Diskussionstråden om olyckor 2022

[blueridge]

Vattenplaning innan rödljus? Yeah right. Han har bara bromsat omkull sig helt enkelt. Det eller fastnat med foten vid rödljuset.

Precis. Usel inbromsning är inte detsamma som planing.
Om han nu känner sig nödgad att bortförklara sin fadäs, borde han åtminstone läggs lite möda på att göra det med en smula finess.

Edit;

Jag har gjort värre tabbar, med långt mindre olycklig utgång.

 

[Björn F]

Hade han inte testat ABS innan köp?
Funkar asbra mot vattenplaning ju.

 

[L. Mäkinen]

Jag kollade på kul vad Starbrink har för mc. Verkar vara en Vespa. Såna känns inte så stabila.

 

[notrightrider]

Förmodligen en viss felanvändning av begreppet vattenplaning. En lite för hastig inbromsning på halt underlag (t ex vatten ovanpå dålig asfalt där det kan ha skett ett diesel- eller oljespill tidigare) känns som en rimlig förklaring.

Om man inte vet vad man säger så vet man inte heller vad man gör, vilka risker man tar och vilka risker man utsätter andra för.

Det finns bussar att åka i.
Lugnast för alla.

 

[notrightrider]

Jag kollade på kul vad Starbrink har för mc. Verkar vara en Vespa. Såna känns inte så stabila.

Vattenplaning på en Vespa. Sounds legit.




Jag blir så förbannad på folk som drar vattenplaningskortet.
Det har blivit en slags allomfattande ursäkt, en bortförklaring som ges trovärdighet genom ett samhällsmantra som säger att "alla kan få vattenplaning".

Nej.

Alla kan inte få vattenplaning. Det krävs en sörja av oengagerad körning, olämplig utrustning och brist på perceptionsförmåga för att k ö r a s i g t i l l e n v a t t e n p l a n i n g.

Om man inte fattar att man själv skaffar sig en vattenplaning så finns det inte myclet hopp.
Det är liksom inget man får - right out of the blue sky, om man säger...

 

[L. Mäkinen]

Jag har vattenplanat en gång med ett fordon, en Opel Speedster. Det var underredet som plötsligt flöt på vattnet på vägbanan. Det gick bra och jag fattade först efteråt vad som hänt.

Betydligt fler gånger har jag missbedömt greppnivån och triggat ABS eller låst hjul.

 

[TMax500]

Stackars Beppe som blir (rättvist?) ifrågasatt.

Fast det kan i vissa fall vara svårt att skilja vattenplaning från dålig inbromsning/dålig asfalt/dieselspill. Jag har själv upplevt det och vet än idag inte varför jag var nära att gå omkull. Inte på en Vespa då men på en annan scooter - en Yamaha.

Körde på en "överfartsrondell" (finns det ens ett sådant ord?) över riksväg 40 vid Landvetter centrum. Ganska låg fart, det var ju en rondell med motorvägspåfart och jag skulle svänga av. Regn. Trafik. Alltså låg fart. Kanske 40-50 km/t?

Mitt i svängen är det plötsligt en stor och djup pöl med vatten. En mindre sjö kändes det som just då. Ingen chans att väja eller bromsa utan det vara bara att hålla i styret, rulla på, och hoppas på det bästa. Mitt i pölen glider jag plötsligt utåt i rondellen med både fram- och bakhjul, ut mot räcket, i några ögonblick innan fästet kommer åter och jag kommer vidare mot utfarten. Genomsvettig svalde jag ned hjärtat från halsgropen och stannade för att pusta. J*vlar så nära att jag gått omkull och dammat in i räcket.

Troliga skäl?
Vattenplaning? Kanske. Det var min första tanke. För det var m-y-c-k-e-t vatten.
Oljespill eller dieselspill i pölen? Kanske.
Trafikverkets usla hala asfalt? Kanske.
Hög fart? Nej.

Svårt att veta alltså. Jag var tillbaka några dagar senare för att spana men blev inte klokare. Fick höra senare att flera hade klagat på dålig asfalt på just det stället, jag var inte den enda.

Så även om den troligaste orsaken till Beppes olycka förstås är dålig inbromsning. Det är trots allt vanligaste skälet till att folk drattar omkull. Men man kan inte veta - det kan finnas andra skäl.....

 

[silad]

Alla kan inte få vattenplaning. Det krävs en sörja av oengagerad körning, olämplig utrustning och brist på perceptionsförmåga för att k ö r a s i g t i l l e n v a t t e n p l a n i n g.

