Folk som skaffar barn och skiljer sig

[Markus]

Är inte det oetiskt och oansvarigt mot barnen?
Om man byter partner, borde man inte byta barnen?
Jag känner typ ingen skilsmässobarn men har förstått att det är vanligt.
Varför gör man så?
Ska man inte skaffa barn efter att man valt livspartner eller har jag missförstått något?
Borde skilsmässor för t.ex. föräldrar till minderåriga barn förbjudas eller åtminstone stävjas? Som det är idag får man väl inte ens träffa någon rådgivare från t.ex. kyrkan, medan man måste hasa sig till Arbetsförmedlingen för att byta jobb?
Varför tycker samhället att jobb är viktigare än stabilitet i hemmet?
Är detta orsaken till ungdomsvåldet?

 

[arachnid]

en del par försöker skaffa ett barn för att tillföra liv till en utdöende och falnande relation.

Det de inte riktigt räknar med är att ett barn tillför mer stress i ett sprucket förhållande.


Många relationer spricker inom ett par år efter ett första barn fötts.



Nu kommer säkert nån som ska protestera hej vilt om att allt är så underbart sååå..

Grattis till er, alla har det inte lika bra.


Edit: skilsmässor är modernt, verkar finnas få med talang för att skapa låååångvariga förhållanden nuförtiden.

 

[Biturbo]

Det "kämpas" för lite i relationer idag. Har man köpt fel flingor på affären alt. att någon med tjockare plånbok introduceras blir det skillsmässa direkt. Obra, javisst. Men relationen delas ju med en tjej så vad kan man vänta sig.

En lösning borde ju vara att jobba mer mot konstbefruktning, homorelationer (registrerade partnerskap) och att återgå till, att som förr i tiden, lägga ut flickorna i skogen.

Det torde, ovasett stabiliteten i förhållandet, bidra till en bättre värld.

 

[arachnid]

av de vänner och bekanta som klarat 5-6 årsstrecket efter ett barn fötts, är de par som inte hade planerat nåt tillskott, men att det är välkommet ändå.

de som brakat ihop är de par där tjejen tjatat, tiggt o bett (!!) om att "KAN vi inte skaffa en liten nu?!!?!?"

Oftast skulle tjejen (och således killen) ifråga må bättre av att skaffa en hobby, eller möjligtvis en hund.


har en bekant vars flickvän går i barntankar, hon säger det inte rakt ut, men hon försöker att motstå "suget" efter en knodd genom att skaffa husdjur och hobbies..

problemet är att huset snart är fullt med djur, och hon knappt har tid till övers att spendera med sin kille.

Så inom ett år kommer antingen förhållandet att braka, eller så kommer en knodd.

följt av giftermål.

ca 10 år efter det blir det en skilsmässa.


kontentan?
att de som verkligen verkligen bara måste ha ett barn, måste tagga ner och lägga energin på förhållandet istället, så kommer fortplantningen av sig självt.

 

[Nicc]

eller kan det vara så enkelt att man upptäcker sidor hos varann som man inte kände till tidigare och man försöker och kämpar men märker tillslut att det går ut över barnets välbefinnande att ha föräldrar som bråkar och man väljer då att försöka sätta barnet i första plats och fokusera på att barnet ska ha det så bra som möjligt med föräldrar som har en chans att komma överens om så i 2 olika hem...

 

[MagnusK]

Det finns ett kort mening som beskriver hela problematiken: Gula Blend


Annars så håller jag med om att det är lustigt. Yngre generationer är lata, dumma, outbildade, har överskattat ego och är vana att få allt jämställt och rättvist serverat vilket ger en befolkning som behöver psykologer, krisgrupper och inskränkande lagar. Barn är jobbigt och färre är rustade för att kämpa med dem eller något annat.

Så är det.

 

[SSB]

Tror statistiken säger att 30% skiljer sig inom eft år från första barnet. Som någon skrev är det påfrestande för en relation med barn. Absolut inget som för livet lättare om det redan är tungt.

 

[Putte]

Har två barn 1 och 3 år och inte fan är det bra för relationen med småbarn! Men det vet man ju innan. Jag och frugan sa att går man någonsin i skiljas tankar så ska man ialla fall härda ut tills barnen inte är små och krävande längre.

 

[Dr.Pepper]

Jag och frugan skaffade oss barn när vår relation var på topp och vi hade varit ihop ett par år. Vi kände varandra ganska väl när vi skaffade barn med andra ord. Jag tror det har bidragit till att vi ännu idag har en bra relation. Att plötsligt bli 3 i familjen ändrar spelreglerna för båda parter. Det är påfrestande, och det är en omställning samtidigt som det förhoppningsvis är kul/underbart rent av det bästa beslut man kunnat fatta.

Sedan finns det dom som skaffar barn för dom tror att det kan laga/stärka en relation, eller blir föräldrar utan att ha planerat för det etc.

Nej jag tror verkligen inte man bör/ska tvinga föräldrar att leva ihop bara för at dom skaffat barn. Tycker dock det blir mycket egoistiska beslut fattade runt separationer/skilsmässor som inte är till gagn för barnet vilket är djupt beklagligt. Vad menar jag med det, exempelvis att föräldrarna inte "orkar/vill" bo i närheten av varandra men tar ingen hänsyn till att barnet borde ha rätt till båda sina föräldrar och enkelt kunna umgås med dem båda. Ett annat exempel är att föräldrar kanske gör upp om delad vårdnad där barnet ska flytta om en jojo mellan dom. Är det _alltid_ det som är rätt? Vill barnet det, eller vill barnet bo hos ena föräldern och ha närheten till sina kompisar där, etc

Om skilsmässor är orsaken till ungdomsvåld? tror jag knappast. Kärlekslöst förhållande till sina föräldrar vare sej det är separerade eller ej kanske kan bidra till det. Skilsmässa/separation tror jag givetvis är en enorm påfrestning för ett barn. Frågan om egen skuld, att man kanske vill bo hos den ena men inte vågar säga det för att göra mamma/pappa besviken etc.

