Kedjestyrka

[VS]

Nån duktig på kedjor?

Finns det nån "regel" som styr vilken kedja en hoj ska ha typ, kubik, hästkrafter.
Är det bara "avg. tensile strength som styr" vilken kedja man sk ha, eller är det nåt annat?

Kikar i RK, EK kataloger och bla rekommenderar tex s-racing till nyare R1 sk ZVX kedjor(EK) och till äldre R1 även sk MVXZ.
"Tensile strenght" på ZXV verkar på 530 kedja vara 4789 kg och på mvxz 4082 kg.
Fanns ens X-ring 1998 till R1?

Kikar också på JT-kedjan http://www.jtsprockets.com/chain?ref=cmd1

Tolkar jag att Z1R resp X1R motsvara dessa i styrka och funkar då på en R1 lika bra?(utan att nu ta hänsyn till kedjekvalite annars)

 

[VS]

Nåh!....ingen som satt sig in i det där med kedjor?

 

[hannuse]

Hej.

Ja, om jag har fått det rätt förklarat för mig så är det så, dessa kedjor fungerar lika bra.

Gick en kurs i materiallära för ett antal år sedan, och då avhandlades just drivkedjor.
Där fick vi också se att en kedja som är starkare, ofta är lättare, eftersom annat material har valts, dock blir den naturligvis dyrare.

Det var bara "Minimum Recommended Tensile Strength" som styrde vilken kedja man skulle ha, och där kan man gå direkt på vad tillverkaren angett.
Ökar man effekten (egentligen vridmomentet) så blir det ju lite knepigare att veta hur högt man måste gå.

Men värdet på "Tensile Strength" anger vid vilken kraft kedjan blir permanent deformerad, och där vet jag att det fanns en generell matris (som vi fick ta del av) att gå efter (den var framtagen efter kubik på motorn).
Men det känns nästan lite för generellt för att vara en sanning, eftersom vridmomentet kan variera kraftigt.
Praktiska experiment hade i alla fall visat att en fyrhjuling eller endurohoj utsätter kedjan för större påfrestningar än en gatcykel i samma kubiktal.

Det är det lilla jag vet så långt, men någon kanske kan fylla på.

M.V.H

/Tobias

 

[VS]

Tack hannuse!
Det är alltså därför man läser då att en sk dirtbike ska vara kubikmässigt mindre än en gatcykel när dom rekommenderar en kedja....
Känns samtidigt lite märkligt eftersom en gathoj har oftast mer kubik/vridmoment och framför allt, mer fäste. Kanske då att en endurohoj rycker mer i kedjan eftersom den är då oftast slakare?

Det där med tensile strength...vad kan denna avg.(average?) månne betyda i sammanhanget? Hittar den specen i JT länken ovan. Även RK snackar om avg. framför sin tensile strength

 

[Comeback]

Nödvändig kedja måste ju bero kraftigt på tre saker:
Hur mycket föraren gasar, utnyttjar tillgängliga hästkrafter.
Vilken växel som används (bättre drag i motorn vid låga växlar)
Vilken livslängd som önskas.
(förutsätter samma underhåll, oberoende av kedja)

 

[hannuse]

Tack hannuse!
Det är alltså därför man läser då att en sk dirtbike ska vara kubikmässigt mindre än en gatcykel när dom rekommenderar en kedja....
Känns samtidigt lite märkligt eftersom en gathoj har oftast mer kubik/vridmoment och framför allt, mer fäste. Kanske då att en endurohoj rycker mer i kedjan eftersom den är då oftast slakare?

Det där med tensile strength...vad kan denna avg.(average?) månne betyda i sammanhanget? Hittar den specen i JT länken ovan. Även RK snackar om avg. framför sin tensile strength

Hej igen.

Ja, det är rycken som gör att det uppstår oerhörda kraftutvecklingar i kedjan, därför är en gatcykel i regel "snällare" mot kedjan.
Det finns säkert undantag, där cykeln nyttjas hårt.
En sak som också fanns med är den slakare kedjan som du nämner, som även ger plats för ett litet gruskorn, som i sin tur ger extra påfrestning mellan kedja och drev.

