fick lite panik i morse
Jag har kört en hel del nu på krokiga småvägar och jag tycker att det är så roligt när jag känner att körningen flyter på.
Tryck tramp börjar sitta mer och mer naturligt nu och jag börjar få med blicken längre fram i körningen. (även om det fortfarande lätt blir så att man sitter som en passiv potatissäck när man slappnar av.)
Men i morse var det lite för nära kanten i en kurva som aldrig ville ta slut.
Fan vad fel man instiktiktivt gör när de naturliga reaktionerna vill ta över.
Släpper gasen, viljan att peta på bromsen blir större och större när jag med stela armar och blicken på vägkanten närmar mig diket mer och mer.
Det känns svårt att faktiskt göra rätt i dessa situationer.
Som en följd av dåliga körrutiner eller plötsliga förändringar i trafikbilden träffar du inte alltid rätt med styrkommandot. Då måste du korrigera, vilket är helt i sin ordning. Här kan dock varningsklockorna börja ringa och väcka de instinktiva felreaktionerna. Vid många tillfällen är de redo att överta kontrollen och kanske förvärra situationen.
Det är vid dessa tillfällen det gäller att lita på motorcykeln och på den inövade körtekniken: sjunk ihop i överkroppen så att underarmarna hamnar vågrätt, tryck-tramp och ge lite gas. Med kunskap och övning kan du övervinna instinkterna som frestar dig att släppa gasen, räta dig upp och ta ett hårdare grepp om styret. Även när underlaget är halt skall du ge lite gas i svängen. Att ge lite gas när du är rädd kan säkert upplevas som skrämmande, men du ökar chansen att helskinnad ta dig genom svängen.
