Man får ju verkligen hoppas att hon faktiskt bara var onödigt orolig, tråkigt om hon faktiskt vore drabbad och hennes oro var befogad och så går vi här och gör oss lustiga...
Hojrenoveringen som klev ut genom fönstret och försvann, med en släng av mördarbakterier, valpsjuka, alugjutning, husvagnar, vapen och allt däremellan
- Thread starter Bushido
- Start date
Millihaff
Sporthojsnörd
- Gick med
- 26 Dec 2005
- Ort
- Republiken Åsen
Vet inte om det hjälper dig om du är orolig för att du skall få minskad funktion i tummen? (Om den nu får sitta kvar vilket vi får hoppas på).
Men, de är grymt duktiga på att fixa fingrar och händer på handkirurgen i Malmö där jag själv har opererat tummen efter att den slets av efter att ha fastnat med en handske i en roterande maskin.
Nu hade jag krosskador på mjukdelar, nerv och ben och tumleden. Toppade upp med en avsliten sena plus att jag saknade en del hud så min tumme var i ett sämre skick än än din är om man jämför bortsett från din infektion.
Fick transplanterat blodkärl och nerv från underarmen, hud från låret och en sena från ringfingret klipptes av och flätades/kopplades ihop med den avslitna senan eftersom den lossat från muskeln. Ja, plus några stift och skruv i tumleden, över 200 stygn och sånt för att få ihop allt.
Det enda "problem" jag har som är bestående är att min rörlighet i tummen är begränsad i att kunna räta ut den fullt, som när man gör "tummen upp". Tummen vill inte stå rätt upp.
Att halva känseln är borta på utsidan och tack vare den är mer känsligt för kyla och vibrationer är ingenting jämfört med att vara utan sin tumme på gashanden när man vill köra hoj.
Det positiva är att man lär sig att använda den icke dominerande handen mycket mer när man går med gips i 10 veckor. Skruva, såga, torka sig i baken osv....
Så för att till slut komma till sak och vad jag vill säga.
Så tror och hoppas jag, att du kommer kunna blir rätt bra återställd i tumme och hand bara de kommer till rätta med infektionen.
Kunde de fixa min tumme i det skicket som den var när jag kom in efter olyckan, så kan du lita på att de fixar din också utan några större problem.
Rådet jag fick som får passera över till dig är: Träna handen och ge inte upp!
Lycka till och jag "håller tummarna" för att det går bra även för dig!
Men, de är grymt duktiga på att fixa fingrar och händer på handkirurgen i Malmö där jag själv har opererat tummen efter att den slets av efter att ha fastnat med en handske i en roterande maskin.
Nu hade jag krosskador på mjukdelar, nerv och ben och tumleden. Toppade upp med en avsliten sena plus att jag saknade en del hud så min tumme var i ett sämre skick än än din är om man jämför bortsett från din infektion.
Fick transplanterat blodkärl och nerv från underarmen, hud från låret och en sena från ringfingret klipptes av och flätades/kopplades ihop med den avslitna senan eftersom den lossat från muskeln. Ja, plus några stift och skruv i tumleden, över 200 stygn och sånt för att få ihop allt.
Det enda "problem" jag har som är bestående är att min rörlighet i tummen är begränsad i att kunna räta ut den fullt, som när man gör "tummen upp". Tummen vill inte stå rätt upp.
Att halva känseln är borta på utsidan och tack vare den är mer känsligt för kyla och vibrationer är ingenting jämfört med att vara utan sin tumme på gashanden när man vill köra hoj.
Det positiva är att man lär sig att använda den icke dominerande handen mycket mer när man går med gips i 10 veckor. Skruva, såga, torka sig i baken osv....
Så för att till slut komma till sak och vad jag vill säga.
Så tror och hoppas jag, att du kommer kunna blir rätt bra återställd i tumme och hand bara de kommer till rätta med infektionen.
Kunde de fixa min tumme i det skicket som den var när jag kom in efter olyckan, så kan du lita på att de fixar din också utan några större problem.
Rådet jag fick som får passera över till dig är: Träna handen och ge inte upp!
Lycka till och jag "håller tummarna" för att det går bra även för dig!
Ungefär hur lång rehab tid hade du innan du var någorlunda bra i handen/tummen?
