur fel är det inte att försöka supa bort sitt liv och sko sig på andra för att "buhu, det är så synd om mig. mina droger (som jag själv valde att börja med) har gjort mitt liv till ett helvete"?

QUOTE]

Allt du skriver vittnar om att du har sett en del, en försvinnande liten.

Du klagar för att vi kommenterar din ålder, sluta skriva som en brådmogen fjortis som har snusförnuftiga lösningar på allt. Det du mest gör är att skuldbelägga och hur konstruktivt är det när det gäller tex dem som går ner sig just pga skuldkänslor.

Du hittar nog inte ngt ömkande från mig någonstans, däremot är det viktigt att vara medveten om att det finns bakomliggande orsaker samt att i kriser är vi långt ifrån så rationella som vi vill tro.

Skulle vilja se hur du ser på dessa dina inlägg om säg 20 år, eller kanske 5. Gillar att du resonerar, blir nog bra till slut!

 

[honkiie]

Jag kan ge lite pengar men bara utomlands.

 

[blueridge]

Jag ger pengar.
Oftare utomlands där nöden är större och mer akut.
Men även i Sverige.

Det är ett växande problem i Svedala som dessutom blivit en marknad.

Utomlands tror jag mest på riktat stöd för att få igång näringsliv och infrastruktur. En ojämn kamp när vår livsstil bygger på att fattiga länder offrar för vår bekvämlighet. Vi snor dem på allt av värde och pyntar tillbaka ett futtigt bistånd som till största delen hamnar åt savannen fel!

Vad gäller akuthjälp är det också bra, allt behövs mao. Vanfördelningen kommer att hoppa upp och bita oss i vilket fall som helst.

 

[Dr.Bike]

Det är ett växande problem i Svedala som dessutom blivit en marknad.

Utomlands tror jag mest på riktat stöd för att få igång näringsliv och infrastruktur. En ojämn kamp när vår livsstil bygger på att fattiga länder offrar för vår bekvämlighet. Vi snor dem på allt av värde och pyntar tillbaka ett futtigt bistånd som till största delen hamnar åt savannen fel!

Vad gäller akuthjälp är det också bra, allt behövs mao. Vanfördelningen kommer att hoppa upp och bita oss i vilket fall som helst.

Absolut!
JAg delar dina värderingar, men känner att jag får en lätt panik där:

- Mina insatser alltid kommer vara för små

- Aldrig riktigt går till det de var avsedda för.

Hjälporganisationer kosumerar ju huvuddelen av stålarna innan de kommer fram iaf..(ofta) så därför kan jag lika gärna ge en uteliggare en hundring. Vad denne gör med den är upp till dem.
JAg lägger ingen moralisk värdering i att de kanske (högst sannolikt) köper sprit, eller nåt annat fint, när jag HELST såg att de köpte en smörgås på 7-11. Men vaddå? Nu kan iaf 100% av mitt bidrag gå till NÅT iaf, även om det så är för att lysa upp EN människas tillvaro någon liten stund. (hur det nu månde vara med kvalite´n på det hela ur ett rent hjälp-perspektiv... men äkta glädje är det iaf hos mottagaren det är säkert)
- Jag oxå ser hur armodet breder ut sig här hemma... Jag reser världen runt, och ser en hel del, och i de flesta länder där de är fattiga, så är de fattiga "på riktigt" dvs det finns inget, vare sig jobb, mat, eller pengar, ingen social trygghet, utan man är kort och gott utlämnad åt sitt öde, och ingen kommer hjälpa dem, för de kan inte. Det krävs hjälporganisationer.
Här hemma känns det därför ännu mer beklämmande att ett rikt samhälle inte kan ta hand om de sina, fast vi HAR resurserna.
Det tyder på en större cynism, trots "lagstadgade" skyddsnät, så "tillåts" folk falla igenom.

