I vanlig ordning började säsongen i Februari/Mars, hojen plockades ut och avrostningen kunde ta sin början. Kommer inte riktigt ihåg vad jag hade skaffat för olater över vintern den här gången, men det var precis lika stapplande-nyfödd-kalv som varenda vår. Första pendlingen till jobb på hoj företogs i slutet av Mars, 10 mil enkel resa. Jag var jävligt vaken när jag kom fram iaf.
Hela vintern hade jag planerat inför att börja köra RR, licensen skulle tas och jag skulle bli en av de där magiska varelserna som kör hoj på bana på riktigt.
I april var det så dags för en 4-dagars orgie i att köra bana med SMC. Veckan innan jag hade denna orgie så hade jag fortfarande inte skaffat någon banhoj, så det blev jävligt brottom att fixa släp, hoj och allt sånt. Det blev en gammal, sliten R6 med sepetrimmad motor och Öhlinsfjädring, och allt annat man kan tänkas behöva utom verktyg.
Fyra dagar på raken på bana var jobbigare än man kan tro, speciellt som första bankörning på säsongen, det blev träningsvärk och dö en smula i sängen på kvällarna. Men jävlar i det, jag fick licensen! Och fick veta hur långsam jag verkligen är, så planen på Rookie byttes mot planen på Speedster Cup (hade speedster cup inte startats hade jag kört rookie oavsett om jag varit ett rundningsmärke.)
Årets mål med att köra minst ett race, och att komma över mållinjen hägrade!
Blev några träningar, med tillhörande dumma vurpor, plus att på den absolut sista storbanedagen med min gathoj så lyckades jag lägga den, skrapa den ganska grundligt och gnugga hål på skinnstället. Helgen innan det var dags för sista licensträningen innan race. Timing!
Nytt ställ fick attackbudgeteras, sedan bar det av.
Min första racehelg var precis lika härlig som jag hade hoppats, jag sänkte pb med 6 jävla sekunder över helgen, lärde mig mer än på alla träningar ever och hade helt fantastiskt kul! Och jag menar det, kul! Det tog dessutom flera veckor efter racehelgen innan jag faktiskt började köra över gällande hastighetsbegränsning på allmän väg igen. För att beskriva hur kul det var att köra race; Att köra race är lika mycket roligare än licensträning, som licensträning är lika mycket roligare än bandag, som bandag är lika mycket roligare än att köra gata, som att köra hoj på gata är lika mycket roligare än att köra bil. På riktigt!
Efter racet började jag försöka hitta plats i ekonomin som grundligt skjuttits i sank av allt införskaffande av verktyg, däck, hoj, släp och ett oförutsett attackbudgeterat skinnställ för att kunna köra finalen med. Inget sånt utrymme.
Min gathoj fick inte riktigt lägga alla de milen jag normalt sett gör på en säsong, tror jag landade runt timida 1500 mil i år. Det blev iaf en liten långtur, ner till Helsingborg, förbi föräldrarna i Frödinge och sedan hem på 2 dagar. Nästa år ska jag försöka få till en roadtrip genom Sverige för att titta på solsystemsmodellen. Sedan ska jag köra minst 3 racehelger på lika många banor, och komma över mållinjen på alla race. Ekonomin för själva rejsandet är iaf löst, resten hade jag tänkt lösa genom att spara, men sparandet får istället gå till ett avlopp.
För ett par veckor sedan sällade sig en gammal, risig, enduro till motorcyklarna i garaget. För min del ska den användas för att köra som en dåre (i sedvanlig stil) i snön i vinter, sambon tänkte använda den för att arbeta bort grusskräcken.
Säsongen 2014 tar slut den 31:a december i år.