Millihaff
Sporthojsnörd
- Gick med
- 26 Dec 2005
- Ort
- Republiken Åsen
Gick på rehab 1 gng/V i ca 10 veckor. Började jobba halvtid efter ca 15 veckor. Efter 2 veckor på halvtid gick jag upp i heltid. Ska sägas att jag då jobbade på verkstad.
Tack så jättemycket för uppmuntran, det känns Ju onekligen som att din tumme var värre skadad än min så lyckades de fixa den såpass bra så borde man ju kunna hoppas att min också ska bli ganska så återställd!
skillnaden är väl möjligen att bakterierna ätit upp lite av mina nerver och senor och att det kan leda till viss känsel- och rörelsenedsättning, men kan de fixa krossade och avslitna diton så borde väl även det gå att träna upp till viss del tänker jag. Framtiden får utvisa, jag är bara glad att ha tummen kvar. En tumme är ju bättre än ingen tumme, vilken funktion den än får i slutändan 
Coola Ola
Progressiv klassicist
- Gick med
- 10 Nov 2006
Kan bara instämma. Mitt numera ex fick senorna i två fingrar på ena handen avslitna till ca 80% (alltså bara 20% kvar). I början var handen knappt användbar men nu nästan helt återställd, förutom att inte kunna räta ut de fingrarna helt.Tack så jättemycket för uppmuntran, det känns Ju onekligen som att din tumme var värre skadad än min så lyckades de fixa den såpass bra så borde man ju kunna hoppas att min också ska bli ganska så återställd!
Det ska jag absolut! Jotack, det var ju i princip det som hände när jag insjuknade. Från frisk till döende på sisådär åtta timmar...
Man får ju onekligen vara glad att akutvården funkar någorlunda och att livet i stort gjort en tillräckligt förberedd för att klara sig ur en dylik situation hyfsat välbehållen. Maximal otur att drabbas såklart, men maximal tur att ha bekanta som drabbats och som berättat i detalj om händelseförloppet vilket gjorde att jag kände igen mig och sökte vård... Annars är det nog hyfsat säkert att jag i dagsläget saknat garanterat tummen och eventuellt hela handen...Tack för uppmuntran, jag hoppas att det ska sluta någorlunda lyckligt då!
Om man ska vara lite positiv så verkar ju akutsjukvården fungera hyfsat bra, i alla fall de gånger jag utnyttjat den. Har brutit en handled, krossat knäet och nu sist misstänkt stroke eller blödning och då verkar det rulla på bra. Är väl kanske värre med dom som är sjuka men inte i behov av akutvård, då verkar det ta tid att få hjälp.
Då det gäller rehab ska man inte heller fuska med det som kan verka menlösa övningar, efter mina skador har jag rehabtränat som en tok och fått lida en del då jag tränat för mycket men har också då varit igång snabbt efter hur förutsättningarna såg ut.
Krya på dig!
Då det gäller rehab ska man inte heller fuska med det som kan verka menlösa övningar, efter mina skador har jag rehabtränat som en tok och fått lida en del då jag tränat för mycket men har också då varit igång snabbt efter hur förutsättningarna såg ut.
Krya på dig!
Såg på annat ställe att två barn dött.
lakartidningen.se
Ökning av invasiva grupp A-streptokocker hos barn på sistone
Ovanligt många fall av invasiva grupp A-streptokocker hos barn har rapporterats i Sverige de senaste månaderna. På andra håll i Europa har barn dött till följd av infektionen, men hittills har inga dödsfall registrerats i Sverige.
lakartidningen.se
Det tycker jag, jag fick snabb hjälp och de verkar ju onekligen ha gjort ett bra jobb med tanke på att tummen än så länge sitter kvar på handen
Tack
Nu är jag äntligen hemma från sjukan, handen är ihopsydd, tummen lappad med hud från underarmen och den intravenösa antibiotikan är utbytt mot piller. Har återbesök på ortopeden om ca en vecka, men Malmökirurgerna var så imponerade med underarbetet som kirurgerna i Karlskrona gjort att de tyckte jag kunde ha mina uppföljningsbesök där istället.
Tänkte att jag skulle skriva ihop en lite mer lättöverskådlig sammanfattning av mina öden och äventyr när jag nu är hemma och har lättare att skriva och organisera mig och min tankar, så blir det kanske lite lättare att som utomstående förstå vad det är som faktiskt har hänt. Lägger sårbilderna bakom spoilerknappar så man får själv välja om man vill titta, och lägger till en liten extravarning på de riktigt läskiga...