Självfallet hjälper man ju vänner, släktingar osv med, som behöver en hacka tillfälligt. Eller permanent. Och det behöver inte alls handla om vare sig arbetslöshet eller missbruk. Alla hamnar vi någon gång i en situation där pengarna inte räcker, och trots att det tar emot enormt har vissa då gått till socialen, men fått i ansiktet:
- Sälj bilen, sälj det, sälj det. Låna av mamma.
Även om de bara bett om aldrig så lite.
Och/eller velat betala tillbaka detta belopp, för "att inte ligga samhället till last".
Men ÄNDÅ fått nej...
På så vis "legitimeras" utslagningen, och en aldrig så liten snöboll har satts i rullning. Och det skrämmer mig.
Därför kan jag ge någon en slant, inte för att jag för ett ögonblick tror att det kommer ge vederbörande en uppenbarelse och omvända denne, men just av gammal vanlig hederlig medmänklighet.
Visst, det blir ett par sexpack folköl, men vaffaan...

So be it.

 

[Bushido]

Allt du skriver vittnar om att du har sett en del, en försvinnande liten.

Du klagar för att vi kommenterar din ålder, sluta skriva som en brådmogen fjortis som har snusförnuftiga lösningar på allt. Det du mest gör är att skuldbelägga och hur konstruktivt är det när det gäller tex dem som går ner sig just pga skuldkänslor.

Du hittar nog inte ngt ömkande från mig någonstans, däremot är det viktigt att vara medveten om att det finns bakomliggande orsaker samt att i kriser är vi långt ifrån så rationella som vi vill tro.

Skulle vilja se hur du ser på dessa dina inlägg om säg 20 år, eller kanske 5. Gillar att du resonerar, blir nog bra till slut!

ok, men mer exakt hur insatt är du då? hur vet du vad som är precis rätt och fel?

hehe, jag skulle vilja se den fjortis som skriver som jag... men ok, så du menar alltså att conny 55 år och hemlös som i sin ungdom skolkade från skolan, sket i att plugga, sket i att lyssna på lärarna, sket i att läsa vidare efter grundskolan och som istället söp ner sig med polarna varenda jävla kväll inte hade kunnat göra något över huvud taget för att slippa vara där han är idag om han bara tänkt efter lite tidigare? du menar att även om han hade skött sig, tänkt på framtiden, studerat till ett vettigt yrke och betett sig som folk så hade han ändå slutat på gatan? om inte, var menar du då att jag har fel?
vilken orsak om inte denna tror/vet du är den vanligare anledningen att folk hamnar på gatan? och nu talar vi om sverige.

hur menar du nu? är det jag som inte har ditt medömkande eller är det de hemlösa?

som jag sagt ett antal gånger så är jag övertygad om att det finns de som bara haft en jävla otur med precis allt och där allting bara skitit ihop sig totalt utan att de kunnat göra något åt det, och dem tycker jag synd om. men jag är fortfarande övertygad om att de flesta där ute hade kunnat göra något själva för att förbättra sin situation och att de därmed får skylla sig själva för att de har det som de har det. eller var är det fel menar du?