En intressant sak som nämndes är just det du säger angående "Average", det påstods vara ett säljargument.
Tillverkararen tar helt enkelt ett ganska stort antal kedjor till test.
Utifrån testet så får man fram två brottsgränser som är intressanta, "Minimum, och Maximum".
Utifrån detta så beräknas medelvärdet (Average) på denna samling kedjor.
Average är alltså ett beräknat medelvärde på brottsstyrka som den samlingen av testkedjor klarade.
Det som egentligen är intressantast är "Minimum" värdet, eftersom det mycket väl kan vara en sådan kedja just jag får ur den serien.
Men nu säljer ju ett högre värde bättre, därför anger man "Average", medelvärdet, så "Minimum" värdet får vi kunder sällan ta del av.
Det skulle ju dessutom kunna peka på en ojämnhet i tillverkningen om någon kedja hade ett markant lägre värde, och det vill man inte visa upp.

En annan mycket intressant sak på kursen var att det nämndes flera gånger att man ALDRIG skulle utsätta en kedja för högre belastning än HALVA "Average tensile strength", inte ens en enda gång, just på grund av att toleranserna i tillverkningen gör att man ska hålla sig på den säkra sidan.

Nu kanske det är svårt att veta hur mycket kraft det blir på en motorcykelkedja på en specifik modell, men det är i alla fall intressant att ha i åtanke.
Man får hoppas att tillverkaren av motorcykeln har tagit hänsyn till detta i sitt val av kedja.

M.V.H

/Tobias

 

[Comeback]

Jag gjorde ett försök räkna på belastningen på kedjan.
Tanken är att max belastning är när vridmomentet på bakhjulet är så stort att det är precis framhjulet lättar från marken.
Och jag glömde bort föraren. Men honom kan du lägga till själv.
Hjulbas 1,4meter
Vikt totalt på hojen 200kg
Tyngdfördelning 50% framhjulet
Vikt på framhjulet 50% x 200kg = 100kg
Kraft nedåt fram 100kg x 10m/s2 =1000N (g=~10m/s2)
Max vridmoment , precis före whelie 1,4m x 1000N = 1400Nm
Kedjedrev bak 43 tänder
Kedjedrev radie 43 x 0,015875 / 6,28 = 0,109 m
Kraft kedja 1400 Nm / 0,109 m = 12880 N
"Belastning" kedja 12880 N / 10m/s2 = 1288 kg
Det här är inte hela sanningen. För när du gasar så tillkommer din vikt. Låt säga 100 kg och du lägger en tredjedel på framhjulet, dvs fram 133kg => "Belastning" kedja 1,33 x 1288= 1712kg
Från detta ska dras vridmomentet pga tyngdpunkten ligger kanske 0,5m över markytan och detta minskar belastningen på kedjan innan du får whielie. För accelerationen tippar hojen bakåt.
Min slutsats blir att båda kedjorna, den som tål 4082 kg och den som tål 4789 kg kommer att hålla.
Ingen av kedjorna kommer gå av DireKt utan det blir fråga om utmattningsbrott.
Pga upprepade belastningar efter gissar jag ett antal 1000mil.
Hur många 1000mil beror på hur mycket du gasar.
Men mina 25 öre säger mig att om du håller koll på när kedjan sträcks och byter när kedjan sträckts för mycket så kommer ingen av de här kedjorna gå av.
Och vad är för mycket sträckning av kedjan?
Avstår från det just nu.

 

[hannuse]

Hej.

Det verkar helt korrekt, tack för beräkningen, mycket bra!

Förmodligen är det en liknande beräkning som används av tillverkarna, med både kompromisser, men även med hänsyn till extrema belastningar (för att uppnå en viss säkerhetsmarginal).

Livslängden beror helt klart på att kedjan dels ska vara korrekt spänd, men även ha smörjning.
Smörjningen i sig är nog inget problem på en modern ”kapslad” kedja, utan där har vi istället nötningen som ställer till det.
Och då tänker jag på att den största delen av nötningen i kedjan kommer att koncentreras till mellan bult och hylsa, vilket ger upphov till att kedjan blir längre efter en tids nötning.
Detta leder till att kedja och drev inte längre har exakt samma delning, vilket ökar nötningen på dreven.
Med olika ytbehandlingar kan nötningsmotstånd, hållfasthet, hårdhet och ytfinhet förbättras, och detta är säkert en "hemlighet" hos respektive tillverkare hur man löser det.

Ett drev fungerar ju också som en polygon (månghörning) med lika många sidor som det har tänder.
När kedjan löper på och av drevet höjer och sänker den sig därför i förhållande till centrum, eftersom den omslutande kedjan är kortare än motsvarande cirkelbåge på drevet.
Detta brukar tekniskt kallas polygoneffekten.
Ju mindre tandantal desto större blir denna effekt.
Alltså skulle man egentligen ha så stort drev som möjligt fram om man bara tar hänsyn till kedjans livslängd, det ger kedjan en lugn och jämn gång.

