Massutvisningarna visar på migrationspolitikens haveri
[...]
Den här drastiska signalen illustrerar tydligt det märkliga i den signalpolitik Sverige tidigare har fört på asylområdet, såväl under regeringen Reinfeldt som under regeringen Löfven.
Först skickar man ut budskapet att Sverige är ett land som villkorslöst välkomnar alla människor. Sedan stänger man gränserna tvärt när det blir uppenbart att såväl kommunala som statliga resurser inte räcker till för att upprätthålla ett bra flyktingmottagande och en framtida generell välfärd, givet svårigheten för nyanlända att bli nettoskattebetalare inom överskådlig tid. Som om det inte gick att räkna ut detta i förväg. Och nu när verkligheten väl kommit ikapp skulle det alltså istället vara dags för massutvisningar.
Betänk de kostnader den förda politiken har orsakat, såväl i form av personliga tragedier för de asylsökande som bokstavligt talat har lurats hit och som nu skall utvisas, som i form av de omfattande insatser som kommer krävas för att verkställa utvisningen av upp till 80 000 personer.
Tänk om alla dessa resurser istället hade använts på ett klokare sätt, för att hjälpa de mest utsatta människor som sitter fast i flyktingläger eller som befinner sig i krigshärjade områden. Och för att åstadkomma en jämnare könsfördelning bland ensamkommande ungdomar och att ge även kvinnor som flyr krig en chans att söka sig till Sverige.
Allt detta hade kunnat åstadkommas genom att Sverige istället hade skickat ut signaler att vi endast tar emot kvotflyktingar genom samarbete med UNHCR och genom rejält ökat bistånd på plats istället för, som det blir nu, rejält minskat.