men ok, vi tar och funderar lite. ponera, väldigt hypotetiskt, att jag fortsätter sköta mig som jag gör, jag pluggar färdigt, får en bra utbildning och ett bra jobb. jag och flickvännen flyttar ihop och gifter oss, vi skaffar hus, barn, bil och hund och vi har det allmänt bra. sen helt plötsligt så visar det sig att vi blivit utsatta för bedrägeri, att huset vi äger egentligen inte är vårt och att vi måste flytta omedelbums. frugan blir förbannad och sticker med bilen, barnen, jycken, hälften av alla ägodelar och pengar och lämnar dessutom efter sig ett saftigt ärr i plånkan i formen av skilsmässobidrag. samtidigt går mitt jobb i konkurs. detta lämnar mig fattig, hemlös, jobblös och medellös. jag får inga statliga bidrag eftersom jag lyckats för bra här i livet och jag har helt enkelt hamnat utanför. vad ska jag göra? som jag ser det har jag två val:
antingen så kryper jag ner i en flaska sprit och flyttar in i en pappkartong nånstans under en bro. där kan jag sedan sitta och tänka tillbaka på hur bra jag brukade ha det och att livet är så jäääävla orättvist.
eller så tänker jag att "jaja, där blev man allt duktigt ägd av livet. men men, det är bara att bryta ihop och komma igen!" och ber kompisar/föräldrar med hjälp med tillfällig bostad i letan på en egen lya och ett nytt jobb. jag söker och söker men får ingenting för att jag börjar bli för gammal. vad fan ska jag nu göra? inte fan kryper jag ner i flaskan. nej, vill ingen anställa mig så får jag väl göra det själv. jag sätter mig ner och funderar både länge och väl på vad mänskligheten behöver och kommer fram till ett par olika saker. jag sätter mig därefter ner ett tag till och funderar grundligt på konstruktion, genomförande och dylikt och har till slut ett antal förslag att ta till patentverket. långt ifrån allt jag kommit på blir godkänt, men en liten idé får bifall och godkännes. jag ger mig därefter ut i jakt på ett företag som vill köpa min idé, och jag lyckas efter ett tag hitta ett stadgat företag som går med på en skälig ersättning för mitt slit, och utöver själva försäljningspriset som idén uppbringar får jag dessutom "royalties" för varje såld pryl. jag har nu en stadig inkomst men fortsätter ändå att söka jobb. för kapitalet skaffar jag mig ett nytt eget boende och när man väl har sitt på det torra dröjer det inte länge förrän ett nytt företag kan tänka sig att anställa mig. jag har nu två stycken olika potentiella liv: ett i en pappkartong och ett i vilket jag stadigt klättrar uppåt. ponera nu att jag inte tänkte i förväg utan tog till flaskan så fort det sket sig. vem bör jag beskylla för att jag bor i en pappkartong utan pengar istället för i en egen lägenhet med nytt jobb och stadig inkomst?

nu var det här som sagt väldigt hypotetiskt och inte riktigt verklighetstroget, men jag tror nog att min poäng gick fram: jag kan alltid göra något för att förbättra min situation.

visst, kom tillbaka om en 5-20 år så ska jag med nöje diskutera ämnet med dig på nytt

 

[Pelle]

Det gäller att passa sig mycket noga för misstaget att utgå från att alla människor fungerar, reagerar och resonerar som man själv gör.

Du danas som barn. Med ständigt frånvarande föräldrar är vägen till social utslagning mycket kort.

 

[Bushido]

Det gäller att passa sig mycket noga för misstaget att utgå från att alla människor fungerar, reagerar och resonerar som man själv gör.

förvisso tänker och fungerar inte alla likadant, precis som du säger. däremot är jag övertygad om att även om alla inte hade gjort på samma sätt så kan alla göra något.

 

[Pelle]

förvisso tänker och fungerar inte alla likadant, precis som du säger. däremot är jag övertygad om att även om alla inte hade gjort på samma sätt så kan alla göra något.

Misstaget du gör är att du utgår från att du skulle vara lika handlingskraftig efter alla motgångar. Det är jag inte så säker på. Om motgångarna börjar när du är barn kommer du inte ens bygga upp någon handlingskraft.

 

[blueridge]

Mahatma Bike kläcker klokheter.

So be it.

All form av ekonomiskt stöd frånhänder den stat vi gett skattepengar det ansvar de tagit på sig. Naturligtvis kostar riktat stöd i form av tex sovsäckar och tält pengar, samt går att byta mot stimulantia av olika slag men det är ändå ett aktivt hjälpande inriktat på att förbättra situationen. Käk är också bra, du kan ju köpa mackan på 7/11 för måltid är kommunikation också i vår kultur och alla behöver bli sedda. Vad signalerar man om man ger stålar medveten om att varenda spänn går till missbruk. Personligen vill jag signlera att jag subventionerar inte dylikt och har fått både hot och respekt, i längden respekt också av de som hotat. (Kan intyga att det är inte min allt annat än impossanta kroppshydda som ligger till grund för detta).

Visst kan man känna sig maktlös, är inte så berest men fick se en annan del av världen en knapp månad denna höst och vill bara säga att det är inte en (1)myra som bygger stacken. Hur det är med hjälporganisationer överlag vet jag inte, men på många håll är det ju kostsamt att bara muta sig fram. Hur skriver man det i årsredovisningen? Kör till Vitryssland tex. Samtidigt ter det sig självklart för min del att svindlare, förskingrare och andra girigbukar söker sig till organisationer som byggs på ett frivillgt givande, lika självklart som att pedofiler vill jobba på dagis.