Allt det här började alltså med att jag fick ett litet jävla struntsår på tummen i samband med att jag byggde ihop formen att gjuta silikon i. Vet inte riktigt vad jag lyckades med, kanske rev eller skar mig på någon vass plastkant eller något... Hur som helst, det var verkligen inget djupt eller allvarligt skärsår, jag skadar mig ofta betydligt värre så jag tänkte inte mer på det. Har inte ens några bilder på sårets begynnelsefas då det var såpass oväsentligt. Detta var ca kl 8 på kvällen tror jag.
I samma veva hade vi tjejens kids hos oss, och de var givetvis krassliga. Jag hade haft ont i halsen i ett par tre dagar när jag fick såret på tummen, och jag hade börjat misstänka att det kanske kunde vara halsfluss då både mina och dotterns symptom stämde in ganska bra på de som listas på 1177. Ingen av oss uppfyllde dock kriterierna för att behöva söka vård, hon var mest hes, hostig och trött och jag hade slemhosta, lite feber och rejält ont i halsen. Min temp var dock bara förhöjd, jag hade inte såpass hög feber att sjukan ens hade bemödat sig med att ta en halsodling. Så vi tänkte att vi har väl vad vi har och det går antagligen över av sig självt. Halsfluss kan trots allt vara både virusbetingad och bakteriell, svårt att säga om man har en bakterieinfektion eller helt enkelt är förkyld... Vad jag inte visste då var att det är bakteriell halsfluss, dvs streptokocker, som också orsakar mördarbakterieinfektioner ifall man får in dessa bakterier på fel ställe...
Ca två timmar efter att jag fick det lilla såret på tummen så började tummen ömma och svullna över såret. Det såg ut precis som en blåsa, fast den var inte vätskefylld utan hård och kändes mer som att det var själva huden eller köttet som svullnat upp snarare än att det bildats vätska under huden. Jag trodde då att jag kanske fått in en sticka eller något i fingret och bestämde mig för att se om jag kunde pilla bort vad det nu var jag fått in med hjälp av en pincett. Försökte försiktigt öppna blåsan och tömma den för att förhoppningsvis kunna trycka ut vad det nu var jag fått in, men det kom inget flytande ur den och jag hittade ingen sticka eller andra främmande föremål. Jag desinficerade därför såret med sprit och la om ett sterilt förband med klorhexidin.
Under de följande timmarna svullnade tummen bara mer och mer, den började rodna, gjorde groteskt ont och gick knappt att böja eftersom den var så styv och svullen. "Blåsan" som jag försökt öppna försiktigt sprack också upp i ett öppet mörkrött sår eftersom svullnaden drog isär sårkanterna, och huden runt såret började skifta i grågrönt... Min temperatur började också skjuta i höjden och steg med ca en grad i timmen.
Vid det här laget såg tummen ut såhär:
Det var här någonstans jag började bli ganska orolig. Mina föräldrar har en kompis som drabbats av mördarbakterier tidigare, och jag tyckte att skrämmande mycket av det han berättat stämde in på min tumme... Hela händelseförloppet, hur fort allting gick, svullnaden, rodnaden, den oproportionerligt skarpa smärtan, den stigande febern, i princip allt som han hade upplevt stämde in på mig. Jag ringde därför 1177 för att fråga om råd. De tyckte att det lät som att jag fått en infektion men trodde samtidigt inte att det var särskilt allvarligt, mördarbakterieinfektioner är trots allt ganska ovanligt... De tyckte därför att jag kunde vänta tills min lokala vårdcentral öppnade fem timmar senare och söka vård där.
En timme efter detta stod jag inte ut med smärtan och ringde 112, försökte att berätta så utförligt jag bara kunde om vad det var som pågick och poängterade att jag hade viss insikt i mördarbakterieinfektioner tack vare en bekant som drabbats och att jag tyckte att misstänkt mycket stämde överens med vad jag själv upplevde... De tog mig som tur var på allvar och skickade ut en ambulans. Ambulanspersonalen ville väl inte ställa någon direkt diagnos, men de kunde ju se att det var en allvarligare infektion och att den behövde tittas på tämligen omgående för oavsett om det var mördarbakterier eller inte så skulle jag annars riskera att drabbas av sepsis... De tyckte dock inte att det var såpass bråttom att det var motiverat att skjutsa mig i ambulansen, och de bokade istället en sjuktransport åt mig som skulle komma om ca en halvtimme. Problemet var bara att sjuktransporten inte var avsedd enbart för mig, utan vi åkte rundor och plockade upp och levererade patienter till olika vårdinrättningar... Så det tog nästan två timmar ytterligare att komma till sjukhuset.
