Därför protesterar Grekland
Statsvetaren Lily Lanefelt vid Stockholms Universitet förklarar bakgrunden till de grekiska oroligheterna.
Varför protesterar grekerna?
De protesterar mot IMF:s förslag till åtstramningar i Grekland ekonomi. Egentligen har grekiska medier först i dag rapporterat om vad IMF:s förslag kommer att innebära i praktiken - och det har upprört folk. Förslaget innebär stora ekonomiska uppoffringar.
Varför den stora omfattningen av protesterna?
Protesterna är inte oväntade. Det finns en tradition i Grekland att man går ut på gatorna när regeringen gör stora politiska förändringar, till exempel av ekonomin. Den senaste tidens protester hänger ihop med protesterna som skedde för cirka ett år sedan, då en ung pojke blev dödad av en polis.
Vilken är den politiska bakgrunden?
Grekland har ett kommunistiskt parti i riksdagen. Det är ett parti med starka leninistiska åsikter, som kontrollerar facket och olika organisationer. För dem är oroligheterna nu en möjlighet till en revolution. Ett symboliskt exempel är att de vid Akropolis (en historisk plats belägen på en klippa i Aten, världsarvsmärkt red. anm.) har lagt en stor flagga med det kommunistiska partiets logga.
Vad är det för åtstramningar man protesterar mot?
Det är en lång lista och innebär mycket större uppoffringar för folk än vad de trodde från början. Några exempel är att statsanställda kommer att förlora sina jobb, alternativt att deras förmåner tas bort helt.
Vad gör regeringen nu?
Regeringen gör inget annat än följer IMF:s linjer. I praktiken innebär det att den grekiska staten har förlorat sin suveränitet: den driver inte sin penningpolitik och sin socialpolitik självständigt. Den ekonomiska krisen är så pass allvarlig att staten först inte kunde betala pensioner och offentliganställdas löner under maj, men nu har EU och IMF beviljat lån, så folk kommer att kunna få sina pengar under maj i alla fall.
Vad har protesterna för historiska rötter?
Det finns en misstro mot den grekiska staten. I Sverige finns en tilltro till "den goda staten", men i Grekland ser det annorlunda ut. Många anser att man inte kan lita på staten, eller på regeringen. Det i sin tur beror på att den grekiska demokratin är ung, bara sedan 1974. Fram tills dess var det diktatur. Även det faktum att Grekland hade ett inbördeskrig efter andra världskriget spelar in i tilltron till demokratin. Ytterligare en vattendelare i landet är en stark polarisering mellan vänster- och högerpolitik.
Vad händer nu?
Det är svårt att säga, allt kan hända. Protesterna kan urarta till ren anarki. Rent konkret kommer man att höja momsen på många olika produkter, och livsmedel kan bli dyrare. Det kan göra så att missnöjet ökar, och följden av det är att oroligheterna ökar ytterligare.
------
Grekland hade val senast i höstas och det grekiska socialistpartiet Pasok vann, med klar majoritet i parlamentet. Socialistpartiet har egen majoritet med 160 mandat av totalt 300. Partiet är medlem av Socialistinternationalen.