Tycker att hela socialförsäkringssystemet är föråldrat och verklighetsfrånvänt. Till detta kommer att staten, istället för att försöka ta tillvara driftigheten hos folk som försöker satsa, istället försöker profitera i möjligaste mån när snöbollen kommit i rullning. Hur mycket pengar kan man via fogden göra på en liten egenföretagare som stött på patrull innan han är en (via soc) mjölkkossa för vinstdrivande boenden och "caretaking"-bolag exempelvis? Försäkringskassa som aktivt försöker odla fram problem med sponsrade separationer, ett barockt underhållssystem etc etc. Sitter en hel del såna på bänkarna som har tappat tron på sin egen förmåga.

Synd om dem? Njae, men hur skapar man incitament till att plocka fram det där som gjorde att de fram till en punkt byggde sin tillvaro?

Hoppas kunna få se lite mer av världen framöver för även mina vyer behöver vidgas!

 

[Bushido]

Misstaget du gör är att du utgår från att du skulle vara lika handlingskraftig efter alla motgångar. Det är jag inte så säker på. Om motgångarna börjar när du är barn kommer du inte ens bygga upp någon handlingskraft.

som du själv sa, alla fungerar inte likadant. en del har mer handlingskraft, en del har mindre. en del har det instinktivt och en del inte. men jag är ändå övertygad om att alla kan göra något, även om få kan göra allt.

 

[blueridge]

ok, men mer exakt hur insatt är du då? hur vet du vad som är precis rätt och fel?

hehe, jag skulle vilja se den fjortis som skriver som jag...

Pelle sa det i korta och väl valda ordalag.

Hur insatt jag är låter jag stå öppet, men jag har ju varit med ett tag..

Du är inte så lite självgod beträffande ditt orerande.. kan inte en fjortonåring vara en god retoriker? 18-åring? Bara du?

Medömkansfrågan förstår jag inte alls. Behöver du medömkan från mig? Att jag skrev 20 år med ändringen till 5 får du ta som en komplimang, då jag tror att som tänkande individ kommer du att ha reviderat dina uppfattningar ganska ordentligt inom den tidsrymden. Många ord, men insikterna uteblir än så länge..

 

[Dark_Messenger]

Dessutom ser jag oftast ut som en luffare själv, så tiggarna brukar dra tillbaks handen och le kollegialt när jag passerar.

Nu kom jag o tänka på radiomannen utanför åhlens. Jag måste nog ge honom en peng nästa gång jag passerar. Han är ju förjävla underhållande iaf.

Motsatsen är pendeltågstiggarbarnen med lapparna de placerar ut. Där snackar vi organiserad verksamhet.

 

[Bushido]

Pelle sa det i korta och väl valda ordalag.

Hur insatt jag är låter jag stå öppet, men jag har ju varit med ett tag..

Du är inte så lite självgod beträffande ditt orerande.. kan inte en fjortonåring vara en god retoriker? 18-åring? Bara du?

Medömkansfrågan förstår jag inte alls. Behöver du medömkan från mig? Att jag skrev 20 år med ändringen till 5 får du ta som en komplimang, då jag tror att som tänkande individ kommer du att ha reviderat dina uppfattningar ganska ordentligt inom den tidsrymden. Många ord, men insikterna uteblir än så länge..

sa vad angående vad? nu förstår jag tyvär inte vad du syftar på...

jag med, 18 hela år och lite smådagar utspridda här och var. eller du menar att de jämfört med dina kanske det dubbla inte räknas?

en fjortonåring kan, men inte en fjortis. det är skillnad, iallafall för oss unga

fjortisar är, för herrns upplysning, unga individer som nyttjar sig av så kallat msn-språk, raggar framtida partners medelst avancerade mobilringsignaler och beter sig som allmäna våp. en 14-åring kan mycket väl vara en god retoriker, förmodligen mycket bättre än jag själv. en 14-årig god retoriker kan däremot inte vara en fjortis på samma gång då det skulle innebära en begreppskrock.