Under dessa två timmar steg min temp vidare upp till nästan 40 grader, och jag blev kraftigt illamående och kräktes upprepade gånger. Sjuktransporten var ingen liggtransport, men att sitta upp var närmast outhärdligt både smärtmässigt och på grund av illamåendet, så det slutade med att jag låg på golvet i taxibussen med armen i högläge och bara försökte klara av att existera.
Väl framme vid sjukhuset gick jag in och anmälde mig i receptionen. På frågan varför jag sökte vård så svarade jag bara "den här" och höll upp tummen varpå sköterskan utbrast "ojdå...". Jag påtalade det som ambulanspersonalen sagt om att detta måste tittas på illa kvickt innan jag drabbas av sepsis eller värre, och hon lovade att försöka ordna in mig så fort som möjligt. Jag fick därefter lägga mig i en sjukhussäng och vänta på att bli inlagd.
Tummen såg vid det här laget ut såhär:
Som referens kan man jämföra den svullna vänstertummen med min normaltjocka och friska högertumme:
Som ni kan se så är mina tummar i normala fall hyfsat raka och jämntjocka och smalnar något efter tumleden som med god marginal är den absolut bredaste punkten på själva tummen, så den där knöliga, bulliga och infekterade tummen som svullnat till en tjocklek som till och med överstiger tumledens ter sig nästan grotesk i jämförelse...
På akuten testades jag för halsfluss och fick konstaterat att det var streptokocker jag hade. Plötsligt blev det väldigt troligt att infektionen i tummen också bestod av samma sak och att det därmed faktiskt rörde sig om en mördarbakterieinfektion, och man beslutade att operera direkt för att avlägsna så mycket som möjligt av den drabbade vävnaden. Den bortopererade vävnaden testades och det blev fastställt att det var samma bakterier i tummen som i halsen. Jag har med andra ord troligtvis råkat slicka mig om fingrarna eller hosta i handen med det lilla såret på tummen, bakterierna har kommit in under huden och sen har maximal otur och "perfekta förhållanden" gjort att de fått fäste och infektionen var ett faktum. Med tanke på hur enkelt det är att råka göra ett dylikt misstag, att slicka sig i ett mikrosår med icke diagnostiserad halsfluss, så känns det verkligen som att det jag fått berättat för mig om att man också måste ha verkligen maximal otur för att drabbas av mördarbakterier stämmer, annars skulle väl folk drabbas av den här skiten stup i kvarten... Grundförutsättningarna är ju inte alltför svåra att råka uppnå menar jag
Bara att få genomgå den första operationen var en verklig frälsning, att bara få tummen öppnad lättade såpass på trycket att smärtan gick från 10+ på smärtskalan och fullkomligt outhärdligt till åtminstone hanterbart. Bedövning och smärtstillande lindrade ytterligare.
Det röda man ser på bilden ovan är lymfsystemets reaktion på infektionen, de blåa linjerna ritades på min arm för att kunna följa spridningen och se om rodnaden drog sig tillbaka eller fortsatte utanför de ritade markeringarna. När det var som värst så var i stort sett hela innerarmen illröd och rodnaden sträckte sig ända upp i armhålan. Lymfkörtlarna i armhålan var också mycket svullna och ömma... Jag fick även små blåsor och uttorkade partier lite här och var på den rodnande huden.
