skajdajv
Lagom är för lite
Hej
Satt och funderade över den allmänna bilden av sporthojförare.
På ett sätt ligger man inställningsmässigt snarare närmare äventyrare än glidmotorcykelförare.
När man är ute och kör ska det liksom pirra till ibland, annars blir det trist. På så sätt är sporthojkörning mer likt äventyr så som fallskärmshoppning, dykning eller likande.
Min bakgrund är fallskärmshoppning (har över 500 hopp) och jag slås av likheterna aktiviteterna imellan. Vi är nog generellt sett mer högriskbenägna än genomsnittet av befolkningen. Många missbedömer nivån på hur farligt det är, övervärderar riskerna och tror att man dör bara man sätter sig på en motorcykel. Andra undervärderar riskerna och tror att det inte är så farligt. Men de flesta har en realistisk syn och förstår att det vi gör är farligt, ja rent av dödligt men väljer att fortsätt ändå. En del därför att de tror att olyckor aldrig kommer drabba dom själva, andra därför att de är övertygade om de att kan hantera situationerna, ytterligare andra därför att de tar den smällen om något händer, osv.
Vi hoppar våra fallskärmar och kör våra hojjar, inte därför att vi är självmordsbenägna idioter. Utan tvärtom därför att vi är livsbejakande och menar att den här aktiviteten förgyller livet och ger det den där extra guldkanten som gör det värt att kliva upp på morgonen.
Vi hade en av världens bästa fallskärmshoppare i vår klubb. Han propagerade alltid för att vi som individer måste fundera kring säkerhet och hur vi ska agera i olika situationer. (Inom parantes ska det sägas att han själv dog i en fallskärmsolycka i september förra året).
Han hade en tanke om inställningen till farlighet, som han delade med sig till alla, och den tanken lyder ungefär:
"Innan du gör något måste du bestämma dig för om det du ska göra är farligt eller inte och om du trots att det är farligt ändå önskar göra det.
Bestämmer du dig för att det är farligt och att risken är för stor, gå därifrån.
Bestämmer du dig för att det är farligt men att du ändå vill göra det, fundera inte mer på riskerna utan gör det du vill och gör det med glädje".
Satt och funderade över den allmänna bilden av sporthojförare.
På ett sätt ligger man inställningsmässigt snarare närmare äventyrare än glidmotorcykelförare.
När man är ute och kör ska det liksom pirra till ibland, annars blir det trist. På så sätt är sporthojkörning mer likt äventyr så som fallskärmshoppning, dykning eller likande.
Min bakgrund är fallskärmshoppning (har över 500 hopp) och jag slås av likheterna aktiviteterna imellan. Vi är nog generellt sett mer högriskbenägna än genomsnittet av befolkningen. Många missbedömer nivån på hur farligt det är, övervärderar riskerna och tror att man dör bara man sätter sig på en motorcykel. Andra undervärderar riskerna och tror att det inte är så farligt. Men de flesta har en realistisk syn och förstår att det vi gör är farligt, ja rent av dödligt men väljer att fortsätt ändå. En del därför att de tror att olyckor aldrig kommer drabba dom själva, andra därför att de är övertygade om de att kan hantera situationerna, ytterligare andra därför att de tar den smällen om något händer, osv.
Vi hoppar våra fallskärmar och kör våra hojjar, inte därför att vi är självmordsbenägna idioter. Utan tvärtom därför att vi är livsbejakande och menar att den här aktiviteten förgyller livet och ger det den där extra guldkanten som gör det värt att kliva upp på morgonen.
Vi hade en av världens bästa fallskärmshoppare i vår klubb. Han propagerade alltid för att vi som individer måste fundera kring säkerhet och hur vi ska agera i olika situationer. (Inom parantes ska det sägas att han själv dog i en fallskärmsolycka i september förra året).
Han hade en tanke om inställningen till farlighet, som han delade med sig till alla, och den tanken lyder ungefär:
"Innan du gör något måste du bestämma dig för om det du ska göra är farligt eller inte och om du trots att det är farligt ändå önskar göra det.
Bestämmer du dig för att det är farligt och att risken är för stor, gå därifrån.
Bestämmer du dig för att det är farligt men att du ändå vill göra det, fundera inte mer på riskerna utan gör det du vill och gör det med glädje".
Last edited: