Crossbanan var enorm. Jag gav mig ut med en kropp som skrek av utmattning. Men kul var det. Ända till jag kom uppför en tio meter hög backe. Nerför var det brant som faan och med två skarpa svängar i sand. Jag kramade bromsarna, vilket resulterade i vurpa sex. Jag svor, så att Gud måste ha hållt för öronen. Jag var så trött. Men ut igen. Men efter sjunde vurpan gav min kropp upp. Klockan var 18.00 när vi körde tillbaka för mat.
9 timmars körning intensiv körning på en dag!! Det räckte med dusch, bastu och lite vin så sov man gott.
Vaknade 6.00. Visste inte hur jag skulle ta mig ur sängen. ONT säger jag bara. Min stukade tå och ömma kropp skrek. Jag spydde
tre gånger innan vi kom iväg klockan 8.00. Körgårdsträning och gräsbana igen. 8 vurpan.
När vi skulle köra enduro kunde jag knappt hålla mig kvar på hojen. Mjölksyra och utmattning. Men ett varv skulle jag klara, gav jag mig fan på. Det var ju därför jag var här. Bara att bita ihop och ge sig iväg. Det var det roligaste på hela lägret! Svor ramsor över min svaga kropp. Ville ut en gång till, men det gick bara inte…Inte en chans. Ett varv fick räcka.
Klockan 23.00 var jag hemma hos barnen och maken. Trött, med stukad tå och blåmärken överallt. Men jag har aldrig haft så roligt förr. Nästa år ska jag definitivt iväg igen…