Last edited:
En stor fördel med att behandlas i Karlskrona är deras tillgång till tryckkammare. Man ligger då i ett plexiglasrör och andas syrgas under tryck som simulerar att man befinner sig 14 meter under vattenytan, och detta gör att syreupptagningsförmågan och blodcirkulationen förbättras avsevärt. En svårighet med dessa infektioner är nämligen att svullnaden i vävnaden stryper blodcirkulationen ut i extremiteterna och gör att antibiotikan får svårt att ta sig hela vägen fram dit där den behövs, så dessa tryckkammarbehandlingar har visat sig ha otroligt bra effekt ur det avseendet och gör att behandlingen biter bättre på infektionen. Kan mycket väl vara tack vare det som jag har tummen i behåll och inte tvingades amputera.
regionblekinge.se
Under mina nästan två veckor på sjukhus har jag genomgått totalt sju eller åtta operationer, och drygt tio tryckkammarbehandlingar á två timmar styck. Som tur var har de installerat en tv utanför plexiglasröret och dragit in högtalare i kammaren, och dessutom hade de Netflix så man kunde roa sig med vad man kände för medan man låg där. För det mesta funkade det bra och behandlingarna var relativt odramatiska, man fick tryckutjämna med jämna mellanrum medan trycket ändrades och det var ganska varmt och kvalmigt att ligga där inne men i övrigt var det mest vilsamt. Man ligger bara still, andas och kollar film. Däremot vid ett tillfälle drabbades jag av syrgasförgiftning vilket gav mig hörselhallucinationer (jag hörde ett stegrande ljud i huvudet som slutligen blev såpass öronbedövande att det stängde ute allt annat ljud, hörde inte min egen röst trots att jag skrek och bad att få bli utsläppt ur kammaren och hörde heller inte vad teknikerna försökte svara mig), kraftiga kramper och andningsuppehåll, och det i sin tur utlöste en panikattack... Tyvärr kan man inte bara slita upp dörren på en trycksatt kammare, det tar sin lilla stund att tryckutjämna innan luckan kan öppnas... Mådde inte överdrivet bra den stunden När de väl skulle få ut mig hade jag sådan panik och stretade såpass våldsamt mot min krampande kropp att jag slog huvudet i luckan och lyckades slå mig själv medvetslös, och man blev tvungna att intubera mig för att jag skulle få i mig luft. Detta gick ganska hårt åt min redan sargade hals/luftvägar, och jag hostade blod ett par dagar efter detta... Var lite skeptisk inför att hoppa in i kammaren efter det, men fördelarna med behandlingen är såpass övervägande så det var bara att hoppa upp på hästen igen. Som tur är gick det bra och jag slapp fler dylika episoder 
När såren skulle läggas om ett par dagar/operationer senare så passade jag på att ta lite bilder:
Snitten på handryggen och ner över underarmen syftade egentligen bara till att kolla så att infektionen inte spridit sig, isåfall hade jagtroligen behövt amputera hela handen och eventuellt en bit av armen... Som tur är såg det fint ut och man kunde fokusera på att avlägsna nekrotisk vävnad från tummen. Infektionen har gått ganska hårt åt både mjukvävnad, senor och nerver, just nu har jag väldigt lite känsel i yttre delen av tummen och kan knappt böja den över huvud taget. Förhoppningsvis ska jag kunna återfå både rörlighet och känsel med rehab, men det är svårt att säga i dagsläget hur svåra bestående men jag kommer få. Lite nedsatt känsel och rörelse bör jag räkna med enligt läkarna.
När Karlskronaortopeden kände sig färdiga med operationer och tryckkammarbehandlingar förflyttades jag till handkirurgispecialisten och plastikkirurgiska enheten i Malmö. De öppnade mina förband på nytt och undersökte såren och konstaterade att Karlskrona gjort ett fint jobb men att det fortfarande inte såg riktigt tillräckligt bra ut för att lappa ihop mig.
De tyckte att det var lite väl mycket gult och kletigt i såret och undrade därför om något av infektionen kvarstod, så de tog en ny bakterieodling i såret och opererade mig ännu en gång, öppnade upp såret och skrapade rent etc. Man vill ju inte riskera att transplantera för tidigt, man vill ju gärna att den nya huden ska fästa och överleva...
Några dagar senare fick vi svaren från bakterieodlingen, infektionen borta Med detta besked kunde man öppna upp mina förband på nytt och inspektera såret inför en eventuell transplantation. Den innersta kompressen hade vuxit fast i såret och gjorde helt otroligt jävla jätteskitont när doktorn utan förvarning slet loss den Men nu tyckte de iallafall att det såg tillräckligt fint ut för att lappa ihop mig, och jag bokades således in för min sista operation då man skulle ta hud ifrån någonstans på handen eller underarmen och transplantera över på tummen.
