Problem, problem, problem...
Först lite bilder för uppmärksamhet
Har fått lite problem med min kära XT. Symptombilden är något knepig, och jag tror att det är flera saker som knasat - både el och annat. Använder hojen främst för helg-offroad-turer, vilket betyder att den står ett par veckor, rullar 70-80 mil över en helg, står några veckor, rullar dito igen, osv.
I början på sommaren var jag på en sådan tur, och på sista transportsträckan hem låg jag i ca 120 på motorvägen i höjd med Bålsta när hojen helt plötsligt dog. Jag frikopplade och tryckte på startknappen i farten, och allt rullade på igen. Ca 5 minuter senare dör hojen igen, men denna gång startar den inte. Rullar in till vägrenen och provar att starta igen. Allt dött. Dvs. startmotorn drar inte. Dött som när dödar-knappen är tillslagen. Googlar ett par minuter gällande bärgare, och funderar ut en plan. Testar sen en gång till att dra igång hojen, och se där, den startar direkt! Rullar hem och allt är frid och fröjd (men har ändå lite funderingar kring vad som jävlades...). Kör väl ca två helgturer till efter det, utan problem.
Sen för några veckor sedan uppstår exakt samma problem, mitt ute i skogen nordväst om Lindesberg; dvs hojen stannar. Först kan jag starta den i farten, men sedan måste jag stanna. Denna gång kan jag dock starta hojen igen och hålla den igång på tomgång, men när jag rullar iväg med växel i kommer jag först ca 40 meter innan hojen dör. Sen 20 meter eller kortare, de gånger jag försöker köra iväg. Sen dör hojen. Och till slut ger batteriet upp. Ringer då bärgare. Han har snabbladdare med diagnosmojäng inbyggd, och vi konstaterar att regulatorn ger rätt laddning. Så inga problem med den. Första gissningen blir då att det är något fel med batteriet, men som tur är har han tagit med sig ett nytt sådant i rätt storlek.
Jag blir bärgad till Hällefors, där jag hade nattboende bokat, och tänker att det hela ska lösa sig morgonen därpå, med nytt batteri i hojen. Sagt och gjort, på söndagsmorgonen slänger jag in det nya batteriet. Hojen startar direkt, och jag hoppas då att problemet är löst. Sen samma visa igen. Hinner köra 40-50 meter, sen dör hojen. Sen 20 meter. Sen 10, och efter det dör hojen så fort jag lägger i växel, ungefär som om stödbrytaren skulle slå till. Efter detta - tfn till sonen, som får instruktion att gå och hyra en skåpbil, och sen komma till Hällefors och hämta mig. Blev en dyr helg...
Väl hemma går jag minutiöst igenom alla kontakter, letar oxid, rengör osv. Även stödbrytaren plockas isär. Inga problem där. Och då startmotorn (som vid det här laget sannolikt är 23 år gammal) har låtit som en stucken gris på sistone tänker jag att det kanske är något fel på den vilket orsakar följdfel (vad vet jag, jag kan inget om meckande...), så jag beställer en ny sådan, som jag sedan monterar. Provar sedan att starta hojen. Startmotorn drar hur fint som helst. All el verkar fungera som den ska. Kollar att stiftet ger gnista (vilket det gör), byter ändå till nytt (som också ger gnista). Dock ingen tillstymmelse till till tändning. Detta var förra helgen, och här ger jag upp.
Tog tag i det hela i dag igen. Plockade bort luftfilter och drog startgas rakt in i boxen, för att åtminstone se om jag kunde få en liten knall. Men inte då. Tänkte då att jag undrar om fanskapet får soppa. Chokade vilt i syfte att dränka stiftet, så att jag åtminstone skulle kunna se att soppa gick fram. Skruvade ur stiftet, som var snustorrt. Verkar m.a.o. som att gnistan inte får någon soppa att antända. Nästa steg blev då att kolla att bensin rann via kranen till förgasaren, vilket det gjorde. Min slutsats blir då soppan inte tar sig genom för förgasaren. Och så rev jag bort den också, utan att ha en aning om vad jag pysslar med . Och det verkar finnas komp också, utifrån vad jag kan bedöma...
Tror fortfarande att en del av den tidigare problematiken utgjordes av något elknas. Kanske kopplat till gamla startmotorn, eller glapp i kontakter eller annat. Den problematiken hoppas jag dock att jag åtgärdat, och det som verkar vara ett här-och-nu-problem är förgasaren som inte verkar skjuta på någon soppa till stiftet.
Och nu till frågorna :
- tänker jag fel?
- missar jag något?
- är jag ute och cyklar?
Om inte: jag vågar mig inte på att skruva isär förgasaren och ge mig på att gå igenom/fixa den. Är ute på hal is meckmässigt redan.
Finns det någon specialiserad firma i Stockholm som gör denna typ av jobb, eller någon på forumet som är kunnig i ämnet, och sugen på att kika på förgasaren (som betalt jobb, självklart)?
Kan ju iofs vara något annat också, t.ex. CDI-boxen, men då stiftet inte verkade få soppa så kändes det som att förgasaren var nästa naturliga steg i felsökningen. Eller finns det annat som jag missat, som borde undersökas också?
Är en XT600E. Importhoj. Reg. uppgifterna säger 3TB. CDI-boxen är dock märkt 4PT, så jag vet inte vad man ska tro
( https://www.sporthoj.com/forum/threads/regbevis-eller-cdi-box.291307/#post-6532022 ).
