Alltid intressant att läsa dina inlägg i dessa frågor. Hade t ex Hagamannen någon psykiatrisk sjukdom? I några uppmärksammade fall under senare år verkar många försöka få vård istället för fängelsestraff eftersom brottslingarna antagligen tror att de ska komma ut snabbare den vägen. Det finns ett par stycken som antagligen kommer att sitta livet ut i dess rätta bemärkelse.
Med det sagt skulle jag antagligen aldrig förlåtit den här personen om det vore min syster, dotter, mamma eller nära vän som dödats för 25 år sedan. Jag skulle nog tycka att det var ett skämt att personen i fråga satt 1 år i psykiatri vården för att sedan slussas ut i samhället igen. Skulle jag känt igen honom 25 år senare hade jag nog mer än gärna raserat hans värld. En fullt naturlig reaktion tycker jag. Att personen i fråga aldrig bemödade sig att byta identitet förstår jag inte. Antagligen ångrar han det just nu.
Får tacka för de snälla orden!
Hagamannen ansågs inte som sjuk i LAGENS mening, en helt annan sak än att vara frisk. Med allvarlig psykisk störning menas en oförmåga att skilja rätt från fel, något Hagamannen inte hade problem med. Märks bland annat på att han försöker dölja vad han gjort, det gör inte våra klienter normalt. En del har själv ringt polisen då de kan ha mördat för att rädda världen genom blodsoffer.
Men det betyder inte att han kan ha en allvarlig diagnos i medicinska termer, men alltså inte i juridiska.
Precis som att en psykopat inte räknas som sjuk enligt den juridiska definitionen. Egentligen lite synd eftersom vi kan låsa in folk för resten av deras liv bara på misstanken om att de kan begå brott igen, vilket inte går i vanliga kriminalvården. Vi har idag ingen effektiv behandling för psykopati men vi kan som sagt skydda folk genom att låsa in dem på obestämd tid. (sedan låter det ju lite sovjetpsykiatri om det, men folk har rätten att, inom vissa gränser, vara trygga i samhället anser jag)
Risk för återfall i brott är den viktigaste anledningen till att folk blir kvar inom Pättspsyk, vi har ett par klienter med tider på över 25 år, en av dem sitter inne för stöld och kommer aldrig att komma ut så länge han kan gå, trots att han sköter sig så gott som perfekt här. Så jag känner verkligen inte igen att det bara skulle vara att flirta med läkaren för att komma ut.
I mål med stor uppmärksmahet, risk för långa straff och Silbersky försöker man ibland spela psykkortet, mest för att de inte har så mycket att förlora på att göra det, men sällan det fungerar och risken är stor att det slår tillbaka om de har en längre kriminell karriär bakom sig eftersom det direkt höjer risken för återfall i brott.
Sedan får vi skryta med att vi har mycket lägre återfallsrisk än kriminalvården så på det viset hade det varit bra om fler fick rättspsykiatrisk vård!
Precis som du hade jag också velat hämnas om någon mördat någon i min familj! Helt naturligt men samtidigt ganska ovanligt...