Med transplantationen genomförd kunde jag övergå till pillerantibiotika istället för intravenös, och jag var därmed redo att skrivas ut. Återbesök blir om ca en vecka, så om inget oförutsett händer så lär vi veta mer då
Här ser man var de tagit huden till tummen:
Tryckkammarenheten - Region Blekinge
Under mina nästan två veckor på sjukhus har jag genomgått totalt sju eller åtta operationer, och drygt tio tryckkammarbehandlingar á två timmar styck. Som tur var har de installerat en tv utanför plexiglasröret och dragit in högtalare i kammaren, och dessutom hade de Netflix så man kunde roa sig med vad man kände för medan man låg där. För det mesta funkade det bra och behandlingarna var relativt odramatiska, man fick tryckutjämna med jämna mellanrum medan trycket ändrades och det var ganska varmt och kvalmigt att ligga där inne men i övrigt var det mest vilsamt. Man ligger bara still, andas och kollar film. Däremot vid ett tillfälle drabbades jag av syrgasförgiftning vilket gav mig hörselhallucinationer (jag hörde ett stegrande ljud i huvudet som slutligen blev såpass öronbedövande att det stängde ute allt annat ljud, hörde inte min egen röst trots att jag skrek och bad att få bli utsläppt ur kammaren och hörde heller inte vad teknikerna försökte svara mig), kraftiga kramper och andningsuppehåll, och det i sin tur utlöste en panikattack... Tyvärr kan man inte bara slita upp dörren på en trycksatt kammare, det tar sin lilla stund att tryckutjämna innan luckan kan öppnas... Mådde inte överdrivet bra den stunden
När de väl skulle få ut mig hade jag sådan panik och stretade såpass våldsamt mot min krampande kropp att jag slog huvudet i luckan och lyckades slå mig själv medvetslös, och man blev tvungna att intubera mig för att jag skulle få i mig luft. Detta gick ganska hårt åt min redan sargade hals/luftvägar, och jag hostade blod ett par dagar efter detta... Var lite skeptisk inför att hoppa in i kammaren efter det, men fördelarna med behandlingen är såpass övervägande så det var bara att hoppa upp på hästen igen. Som tur är gick det bra och jag slapp fler dylika episoder När såren skulle läggas om ett par dagar/operationer senare så passade jag på att ta lite bilder:
Snitten på handryggen och ner över underarmen syftade egentligen bara till att kolla så att infektionen inte spridit sig, isåfall hade jagtroligen behövt amputera hela handen och eventuellt en bit av armen... Som tur är såg det fint ut och man kunde fokusera på att avlägsna nekrotisk vävnad från tummen. Infektionen har gått ganska hårt åt både mjukvävnad, senor och nerver, just nu har jag väldigt lite känsel i yttre delen av tummen och kan knappt böja den över huvud taget. Förhoppningsvis ska jag kunna återfå både rörlighet och känsel med rehab, men det är svårt att säga i dagsläget hur svåra bestående men jag kommer få. Lite nedsatt känsel och rörelse bör jag räkna med enligt läkarna.
När Karlskronaortopeden kände sig färdiga med operationer och tryckkammarbehandlingar förflyttades jag till handkirurgispecialisten och plastikkirurgiska enheten i Malmö. De öppnade mina förband på nytt och undersökte såren och konstaterade att Karlskrona gjort ett fint jobb men att det fortfarande inte såg riktigt tillräckligt bra ut för att lappa ihop mig.
De tyckte att det var lite väl mycket gult och kletigt i såret och undrade därför om något av infektionen kvarstod, så de tog en ny bakterieodling i såret och opererade mig ännu en gång, öppnade upp såret och skrapade rent etc. Man vill ju inte riskera att transplantera för tidigt, man vill ju gärna att den nya huden ska fästa och överleva...