Först lite bilder för uppmärksamhet
Har fått lite problem med min kära XT. Symptombilden är något knepig, och jag tror att det är flera saker som knasat - både el och annat. Använder hojen främst för helg-offroad-turer, vilket betyder att den står ett par veckor, rullar 70-80 mil över en helg, står några veckor, rullar dito igen, osv.
I början på sommaren var jag på en sådan tur, och på sista transportsträckan hem låg jag i ca 120 på motorvägen i höjd med Bålsta när hojen helt plötsligt dog. Jag frikopplade och tryckte på startknappen i farten, och allt rullade på igen. Ca 5 minuter senare dör hojen igen, men denna gång startar den inte. Rullar in till vägrenen och provar att starta igen. Allt dött. Dvs. startmotorn drar inte. Dött som när dödar-knappen är tillslagen. Googlar ett par minuter gällande bärgare, och funderar ut en plan. Testar sen en gång till att dra igång hojen, och se där, den startar direkt! Rullar hem och allt är frid och fröjd (men har ändå lite funderingar kring vad som jävlades...). Kör väl ca två helgturer till efter det, utan problem.
Sen för några veckor sedan uppstår exakt samma problem, mitt ute i skogen nordväst om Lindesberg; dvs hojen stannar. Först kan jag starta den i farten, men sedan måste jag stanna. Denna gång kan jag dock starta hojen igen och hålla den igång på tomgång, men när jag rullar iväg med växel i kommer jag först ca 40 meter innan hojen dör. Sen 20 meter eller kortare, de gånger jag försöker köra iväg. Sen dör hojen. Och till slut ger batteriet upp. Ringer då bärgare. Han har snabbladdare med diagnosmojäng inbyggd, och vi konstaterar att regulatorn ger rätt laddning. Så inga problem med den. Första gissningen blir då att det är något fel med batteriet, men som tur är har han tagit med sig ett nytt sådant i rätt storlek.
Jag blir bärgad till Hällefors, där jag hade nattboende bokat, och tänker att det hela ska lösa sig morgonen därpå, med nytt batteri i hojen. Sagt och gjort, på söndagsmorgonen slänger jag in det nya batteriet. Hojen startar direkt, och jag hoppas då att problemet är löst. Sen samma visa igen. Hinner köra 40-50 meter, sen dör hojen. Sen 20 meter. Sen 10, och efter det dör hojen så fort jag lägger i växel, ungefär som om stödbrytaren skulle slå till. Efter detta - tfn till sonen, som får instruktion att gå och hyra en skåpbil, och sen komma till Hällefors och hämta mig. Blev en dyr helg...
Väl hemma går jag minutiöst igenom alla kontakter, letar oxid, rengör osv. Även stödbrytaren plockas isär. Inga problem där. Och då startmotorn (som vid det här laget sannolikt är 23 år gammal) har låtit som en stucken gris på sistone tänker jag att det kanske är något fel på den vilket orsakar följdfel (vad vet jag, jag kan inget om meckande...), så jag beställer en ny sådan, som jag sedan monterar. Provar sedan att starta hojen. Startmotorn drar hur fint som helst. All el verkar fungera som den ska. Kollar att stiftet ger gnista (vilket det gör), byter ändå till nytt (som också ger gnista). Dock ingen tillstymmelse till till tändning. Detta var förra helgen, och här ger jag upp.
Tog tag i det hela i dag igen. Plockade bort luftfilter och drog startgas rakt in i boxen, för att åtminstone se om jag kunde få en liten knall. Men inte då. Tänkte då att jag undrar om fanskapet får soppa. Chokade vilt i syfte att dränka stiftet, så att jag åtminstone skulle kunna se att soppa gick fram. Skruvade ur stiftet, som var snustorrt. Verkar m.a.o. som att gnistan inte får någon soppa att antända. Nästa steg blev då att kolla att bensin rann via kranen till förgasaren, vilket det gjorde. Min slutsats blir då soppan inte tar sig genom för förgasaren. Och så rev jag bort den också, utan att ha en aning om vad jag pysslar med . Och det verkar finnas komp också, utifrån vad jag kan bedöma...
Tror fortfarande att en del av den tidigare problematiken utgjordes av något elknas. Kanske kopplat till gamla startmotorn, eller glapp i kontakter eller annat. Den problematiken hoppas jag dock att jag åtgärdat, och det som verkar vara ett här-och-nu-problem är förgasaren som inte verkar skjuta på någon soppa till stiftet.
Och nu till frågorna :
- tänker jag fel?
- missar jag något?
- är jag ute och cyklar?
Om inte: jag vågar mig inte på att skruva isär förgasaren och ge mig på att gå igenom/fixa den. Är ute på hal is meckmässigt redan.
Finns det någon specialiserad firma i Stockholm som gör denna typ av jobb, eller någon på forumet som är kunnig i ämnet, och sugen på att kika på förgasaren (som betalt jobb, självklart)?
Kan ju iofs vara något annat också, t.ex. CDI-boxen, men då stiftet inte verkade få soppa så kändes det som att förgasaren var nästa naturliga steg i felsökningen. Eller finns det annat som jag missat, som borde undersökas också?
Är en XT600E. Importhoj. Reg. uppgifterna säger 3TB. CDI-boxen är dock märkt 4PT, så jag vet inte vad man ska tro
( https://www.sporthoj.com/forum/threads/regbevis-eller-cdi-box.291307/#post-6532022 ).