Igår var det dags igen. Maken hade fixat och tagit hem min hoj. Hela graviditeten har jag gått och längtat och suckat. Igår, 15 dagar efter förlossningen, var de åter igen min tur. Tack o lov så hade jag fått ett par gamla skinnbyxor av en polare. (Mina fina slimmade crossbyxor lär inte passa min icke så trimmade kropp på ett tag. )
Innan jag hoppade upp på hojen, var jag så nervös. Mindes knappt hur man växlade. Men efter 1 minut, så kom leklusten igen. Jag körde runt på slingriga småvägar vid Knutstorp. Underbar natur där! Dofterna från fälten och skogarna var berusande! Enda smolket var att jag körde på kvällen och att crosshjälmen inte skyddade speciellt från insekterna som plågade mitt ansikte.
Men, men... Maken fick hem en glad och lycklig fru och så fort solen tittar fram igen så lär han få sitta ensam. Jag har ju 9 månader att ta igen
Innan jag hoppade upp på hojen, var jag så nervös. Mindes knappt hur man växlade. Men efter 1 minut, så kom leklusten igen. Jag körde runt på slingriga småvägar vid Knutstorp. Underbar natur där! Dofterna från fälten och skogarna var berusande! Enda smolket var att jag körde på kvällen och att crosshjälmen inte skyddade speciellt från insekterna som plågade mitt ansikte.
Men, men... Maken fick hem en glad och lycklig fru och så fort solen tittar fram igen så lär han få sitta ensam. Jag har ju 9 månader att ta igen