Några dagar senare fick vi svaren från bakterieodlingen, infektionen borta
Med detta besked kunde man öppna upp mina förband på nytt och inspektera såret inför en eventuell transplantation. Den innersta kompressen hade vuxit fast i såret och gjorde helt otroligt jävla jätteskitont när doktorn utan förvarning slet loss den Men nu tyckte de iallafall att det såg tillräckligt fint ut för att lappa ihop mig, och jag bokades således in för min sista operation då man skulle ta hud ifrån någonstans på handen eller underarmen och transplantera över på tummen.Med transplantationen genomförd kunde jag övergå till pillerantibiotika istället för intravenös, och jag var därmed redo att skrivas ut. Återbesök blir om ca en vecka, så om inget oförutsett händer så lär vi veta mer då
Här ser man var de tagit huden till tummen:
Last edited:
Men så kommer vi ju till det viktigaste av allt: Hur gick det med silikongjutningen!? Den för vars skull jag gjorde mig illa och som därmed på ett sätt bär skulden för hela den här soppan, hur blev det med den till slut??
Dessvärre inte bra. Fortfarande inte genomhärdat, kladdigt, dålig ytfinish, bitar som lossnat... Blir till att göra om. Så ja, det är väl bara konstatera att allt elände varit förgäves då vi inte ens fått ut en bra silikonform i slutändan Kewken också 
Dessvärre inte bra. Fortfarande inte genomhärdat, kladdigt, dålig ytfinish, bitar som lossnat... Blir till att göra om. Så ja, det är väl bara konstatera att allt elände varit förgäves då vi inte ens fått ut en bra silikonform i slutändan
Kewken också
Last edited:
TristSåg på annat ställe att två barn dött.
Ökning av invasiva grupp A-streptokocker hos barn på sistone
Ovanligt många fall av invasiva grupp A-streptokocker hos barn har rapporterats i Sverige de senaste månaderna. På andra håll i Europa har barn dött till följd av infektionen, men hittills har inga dödsfall registrerats i Sverige.
Men ja, det är ju onekligen ganska allvarligt... Hade inte en aning om att halsfluss var så potentiellt farligt. Tror jag kommer vara lite mer medveten om vad man sätter munnen till samtidigt som man har ont i halsen framöver...Fick som sagt lite statistik från läkaren i malmö, nästan en tredjedel av alla som drabbas av en sån här infektion tvingas amputera och i många fall räcker det inte med att bara kapa av den huvudsakligen drabbade delen utan många tvingas exempelvis kapa av hela handen om infektionen började i ett finger... Hela 8% av alla som drabbas avlider. Så jag har förvisso haft maximal otur som drabbats, men samtidigt har jag ju verkligen haft maximal tur som till och med får behålla min tumme. Det är inte alla som klarar sig såpass lindrigt, bevisligen...
Last edited:
När jag var ungdum var det en snubbe i byn nästgårds som råkade ut för en väldigt arg tös som bet honom i axeln en fredagskväll och han fick en såndär skoj infektion. Lyckligtvis åkte han in på akuten rätt fort när bitsåret började svälla. Sedan gick djuneltelegrafen och en till bit onödigt vetande lades till i mitt huvud.Trist
Fick lite statistik från läkaren i malmö, nästan en tredjedel av alla som drabbas av en sån här infektion tvingas amputera och i många fall räcker det inte med att bara kapa av den huvudsakligen drabbade delen utan många tvingas exempelvis kapa av hela handen om infektionen började i ett finger... Hela 8% av alla som drabbas avlider. Så jag har förvisso haft maximal otur som drabbats, men samtidigt har jag ju verkligen haft maximal tur som till och med får behålla min tumme. Det är inte alla som klarar sig såpass lindrigt, bevisligen...
Det finns mycket spännande bakterier i halsen på människor, man behöver inte ens märka av dem för att ha maximal otur med öppna sår.
Sånt där onödigt vetande kan vara bra att ha ibland. Vem kunde anat att mina föräldrars kompis anekdoter om vad han råkat ut för en dag skulle komma att rädda kanske inte bara tummen utan rentav handen eller kanske till och med livet på mig...
Man får ju verkligen vara glad att det krävs just maximal otur, annars hade nog hela mänskligheten dött av dylika infektioner eftersom grundförutsättningarna är såpass lätta att råka skapa helt ovetande
Oralaktivitet utförd av okänd skall alltså undvikas, även om vederbörande är tandlös.