Eller felvänt framdäck (kanske ingår i "olämplig utrustning")

 

[Björn F]

Nu kan han ha vurpat på en motorcykel även om han bara äger en Vespa.
Framgick det någonstans att det var en hoj han vurpade med?
Annars är väl vattenplaning en bra (bort)förklaring som säkert funkar i hans gäng. Då är det ju inte hans fel. Som vinterväglag. ”Olyckan berodde på halt väglag.”

Stackars oskyldige Café Norrköping-Beppe. Vår hojkompis.

Minns när jag cyklade MTB på bakhjulet och fick vattenplaning.
99 dagar ledigt från jobbet.

 

[Cowdriver]

Fan, trodde Beppe var en biker, men nej han var bara en hipster....
Finns mycket kunskap de där hipstrarna behöver skaffa sig.

 

[Björn F]

Olyckan hände i Umeå. Han bor där.
Jag som trodde att han bor vid Nytorget, Södermalm, Stockholm. Hipster Heaven.

 

[Ulvhamne]

Vattenplaning på en Vespa. Sounds legit.




Jag blir så förbannad på folk som drar vattenplaningskortet.
Det har blivit en slags allomfattande ursäkt, en bortförklaring som ges trovärdighet genom ett samhällsmantra som säger att "alla kan få vattenplaning".

Nej.

Alla kan inte få vattenplaning. Det krävs en sörja av oengagerad körning, olämplig utrustning och brist på perceptionsförmåga för att k ö r a s i g t i l l e n v a t t e n p l a n i n g.

Om man inte fattar att man själv skaffar sig en vattenplaning så finns det inte myclet hopp.
Det är liksom inget man får - right out of the blue sky, om man säger...

Jag har nästan aldrig fått vattenplaning under några årtionden av körande av fordon.
De gånger jag fått det har jag i princip gjort det med mening genom att köra igenom en djup pöl i hög fart. Och då bara med bil, på hoj har jag aldrig fått det. Jag har däremot haft så vårdslösa däck är jag fått släpp på blöt asfalt, men det räknar jag inte som vattenplaning, lika lite som jag räknar släpp på is som vattenplaning.
Värdelösa däck ligger nog bakom många så kallade vattenplaningar.

 

[erikn]

Krockade ju med ett rådjur onsdag kväll för drygt två veckor sedan. Kommer ihåg att jag såg rådjuret, men ingenting av kraschen. Nästa minne är folk som lyser mig i ansiktet och frågar diverse saker, ganska blurrigt minne, även av hanteringen på akuten fast starkast minne är saxen som klipper av alla kläder. Vet att jag åker igenom en apparat för skiktröntgen, men vaga minnen. Ont som satan att röra sig, får hjälp med allt under natten då de säger att nyckelbenet plus två revben är av, dessutom någonting mer (men inte av) av andra revben. I övrigt bara blåslagen, gul och blå lite överallt.
Helt klart dunkar jag i asfalten rätt ordentligt, hjälmen gör nog det den ska för jag har ju klarat mig rätt ok och den har en spricka i sig.

Grejen är att jag trodde att nyckelbenet var av, de gjorde ju ingen vanlig röntgen och jag har ju inte sett något. I fredags var jag på efterkontroll och läkaren jag träffade började kolla lite med fingrarna, sedan skickade han iväg mig till röntgen, han ville ha en plattröntgen. Hon som tog röntgen utbrast ett Oh! när första bilden kom upp på skärmen, hon sa nog mer än hon skulle där sen. Jag hade ju uppfattningen att nyckelbenet hade gått av, inte krossat.

Sedan tillbaka till läkaren, han kollade röntgen, sedan drog han iväg för att rådfråga kollega. Sedan kom de tillbaka, och det blev en längre diskussion om att de troligtvis inte ska operera då jag kan röra mig i stort sett obehindrat. Den äldre läkaren skrattade till när jag sträckte armen rakt upp när han frågade om jag kunde röra mig, han hade nog inte väntat sig det. Hade det varit ett par år sedan hade det blivit operation, men numer är de mer restriktiva.

Någon som har åsikt om vad som läker fortast, operation med skruvar/plattor eller låta kroppen bilda ben av sig självt mellan alla delar? Jag är 58, antar att ålder spelar in i läkningsprocessen. De skulle ta upp det igen imorgon, de har nog läkarkonferens då.