Centripetalaccelerationen på kedjan vid det drivande kedjehjulet kommer också att vara förhållandevis stor på grund av det höga varvtalet.
Dock är kedjans vikt så pass låg i sammanhanget att den uppkommande centrifugalkraften är liten i jämförelse med kedjekraften, som vid tillräcklig kedjespänning håller kedjan på plats.

Det värsta belastningsfallet som skulle kunna inträffa under kedjans livslängd är ju faktiskt att den är för slak, och på så vis skapar en punktbelastning.
I det sämsta driftsfallet kan man antaga att kraften angriper den yttersta ytan på en tand på främre drevet, detta skulle kunna inträffa om kedjespänningen är för dålig och tendenser till kedjehopp förekommer.
Det påfrestar både kedja och drev maximalt.

Men enda sättet att veta är att mäta brukar jag säga.
Så egentligen ska man mäta kedjans längd kontinuerligt, och jämföra det med tillverkarens toleranser.
Men här måste man även ta hänsyn till drivpaketets konstruktion.
Det är väl kanske orimligt att hålla på med det för var och en, men skulle vara intressant i rent experimentiellt syfte.
Själva kedjan brukar i alla fall ha ganska enkla former för mätning, där man helt enkelt mäter avståndet mellan ett antal länkar (väldigt noga), och får på så sätt fram om den avviker från toleranserna, och det kan man ju göra med kedjan på plats på cykeln.
Så där skulle jag gå på tillverkarens rekommendationer om vad som är för mycket sträckning.
Men när man uppnått det så kanske även dreven bör bytas ?
Dom är nog svårare att mäta, och därför byts ofta hela drivpaketet.

Intressant det här med hållfasthet, och speciellt på saker som vi ofta tar för givet.
Men det finns kanske fler som kan fylla på här med både erfarenheter och fakta.

Ha de gött.

M.V.H

/Tobias

 

[powerjohan]

Det var bara "Minimum Recommended Tensile Strength" som styrde vilken kedja man skulle ha, och där kan man gå direkt på vad tillverkaren angett.
Ökar man effekten (egentligen vridmomentet) så blir det ju lite knepigare att veta hur högt man måste gå.

Jag håller inte med om det fetade ovan, men jag tänker inte påstå mig besitta den absoluta sanningen utan vill istället se om jag kan resonera fram min tes:

Kedjan på en motorcykel sitter efter växellådan så motorns vridmoment borde inte vara det man räknar på i sammanhanget.

Kraften som påverkar kedjan är i praktiken växellådans utgående axels vridmoment delat men drevradien. En högvarvig motor har (troligtvis) lägre utväxling och därför högre vridmomentmoment på denna utgående axel en lågvarvig motor med samma vridmoment vid samma hastighet. Worst case som man får dimensionera efter måste vara när motorn når vridmomentstoppen på lägsta växeln och bli det vridmomentet gånger utväxlingsförhållandet på denna växel och delat med drevradien. Edit: Bytte från delat med till gånger på utväxlingsförhållandet, lägre växel = högre utväxlingsförhållande och större moment men lägre hastighet

Om man däremot kör drivning utgående från motorn som exempelvis vissa kedjedrivna växellådor så blir det så klart motorns vridmoment delat med drevradie som man dimensionerar efter.

Men sen tillkommer den i tråden diskuterade rycken, speciellt av en och tvåcylindriga motorer... kontra ryckutjämnarens skick. Och så blir allt mycket mer komplicerat.

 

[hannuse]

Kedjan på en motorcykel sitter efter växellådan så motorns vridmoment borde inte vara det man räknar på i sammanhanget.

Hej.

Ja, helt riktigt resonerat, jag borde ha varit tydligare.
Det jag tänkte på var att om man tar en standardcykel, och sedan trimmar den, så blir det knepigt för de flesta att räkna ut vilken kedja man borde välja.
Tillverkaren har ju angett en kedja utifrån cykelns prestanda i sitt standardutförande.

Men helt rätt, det är det utgående momentet från axeln, och sedan via främre drevet, vi ska räkna på.
Tack för att du klargjorde detta.

M.V.H

/Tobias

 

[VS]

Grym kunskap ni har

Funderar en sak(för att återgå till det där med o-rings kedja och tex R1)
När man nu kikar på dagens o-ringar så verkar dom vara rekommenderade för 600/650 kubikare. Har o-ringskedjorna blivit klenare jämfört med typ 90-talets?

Sen vet jag inte, avg tensile strenght känns väl okej för min del? Att det står bara tensile strenght betyder förmodligen inte att det är min...?