Raderad medlem 51742
Guest
Fy h-e vilken resa du varit med om! Skönt att det värsta verkar vara över. Din berättelse ger en bra tankeställare.En stor fördel med att behandlas i Karlskrona är deras tillgång till tryckkammare. Man ligger då i ett plexiglasrör och andas syrgas under tryck som simulerar att man befinner sig 14 meter under vattenytan, och detta gör att syreupptagningsförmågan och blodcirkulationen förbättras avsevärt. En svårighet med dessa infektioner är nämligen att svullnaden i vävnaden stryper blodcirkulationen ut i extremiteterna och gör att antibiotikan får svårt att ta sig hela vägen fram dit där den behövs, så dessa tryckkammarbehandlingar har visat sig ha otroligt bra effekt ur det avseendet och gör att behandlingen biter bättre på infektionen. Kan mycket väl vara tack vare det som jag har tummen i behåll och inte tvingades amputera.
Tryckkammarenheten - Region Blekinge
Under mina nästan två veckor på sjukhus har jag genomgått totalt sju eller åtta operationer, och drygt tio tryckkammarbehandlingar. För det mesta funkade det bra, men vid ett tillfälle drabbades jag av syrgasförgiftning vilket gav mig hörselhallucinationer (jag hörde ett stegrande ljud i huvudet som slutligen blev såpass öronbedövande att det stängde ute allt annat ljud, hörde inte min egen röst trots att jag skrek och bad att få bli utsläppt ur kammaren och hörde heller inte vad teknikerna försökte svara mig), kraftiga kramper och andningsuppehåll, och det i sin tur utlöste en panikattack... Tyvärr kan man inte bara slita upp dörren på en trycksatt kammare, det tar sin lilla stund att tryckutjämna innan luckan kan öppnas... Mådde inte överdrivet bra den stunden
När såren skulle läggas om ett par dagar/operationer senare så passade jag på att ta lite bilder:
Snitten på handryggen och ner över underarmen syftade egentligen bara till att kolla så att infektionen inte spridit sig, isåfall hade jagtroligen behövt amputera hela handen och eventuellt en bit av armen... Som tur är såg det fint ut och man kunde fokusera på att avlägsna nekrotisk vävnad från tummen. Infektionen har gått ganska hårt åt både mjukvävnad, senor och nerver, just nu har jag väldigt lite känsel i yttre delen av tummen och kan knappt böja den över huvud taget. Förhoppningsvis ska jag kunna återfå både rörlighet och känsel med rehab, men det är svårt att säga i dagsläget hur svåra bestående men jag kommer få. Lite nedsatt känsel och rörelse bör jag räkna med enligt läkarna.
När Karlskronaortopeden kände sig färdiga med operationer och tryckkammarbehandlingar förflyttades jag till handkirurgispecialisten och plastikkirurgiska enheten i Malmö. De öppnade mina förband på nytt och undersökte såren och konstaterade att Karlskrona gjort ett fint jobb men att det fortfarande inte såg riktigt tillräckligt bra ut för att lappa ihop mig.
De tyckte att det var lite väl mycket gult och kletigt i såret och undrade därför om något av infektionen kvarstod, så de tog en ny bakterieodling i såret och opererade mig ännu en gång, öppnade upp såret och skrapade rent etc. Man vill ju inte riskera att transplantera för tidigt, man vill ju gärna att den nya huden ska fästa och överleva...
Några dagar senare fick vi svaren från bakterieodlingen, infektionen borta
Med transplantationen genomförd kunde jag övergå till pillerantibiotika istället för intravenös, och jag var därmed redo att skrivas ut. Återbesök blir om ca en vecka, så om inget oförutsett händer så lär vi veta mer då
Här ser man var de tagit huden till tummen:
Nyheter
|
Icons of British Originality
Åtta team från åtta länder ... |
|
|
BMW presenterar R 12 G/S
BMW Motorrad har presentera... |
|
Europeisk kampanj för säkrare motorcykelkörning
Den europeiska branschorgan... |
|
BMW R 12 G/S
BMW Motorrad har presentera... |
|
Sveriges vägar i allt bättre skick
Foto: Liza Simonsson Utv... |
|
H-D Euro Festival i Port Grimaud 8-11 maj
Nu börjar det närma sig för... |
|
Norrtälje Custom Bike Show
Förra året firade Twin Club... |
|
Harley-Davidson Euro Festival närmar sig
8–11 maj smäller det – tiot... |
|
Sveriges vägar blir bättre
Foto: Samuel Unéus Utvec... |
|
Omfattande körkortsförändringar på gång
EU förväntas inom kort fatt... |