Pledians
Älgklyvaren!
Som en liten pres tänkte jag berätta om hur jag halkade in i motorcykelträsket.
Ingen i släkten kör motorcykel, ingen i min bekanskapskrets heller. Min tidigare erfarenhet av motordrivna tvåhjulingar var att jag har provsuttit en moppe i en butik en gång när jag var 16. Jag överdriver inte! Ändå har jag länge varit nyfiken.
Jag var i ett nytt land, ny kultur, i en ny situation. Efter att ha stirrat ut genom den slitna och obekväma bussens fönser och observerat trafiken såg jag hur smidigt alla med båge tar sig fram, hur skönt det måste vara att känna fartvinden i det heta klimatet och hur roliga de ser ut att köra! Jag hade bestämt mig. Kan dom så kan jag!
Jag hittade ett ställe där jag kunde hyra en, men hur fan skulle jag gå till väga? Jag visste inte ens vilket handtag var koppling resp broms, än mindre hur växelspaken fungerade!
Senare samma dag träffade jag en snubbe som hade halva högerarmen rejält uppskrapad. Han sa att han hade kört hoj i trakterna, och hur det slutade behövdes det inga ord för! Ändå lyckades jag övertala honom att hänga med mig till snubben som hyrde ut, köra därifrån med mig som passagerare, hitta en väg med minimal trafik och lära mig grunderna.
Redan när vi var uppe i 30 började jag bli nervös, och när vi var uppe i 50 höll jag på att skita ner mig! Jag lärde mig dock snabbt och det dröjde inte länge förrän jag kunde gasa växla & bromsa på egen hand. Fyfan vilken kick det var, att köra själv för första gången! En känsla av frihet, tacksamhet och total lycka!!
Dagen efter gick jag ensam till uthyrningsstället. Jag gjorde en långtidsdeal med ägaren, köpte en vägatlas och bestämde mig för att köra Indien runt. Och resten är som man säger, historia.
Tack för att du läste.![Smile :) :)]()
Ingen i släkten kör motorcykel, ingen i min bekanskapskrets heller. Min tidigare erfarenhet av motordrivna tvåhjulingar var att jag har provsuttit en moppe i en butik en gång när jag var 16. Jag överdriver inte! Ändå har jag länge varit nyfiken.
Jag var i ett nytt land, ny kultur, i en ny situation. Efter att ha stirrat ut genom den slitna och obekväma bussens fönser och observerat trafiken såg jag hur smidigt alla med båge tar sig fram, hur skönt det måste vara att känna fartvinden i det heta klimatet och hur roliga de ser ut att köra! Jag hade bestämt mig. Kan dom så kan jag!
Jag hittade ett ställe där jag kunde hyra en, men hur fan skulle jag gå till väga? Jag visste inte ens vilket handtag var koppling resp broms, än mindre hur växelspaken fungerade!
Senare samma dag träffade jag en snubbe som hade halva högerarmen rejält uppskrapad. Han sa att han hade kört hoj i trakterna, och hur det slutade behövdes det inga ord för! Ändå lyckades jag övertala honom att hänga med mig till snubben som hyrde ut, köra därifrån med mig som passagerare, hitta en väg med minimal trafik och lära mig grunderna.
Redan när vi var uppe i 30 började jag bli nervös, och när vi var uppe i 50 höll jag på att skita ner mig! Jag lärde mig dock snabbt och det dröjde inte länge förrän jag kunde gasa växla & bromsa på egen hand. Fyfan vilken kick det var, att köra själv för första gången! En känsla av frihet, tacksamhet och total lycka!!
Dagen efter gick jag ensam till uthyrningsstället. Jag gjorde en långtidsdeal med ägaren, köpte en vägatlas och bestämde mig för att köra Indien runt. Och resten är som man säger, historia.
Tack för att du läste.