David Jones
Ny medlem
Då tiden för min 25kw begränsningen snart är över och jag inte behöver välja cykel efter en bricka med siffrorna 25 på har jag utvecklat en nyfikenhet på andra typer av hoj-genrer än min nuvarande motorcykel som inte tillhör någon genre överhuvudtaget. Jag är för närvarande den enda i min umgängelsekrets som har mc-kort, samma sak i familjen så har ingen någon tidigare erfarenhet av motorcyklar. Därav har jag inte så mycket kunskaper av alla olika typer av hojtyper. Sporthojar, customcyklar, offroadare motarder, inte kört nått av dem!
Mina erfarenheter beskrivs nedan.
När jag övningkörde på körskolan fick jag testa på en gammal kawasaki er-5a samt en kawasaki 750 med rad 4a. Jag var sämst när det kom till slalomåkningen och krypkörning med rad4an för jag tyckte vridet var så fruktansvärt dåligt. Fick motorstopp hela tiden, den lilla er 5an med twinmotor var helt enkelt betydligt lättare att köra och dog inte hela tiden. Det ledde till att när jag väl skulle köpa hoj efter avklarad lapp var en twinmotor ett krav. Tog så långt avstånd från rad 4or det bara gick. Dock så kommer jag ihåg att väl i fart var rad 4an riktigt rolig, man behövde ju aldrig växla(?!), varvade hur långt som helst, och jag minns jag tänkte "shit nu skriker motorn så det är nog dags att växla!" för att se när jag kollar på varvräknaren att jag kunde gasa lika mycket till utan att nå rödmarkeringen ens. Det var en cool upplevelse. Synd bara det där med krypkörningen som fick mitt intresse för hojar med 4a cylindrar att inte alls vara intressanta.
Sen har vi då min hoj, en liten 500 med 2 cylindrar, rödmarkering vid 10.000 rpm. Kan inte säga att jag är mer än nöjd med mitt första val på motorcykel, både rolig och lättkörd och mysigt muller från ett slipon som gör att man känner sig skittuff. Och bäst av allt, inga pinsamma motorstopp vid varje krypkörning Som alla unga pojkar ville jag också vara skitcool och kunna säga att jag kan köra på bakhjul, men insåg snabbt att min strypta hoj inte var det lättaste att lära sig det på. Läste guider på nätet, läste forumstrådar på sporthoj, kollade videotutorials på youtube. Och visst, jag fick upp hojen på bakan, säkert flera centimeter, med hjälp av kopplingen men det var väldigt otypligt, fanns inge kraft, fick gasa och fullkomligt "DUNKA" i kopplingen (långt ifrån att det gick att "dutta" kopplingen med gaspådrag som guiderna sa.....) med högt varvtal och även långt bakflyttad på sitsen som krav. Lät inte som att behandlingen var speciellt hälsosam för min älskade hoj heller för den delen när kopplingskorgen smackade i med ett fult ljud. Näe, inte så coolt med andra ord, inga flickor blir impade av denna cirkusföreställning. Jag fortsätter att köra på 2 hjul efter övningspasset.
Sen kom det en dag när en vän köpt en motorcross helt plötsligt, en husabergare 450 nånting. Hyfsat ny årsmodell. Jag fick erbjudandet att testa crossen på hans åker vilket jag gärna gjorde. Hade aldrig någonsin kört en cross innan då mitt hojjkort var dörren in till motorcyklarnas värld för mig. Hade med andra ord ingen aning om vad som väntades, men hur spännande kunde det verkligen vara, jag hade ju haft A-kortet en hel säsong, dessutom är ju min egen hoj på hela 50cc större kubik än denna lilla leksak. Hoppar upp på crossen, åker tryggt iväg lite lugnt men blir lite orolig när jag ska vända på åkern, det är ju gräss och lerigt och vill inte välta så jag krypkör försiktigt i en U-sväng. Här började det intressanta, hojen drar som en traktor, fanns inte tillstymmelse till att motorn tvekar. Najs bottenvrid! Sen hände det grejjer, kurvan är över och jag har den långa raksträckan framför mig och gasar iväg. Den drar riktigt fint, lägger i 2an, 3an 4an. Vrider på lite mera för att se vad den går för, och dra åt hel*t*e, framhjulet lättar med vad som känns som flera meter, med en byxnödig åkare på sitsen. Aldrig vart med om något så brutalt förut, det är SÅHÄR det ska vara att åka hoj! Lite andra bullar än min mesiga lilla 500 som jag så stolt åkt omkring på! Kraften, explosiviteten från motorn, ALL denna brutalitet som fanns i det lilla monstret gjorde åkturen bland de roligaste jag kört. När jag väl kom fram till min vän så verkar han riktigt imponerad, "inte visste jag att du kunde åka på bakhjulet!"
"Eh joo man har ju tränat lite på min egen hoj lixom.." Fast i ärlighetens namn så var det inte jag som körde crossen, det var crossen som körde med mej, jag höll mej bara fast och överlevde åkturen. Men det skulle jag ju aldrig erkänna för min nu väldigt nu imponerade kompis.