Komplicerat problem helt klart. Tror bara det viktiga är att försöka hålla barnet i fokus när man delar på sej och vara lyhörd för dennes tankar/önskemål om möjligt.

 

[zappen]

Borde vara körkort för barn.

 

[Skrutten]

Det är väl en "betänketid" på minst 6 månader om man vill skiljas när man har barn under 16 år. Fast å andra sidan är det ju många som skaffar barn utan att vara gifta och inte behöver ta hänsyn till den regeln..

Har man nått vett i skallen så tror jag inte att en skilsmässa eller separation är ett lätt beslut när man har barn. Barnen påverkas ju i allra högsta grad och det är ju dom som får dra det tunga lasset med att flänga fram och tillbaka mellan föräldrar. Dock tror jag att ett barn mår bättre av att föräldrarna skiljer sig än att de får leva mitt i en krigszon där föräldrarna inte kommer överens. Men det är nog viktigt att föräldrarna i ett sånt läge verkligen beter sig som vuxna och inte håller på med pajkastning och annat trams så att barnen kommer i kläm.

I väntan på vårt första barn så brukar vi här hemma halvt om halvt på allvar säga till varandra att nu är vi fast för resten av livet, med barnet och med varandra. Känns lite skrämmande när man har förstått att en liten knodding är bland det mest slitsamma som finns för ett förhållande. Men det ska gå!

 

[t-rex]

Videovåldet tycker jag är en bidragande orsak till allt det onda som händer i världen. Här har kyrkan helt klart en roll att spela för att stävja det ohämmade videovåldet.

 

[JKay]

Reportern: Jaha, bröllop då? Blir det i det närmsta?
Annika 35 år: Njaaääää...det ÄR ju ett stort steg att ta, vi vet inte. Det kostar ju så mkt pengar. Menar, det är ju till att binda upp sig!
Reportern: Men?

...han tittar upp och ser 4 ungar springandes i bakgrunden......
(Binda upp sig, ja. )

Det är som Arachnid säjer, modernt att separera/skilja sig och vara singel med barn. Kärnfamiljen är totalt utplånad idag och kommer fan inte att bli bättre.
Sen tror jag inte för en femöring på att det är värt att "härda ut tills barnen blir större" om man har en separation i tankarna. Det blir bara värre. Barn märker mer än folk tror och känner av det onda som pågår i bakgrunden. Dessutom tror barnen ofta att det är deras fel att mamma och pappa inte lirar bra ihop. Då är det bättre att sära på sig och få barnen att må bra med stridfria hem och mer glädje inom sig. Visst är det tufft att vara skilsmässobarn (Både är ett och har 2) men det är bäst i långa loppet än dagliga strider och utebliven familjekänsla.

 

[Neanderthalaren]

Videovåldet tycker jag är en bidragande orsak till allt det onda som händer i världen. Här har kyrkan helt klart en roll att spela för att stävja det ohämmade videovåldet.

Du är efter, idag är det dator- och TV-spel som orsakar allt våld.

 

[t-rex]

Du är efter, idag är det dator- och TV-spel som orsakar allt våld.

Möjligt, men det beror på att kyrkan inte fick ta fighten redan när motorsågsmassakern släpptes första gången. Hem och skola, iogt, kyrkan och MUF måste stå på barrikaderna vid varje givet ögonblick för att de sammhällsomstörtande krafterna inte skall kunna ta över!

 

[SSB]

Möjligt, men det beror på att kyrkan inte fick ta fighten redan när motorsågsmassakern släpptes första gången. Hem och skola, iogt, kyrkan och MUF måste stå på barrikaderna vid varje givet ögonblick för att de sammhällsomstörtande krafterna inte skall kunna ta över!

Det är hårdrockens fel, förutsatt att man spelar skivorna baklänges förstås

 

[Dreggel]

Det är hårdrockens fel, förutsatt att man spelar skivorna baklänges förstås

Nej nej, det är packets fel! Ja jävlarimej.

 

[SSB]

Nej nej, det är packets fel! Ja jävlarimej.

Blendrökande, datorspelande, filmtittande hårdrockspack! Våldet är deras fel. Har vi glömt någon? Så vi kan smalna av gruppen ytterligare. Snart är väl 2-3 pers skyldiga till allt våld

 

[Anders]

Jag tror att tiden man har varit ihop spelar stor roll också, en del skaffar ju barn bara ett år efter att de har träffats. Ok om man är 30+ och känner sig väldigt gammal, men annars kan man vä vänta en stund tills man känner varandra väl?
Efter snart 8 år ihop med min sambo så börjar tjatet om barn gå till överdrift och snart är det oundvikligt och då är det väl dags antar jag. Anledningen till att jag känner mig osäker är för att jag känner mig som en 14-åring i sinnet och har aldrig sett mig själv som en förälder, men det kanske man kan lära sig.
Och varför skiljas? För det måste man ju gifta sig och det behöver man väl inte göra? Visst, det är säkert praktiskt att ha det på papper när man har ungar men jag känner att tanken på att gifta mig är än mer avlägsen än att skaffa barn. Men samma sak där, min tjej vill både och men man får inte skämma bort dem!

För övrigt så är jag skilsmässobarn sedan jag var 3 år gammal och det har inte skadat mig tror jag? Bara bra för ungarna med ett miljöombyte tror jag.

 

[Ivil]

Jag skyller på samhället.