 

[DesmoHellman]

Har o-ringskedjorna blivit klenare jämfört med typ 90-talets?

Det har dom förmodligen inte blivit, dock har motorerna blivit starkare kanske. Kan vara därför rekommendationerna skiljer sig.

Varför inte bara köpa den dimensionen som satt på orginal, (530, 520 eller vad det kan vara) av ett kvalitétsmärke typ EK. DID eller Regina och vara nöjd och belåten?
O- X- ZMKX-ring vad de nu alla heter spelar nog mindre roll så länge de håller smörjan instängd i länkarna.

 

[hannuse]

Hej.

Ja, man kan säkerligen köpa det som tillverkaren rekommenderar.....men då hade vi inte fått gnugga våra geniknölar i ämnet, och levt i ovisshet.

Jag tror också att det är effekten som utvecklats, och det gör att en starkare kedja måste till.

M.V.H

/Tobias

 

[FjordHunter]

Det finns ju massa folk på nätet som byter ut 530 kedjor till 520 på stora, starka sporthojar för att tjäna nån hk extra. Marginalerna minskar ju markant så klart men hur vanligt är det egentligen att en kedja går av? Är dom galna?

 

[DesmoHellman]

Haha, menade inte att förstöra eran debatt, den var intressant att läsa!

 

[DesmoHellman]

Det finns ju massa folk på nätet som byter ut 530 kedjor till 520 på stora, starka sporthojar för att tjäna nån hk extra. Marginalerna minskar ju markant så klart men hur vanligt är det egentligen att en kedja går av? Är dom galna?

Det är väl mest (hoppas jag) inom racingen detta görs. Enda stället jag ser att det skulle göra någon märkbar skillnad är när man jagar hundradelar runt banan.

 

[hannuse]

Sen vet jag inte, avg tensile strenght känns väl okej för min del? Att det står bara tensile strenght betyder förmodligen inte att det är min...?

Jag tror att det är "avg" som man anger om inget annat sägs.
Minimivärdet håller man nog inne med, men förhoppningsvis så är kvaliteten jämn, och då ligger just din kedja nära "avg-värdet".

M.V.H
/ Tobias

 

[VS]

Det har dom förmodligen inte blivit, dock har motorerna blivit starkare kanske. Kan vara därför rekommendationerna skiljer sig.

Varför inte bara köpa den dimensionen som satt på orginal, (530, 520 eller vad det kan vara) av ett kvalitétsmärke typ EK. DID eller Regina och vara nöjd och belåten?
O- X- ZMKX-ring vad de nu alla heter spelar nog mindre roll så länge de håller smörjan instängd i länkarna.

Fanns ju 150-160 hästars standardcyklar redan i början av 90-talet och då fanns ju inte x-ringskedjan. Om man kikar i rekommendationstabellerna idag så rekommenderas inte ens en 525 o-ringare till typ en trött Varadero på dryga 90 hästar

 

[hannuse]

Fanns ju 150-160 hästars standardcyklar redan i början av 90-talet och då fanns ju inte x-ringskedjan. Om man kikar i rekommendationstabellerna idag så rekommenderas inte ens en 525 o-ringare till typ en trött Varadero på dryga 90 hästar

Ja, det känns ju onekligen lite märkligt.
Man kanske vill öka marginalerna nu när det finns bättre kedjor ?
Eller så rekommenderar man en "onödigt bra" kedja, för att sälja en lite dyrare produkt ?
Det är ju ganska vanligt med bland annat bildäck, där monteras ofta "onödigt" hög klassning på däcken till alla som inte säger ifrån.

Men det är en intressant fråga, helt klart, hoppas att någon har ett bättre svar.

M.V.H

/Tobias

 

[DesmoHellman]

Fanns ju 150-160 hästars standardcyklar redan i början av 90-talet och då fanns ju inte x-ringskedjan. Om man kikar i rekommendationstabellerna idag så rekommenderas inte ens en 525 o-ringare till typ en trött Varadero på dryga 90 hästar

Kan inte säga att jag är så värst påläst vad som rekommenderas av olika tillverkare men inte sitter dragstyrkan i kedjorna i vilken packning som tätar länken?
Kanhända att kedjetillverkarna bara lägger krut på tillverkning av X-ringskedjor så de rekommenderas till alla hojar?
"O-ring" klingar väl kanske lite budget idag då X-ring och alla avarter av den klassas som så mycket bättre. Så vanliga o-ringar förpassas till fabrikernas budgetkedjor till moppar och små billighetsmaskiner?