Det är att missa starten, komma iväg sist av alla, göra en fenomenal uppkörning i hällregn och utgå med en maskros i mungipan.
Till den som ska köra b-final så vill jag passa på att tipsa om att hålla koll på ens placering. Det glömde jag göra mitt i adrenalinrushen och insåg inte hur snabbt jag passerade andra. Jag insåg inte att jag hade mitt på det torra, hi hi, utan gasade på som aldrig förr. Det höll knappt tre varv. En för snävt spår i sviestadsböjen med framhjulet på vitalinjen gav ett sanbbt framhjulssläpp och jag gled utanför asfalten sen var det bara en tidsfråga innan det var dags för magplask. Det var först när jag stod som en dränkt katt och tittade på när alla andra körde som jag hörde speakern säga att Lars Lüdtke låg på en sjunde plats. Va fan! Det var ju han som jag jagade! På tre varv hade jag kört upp mig från 21 till 8. Surt, surt, sa räven. Genomsurt, dyngsurt, sa Teddy. Sen fick man plocka maskrosor från sig själv och hojen resten av lördagkvällen.