Vi fick mer regn över Karlskoga på söndagen. Självförtroendet över att köra i regn var ju som bortblåst efter fredagens andra fria träningen då jag med nöd och näppe klarade mig från att vurpa. Inte bara en gång utan 2 gånger under samma pass. Först ett bakhjulssläpp ut ur depåkurvan som resulterade i att jag körde av banan och tog hela rakan i gyttjan på sidan av banan. Några varv senare så låste sig framhjulet in i Ejes, satte ner foten och lyckades hålla mig på hjulen. Men fick lov att ta till escapen.
Till kvalet så var det blött på banan igen. Någonting måste göras för att få tillbaks förtroendet för hojen. Kommer ihåg hur alla säger,
-”Gör hojen mjuk i fjädringen när du kör i regn”… Jaha, vad betyder då mjuk?! Jag bestämmer mig för att vrida ut allt på fjädringen som klickar, 5 klick. Det är säkert definitionen för mjuk.
Åkte ut med regndäcken på och en ut-klickad hoj för att försökta hitta tillbaks självförtroendet. Ut-klickandet verkar funka, för hojen känns hur bra som helst. Vartefter självförtroendet kommer tillbaks så torkar det upp på banan. Man börjar sakta på att se ett halvtorrt spår, nu d-lar tänker jag. Det här föret gillar jag,… Men så krokar 2 stycken ihop i efter trösen och det blir rödflag. Medans vi står och väntar på att få åka ut igen så öppnar sig himlen och regnet suddar bort all tillstymmelse till torrhet på banan. Så jag väljer att nöja mig med min kvaltid på 1.23.6 som räcker till en 16 plats. Denna gång får jag innern inför trösen
Till racet kan inte vädret bestämma sig för om det ska regna eller inte. Det kommer några stänk till och från och banan är blöt. Beslutar mig till slut för regndäck, vilket var ett bra val eftersom det börjar regna på riktigt igen när racet startar.
Gör en bedrövlig start men kommer ikapp igen efter inbromsningen mot Trösen. Efter första varvet så har jag faktiskt tagit en placering och ligger på 15;e plats. Tappar tillbaks ner till 16;e och laddar för att hänga med. Då på varv 4 kommer framhjulssläppet in mot Ejes. Lyckas rädda mig med foten igen, men får ta escapen. Ser i ögonvrån hur ALLA kör om mig.
Kommer ut på banan som sista man. –
”Nä, nu D-LAR!”, tänker jag och börjar köra fortare än jag vad jag egentligen vågar i regn
. Har 7-8 sekunder upp till närmsta man, efter 3 varv är jag ikapp och om. Plockar 3 placeringar till och tillsammans med vurporna framför mig så slutar jag på en 11;e plats med bästa tid på 1.21.9.
Jag är egentligen riktigt nöjd med resultatet. Men tankarna går ju ändå, -
”Om jag ändå inte hade ställt till det för mig själv på varv 4”. Då hade jag vart top 10, kanske t o m top 5…