 

[blueridge]

Krockade ju med ett rådjur onsdag kväll för drygt två veckor sedan. Kommer ihåg att jag såg rådjuret, men ingenting av kraschen. Nästa minne är folk som lyser mig i ansiktet och frågar diverse saker, ganska blurrigt minne, även av hanteringen på akuten fast starkast minne är saxen som klipper av alla kläder. Vet att jag åker igenom en apparat för skiktröntgen, men vaga minnen. Ont som satan att röra sig, får hjälp med allt under natten då de säger att nyckelbenet plus två revben är av, dessutom någonting mer (men inte av) av andra revben. I övrigt bara blåslagen, gul och blå lite överallt.
Helt klart dunkar jag i asfalten rätt ordentligt, hjälmen gör nog det den ska för jag har ju klarat mig rätt ok och den har en spricka i sig.

Grejen är att jag trodde att nyckelbenet var av, de gjorde ju ingen vanlig röntgen och jag har ju inte sett något. I fredags var jag på efterkontroll och läkaren jag träffade började kolla lite med fingrarna, sedan skickade han iväg mig till röntgen, han ville ha en plattröntgen. Hon som tog röntgen utbrast ett Oh! när första bilden kom upp på skärmen, hon sa nog mer än hon skulle där sen. Jag hade ju uppfattningen att nyckelbenet hade gått av, inte krossat.

Sedan tillbaka till läkaren, han kollade röntgen, sedan drog han iväg för att rådfråga kollega. Sedan kom de tillbaka, och det blev en längre diskussion om att de troligtvis inte ska operera då jag kan röra mig i stort sett obehindrat. Den äldre läkaren skrattade till när jag sträckte armen rakt upp när han frågade om jag kunde röra mig, han hade nog inte väntat sig det. Hade det varit ett par år sedan hade det blivit operation, men numer är de mer restriktiva.

Någon som har åsikt om vad som läker fortast, operation med skruvar/plattor eller låta kroppen bilda ben av sig självt mellan alla delar? Jag är 58, antar att ålder spelar in i läkningsprocessen. De skulle ta upp det igen imorgon, de har nog läkarkonferens då.

View attachment 477809

Men what?! Är vi bara sönderbrutna, bensköra gubbar här, LR?
Bekant fick platta men det var nog en gravt luxerad acled. Ingen lek det heller. Kanske är man tillbaka fortare med platta. Tiden är viktig men vilket som är rätt vet inte jag.. Man tappar mycket i vår ålder.

Önskar en snabb och lyckad läkning! Du har väl druckit din mjölk, har du det, va?

 

[wonderwizard]

Krockade ju med ett rådjur onsdag kväll för drygt två veckor sedan. Kommer ihåg att jag såg rådjuret, men ingenting av kraschen.

.Jag hade ju uppfattningen att nyckelbenet hade gått av, inte krossat.

Gjorde samma sak 2007, såg rådjuret, hann nita frambromsen... sedan small det
klöv rådjuret i smällen..

tur man kör med ordentlig utrustning, hjälmen gjorde sitt, handskarna likadant.
mjuka handskar & knogarna hade varit borta, nu hade jag med kolfiber över knogarna som tur va.

spräckte armbågen & krossade handen ändå
samma sak med mig,.. läkarna skulle sova på saken ang. operation. men det blev 8 veckor med gips.

körde 4 månader efter igen

 

[erikn]

Enligt polisrapporten så hittade viltvårdaren ett dött rådjur i närheten, det ska ha blivit påkört i bakre delen. Minnesbilden är dock att det sprang snett över vägen, och att jag var nästan parallellt med det. Min gissning är att jag tagit det med packväskan bak, hojen tvingats åt höger och jag ner i backen som en pannkaka. Hastighet ca 80 km/h. Har inte synat hojen jättenoga, den stod trångt på verkstaden dit den blev bärgad. Väskan vänster sida rejält trasig i alla fall, och styrändan på vänster sida kraftigt nernött.

Undrar om hjälmen inte spruckit om den inte haft urgröpning för bluetoothmodul? Handskarna rätt nernötta, tur man hade metall där. Över axeln var en gummikudde, den delen lossnade vid marksynen.

 

[notrightrider]

Krockade ju med ett rådjur onsdag kväll för drygt två veckor sedan. Kommer ihåg att jag såg rådjuret, men ingenting av kraschen. Nästa minne är folk som lyser mig i ansiktet och frågar diverse saker, ganska blurrigt minne, även av hanteringen på akuten fast starkast minne är saxen som klipper av alla kläder. Vet att jag åker igenom en apparat för skiktröntgen, men vaga minnen. Ont som satan att röra sig, får hjälp med allt under natten då de säger att nyckelbenet plus två revben är av, dessutom någonting mer (men inte av) av andra revben. I övrigt bara blåslagen, gul och blå lite överallt.
Helt klart dunkar jag i asfalten rätt ordentligt, hjälmen gör nog det den ska för jag har ju klarat mig rätt ok och den har en spricka i sig.