nej, det var det jag tyckte var konstigt. du skrev att jag inte finner någon medömkan hos dig, men i samma veva så har jag väl aldrig sagt att jag behöver medömkan...? alltså undrade jag om du syftade på de hemlösa, och om jag gjorde rätt i att anta att du inte känner medömkan med dem. sistnämnda verkade å andra sidan underligt då du hela tiden säger emot mig så... blev lite konfunderad bara.

jag vet inte om jag vill ha den typen av komplimanger... insikter för en individ kan vara struntprat för en annan, och det accepterar jag. ordet är dock fritt och jag har uttryckt min mening i denna tråd som sig bör. att hålla med eller inte är helt upp till dig, men så länge jag själv trivs med mina åsikter kommer jag att behålla dem. i fem såväl som 20 år

 

[Dark_Messenger]

Vill bara förtydliga för slötänkta tror inte att uteliggaren blir frisk av mitt bidrag men jag vet att han blir frisk för stunden och att hans helvete lindras.
Jag talar om dom uteliggare det är till absolut största sannolikhet kört för kan jag lindra dennes lidande litegrann så gör jag det.

Men jag är ju inte i majoritet ser jag haha.

Är nog en av få som här som är för statliga fixar men vi får väl se hur det går i Danmark och var det Holland först?

Jag gissar att du syftar på något åt det här hållet:
En utslagen, verkligt utslagen, gammal gubbe som är bortom all räddning vill ha ett järn eller en sil för det är det enda som får honom att på något sånär känna sig "normal" ska få det. Vad är alternativet om man vet att han är "körd" så att säga? Vore man lite liberal skulle man tom kunna säga att det vore det livsvärdigaste man kunde göra för gubben. Ge snubben en statligt finansierad spruta. Typ.

Det finns såklart en hel hög med abrovinklar. Vem avgör vem som är körd o vem avgör vad som är ok att subventionera osv. Själva tänket tilltalar mig på något sätt även om det säkert skulle bli praktiskt jävligt svårt att genomföra så det blev rätt(vist) för alla.

Men nu var det ju tiggare det gällde iofs.

 

[blueridge]

Så skrev han, en devis också jag tar till mig;

Det gäller att passa sig mycket noga för misstaget att utgå från att alla människor fungerar, reagerar och resonerar som man själv gör.

sa vad angående vad? nu förstår jag tyvär inte vad du syftar på...

Resten hör hemma i en pubertal, högstadieaktig pajkastningsdiskussion och det får du inte med mig på. Hur är det med läsförståelsen?

 

[Bushido]

Så skrev han, en devis också jag tar till mig;

Resten hör hemma i en pubertal, högstadieaktig pajkastningsdiskussion och det får du inte med mig på. Hur är det med läsförståelsen?

det gjorde han, det såg jag klart och tydligt. vad du skrev var dock inte lika tydligt. jag skrev först:

"ok, men mer exakt hur insatt är du då? hur vet du vad som är precis rätt och fel?

hehe, jag skulle vilja se den fjortis som skriver som jag..."

varpå du skrev:

"Pelle sa det i korta och väl valda ordalag."

hur menar du att jag skulle förstå det?? hur var det själv med läsförståelsen va?

ok, men att helt undvika motpartens argument medelst skitsnack är inte alls pubertal pajkastning?

 

[blueridge]

nej, det var det jag tyckte var konstigt. du skrev att jag inte finner någon medömkan hos dig, men i samma veva så har jag väl aldrig sagt att jag behöver medömkan...? alltså undrade jag om du syftade på de hemlösa, och om jag gjorde rätt i att anta att du inte känner medömkan med dem. sistnämnda verkade å andra sidan underligt då du hela tiden säger emot mig så... blev lite konfunderad bara.

QUOTE]

Mer fel än så är nog svårt att ens med vilja tolka skriven text och det räcker för att jag skall inse det meningslösa i att fortsätta. Någon har skrivit att man ger inte ett överaktivt barn socker.
Tack för ordet.

 

[Peaceinn]

Dark_Messenger: är du 55+så finns det ingen som satsar pengar på att göra dig frisk för du kommer aldrig att kunna återbetala det + att vid den åldern har du säkert gjort 333 försök att sluta redan men misslyckats alltså ännu en orsak att det inte kommer satsas på dej tyvärr.
Vet att det finns dom som lyckats efter 55 också men det är en promille av alla med problem.