Grejen är att jag trodde att nyckelbenet var av, de gjorde ju ingen vanlig röntgen och jag har ju inte sett något. I fredags var jag på efterkontroll och läkaren jag träffade började kolla lite med fingrarna, sedan skickade han iväg mig till röntgen, han ville ha en plattröntgen. Hon som tog röntgen utbrast ett Oh! när första bilden kom upp på skärmen, hon sa nog mer än hon skulle där sen. Jag hade ju uppfattningen att nyckelbenet hade gått av, inte krossat.

Sedan tillbaka till läkaren, han kollade röntgen, sedan drog han iväg för att rådfråga kollega. Sedan kom de tillbaka, och det blev en längre diskussion om att de troligtvis inte ska operera då jag kan röra mig i stort sett obehindrat. Den äldre läkaren skrattade till när jag sträckte armen rakt upp när han frågade om jag kunde röra mig, han hade nog inte väntat sig det. Hade det varit ett par år sedan hade det blivit operation, men numer är de mer restriktiva.

Någon som har åsikt om vad som läker fortast, operation med skruvar/plattor eller låta kroppen bilda ben av sig självt mellan alla delar? Jag är 58, antar att ålder spelar in i läkningsprocessen. De skulle ta upp det igen imorgon, de har nog läkarkonferens då.

View attachment 477809

7 sidor med faktiska erfarenheter från just vår typ av skador.

Nyckelbensskada

Tjenare alla glada hojåkare.. Var ute och åkte den 12/4 och stod på skalle med min motard. Fick åka ambulans till ackis i uppsala där dom röntgade hela kroppen men hittade inget som tur var. Har varit sjukskriven sedan dess. Men min husläkare skickade iväg mig till en ny röntgen för han tyckte...

www.sporthoj.com

Lägg gärna upp din post där och låt diskussionen rulla vidare i den tråden så att vetande, troende och kunnande är samlat på ett ställe för framtiden. "Diskussionstråden 2022" är en av två trådar från i år som ingen vill ha upp igen...



När du läst tråden har jag ännu en hard luck story att delge dig.

 

[BrooklynS]

Enligt polisrapporten så hittade viltvårdaren ett dött rådjur i närheten, det ska ha blivit påkört i bakre delen. Minnesbilden är dock att det sprang snett över vägen, och att jag var nästan parallellt med det. Min gissning är att jag tagit det med packväskan bak, hojen tvingats åt höger och jag ner i backen som en pannkaka. Hastighet ca 80 km/h. Har inte synat hojen jättenoga, den stod trångt på verkstaden dit den blev bärgad. Väskan vänster sida rejält trasig i alla fall, och styrändan på vänster sida kraftigt nernött.

Undrar om hjälmen inte spruckit om den inte haft urgröpning för bluetoothmodul? Handskarna rätt nernötta, tur man hade metall där. Över axeln var en gummikudde, den delen lossnade vid marksynen.

View attachment 477815

View attachment 477816

View attachment 477817

View attachment 477818

De där bilderna skulle jag ju vilja visa i utbildningsverksamheten… inte minst handskarna.

”Ni väljer nivå på utrustning själva men såhär kan det se ut efter en kana på asfalt i 80 knyck… och att köra med uppfälld korvätarhjälm kanske är en direkt dålig idé.”

 

[Surtees]

… och att köra med uppfälld korvätarhjälm kanske är en direkt dålig idé.”

Blev påkörd bakifrån av en polare 1974 - han landade på mage med sin passagerare på ryggen, hade heltäckande hjälm vilket var ganska nytt på den tiden........ det var nog bra....... visiret bortfläkt och haka/panna på hjälmen var ordentligt nedslipat

 

[Ulvhamne]

De där bilderna skulle jag ju vilja visa i utbildningsverksamheten… inte minst handskarna.

”Ni väljer nivå på utrustning själva men såhär kan det se ut efter en kana på asfalt i 80 knyck… och att köra med uppfälld korvätarhjälm kanske är en direkt dålig idé.”

Körskolan jag körde med hade en uppsättning kraschad utrustning av hyfsad kvalité och lite prylar som var skräp som vi fick titta på när vi gjorde riskettan. De hade fått dem av gamla elever som tänkte att det nog kunde vara bra information.