Så detta var mina erfarenheter av de olika typerna av hoj jag testat på, har som sagt aldrig kört Motard förut. Men efter ha kollat på lite recensioner och trådar så verkar upplevelsen vara lite utav denna brutala "DRA ÅT HEL*ETE"-upplevelse jag hade när jag testade husaberg 450in första gången, av att köra motard. Högt bottenvrid, hög sittställning, brutalitet osv. Därför skulle det vara kul om ni kunde dela med er lite av hur det är att faktiskt äga och köra motard! Vad är det bästa/sämsta med motard, varför åker just du motard? Eller möjligtvis, varför åker du INTE motard om du har såna erfarenheter?
Berätta gärna om någon rolig upplevelse på motard! Eller på sporthoj, offroad eller annat, allt kan vara kul att få ta del av. För inte är jag väl den första som har varit nybörjare?!
Låt höra!
Mina erfarenheter beskrivs nedan.
När jag övningkörde på körskolan fick jag testa på en gammal kawasaki er-5a samt en kawasaki 750 med rad 4a. Jag var sämst när det kom till slalomåkningen och krypkörning med rad4an för jag tyckte vridet var så fruktansvärt dåligt. Fick motorstopp hela tiden, den lilla er 5an med twinmotor var helt enkelt betydligt lättare att köra och dog inte hela tiden. Det ledde till att när jag väl skulle köpa hoj efter avklarad lapp var en twinmotor ett krav. Tog så långt avstånd från rad 4or det bara gick. Dock så kommer jag ihåg att väl i fart var rad 4an riktigt rolig, man behövde ju aldrig växla(?!), varvade hur långt som helst, och jag minns jag tänkte "shit nu skriker motorn så det är nog dags att växla!" för att se när jag kollar på varvräknaren att jag kunde gasa lika mycket till utan att nå rödmarkeringen ens. Det var en cool upplevelse. Synd bara det där med krypkörningen som fick mitt intresse för hojar med 4a cylindrar att inte alls vara intressanta.
Sen har vi då min hoj, en liten 500 med 2 cylindrar, rödmarkering vid 10.000 rpm. Kan inte säga att jag är mer än nöjd med mitt första val på motorcykel, både rolig och lättkörd och mysigt muller från ett slipon som gör att man känner sig skittuff. Och bäst av allt, inga pinsamma motorstopp vid varje krypkörning Som alla unga pojkar ville jag också vara skitcool och kunna säga att jag kan köra på bakhjul, men insåg snabbt att min strypta hoj inte var det lättaste att lära sig det på. Läste guider på nätet, läste forumstrådar på sporthoj, kollade videotutorials på youtube. Och visst, jag fick upp hojen på bakan, säkert flera centimeter, med hjälp av kopplingen men det var väldigt otypligt, fanns inge kraft, fick gasa och fullkomligt "DUNKA" i kopplingen (långt ifrån att det gick att "dutta" kopplingen med gaspådrag som guiderna sa.....) med högt varvtal och även långt bakflyttad på sitsen som krav. Lät inte som att behandlingen var speciellt hälsosam för min älskade hoj heller för den delen när kopplingskorgen smackade i med ett fult ljud. Näe, inte så coolt med andra ord, inga flickor blir impade av denna cirkusföreställning. Jag fortsätter att köra på 2 hjul efter övningspasset.
Sen kom det en dag när en vän köpt en motorcross helt plötsligt, en husabergare 450 nånting. Hyfsat ny årsmodell. Jag fick erbjudandet att testa crossen på hans åker vilket jag gärna gjorde. Hade aldrig någonsin kört en cross innan då mitt hojjkort var dörren in till motorcyklarnas värld för mig. Hade med andra ord ingen aning om vad som väntades, men hur spännande kunde det verkligen vara, jag hade ju haft A-kortet en hel säsong, dessutom är ju min egen hoj på hela 50cc större kubik än denna lilla leksak. Hoppar upp på crossen, åker tryggt iväg lite lugnt men blir lite orolig när jag ska vända på åkern, det är ju gräss och lerigt och vill inte välta så jag krypkör försiktigt i en U-sväng. Här började det intressanta, hojen drar som en traktor, fanns inte tillstymmelse till att motorn tvekar. Najs bottenvrid! Sen hände det grejjer, kurvan är över och jag har den långa raksträckan framför mig och gasar iväg. Den drar riktigt fint, lägger i 2an, 3an 4an. Vrider på lite mera för att se vad den går för, och dra åt hel*t*e, framhjulet lättar med vad som känns som flera meter, med en byxnödig åkare på sitsen. Aldrig vart med om något så brutalt förut, det är SÅHÄR det ska vara att åka hoj! Lite andra bullar än min mesiga lilla 500 som jag så stolt åkt omkring på! Kraften, explosiviteten från motorn, ALL denna brutalitet som fanns i det lilla monstret gjorde åkturen bland de roligaste jag kört. När jag väl kom fram till min vän så verkar han riktigt imponerad, "inte visste jag att du kunde åka på bakhjulet!"
"Eh joo man har ju tränat lite på min egen hoj lixom.." Fast i ärlighetens namn så var det inte jag som körde crossen, det var crossen som körde med mej, jag höll mej bara fast och överlevde åkturen. Men det skulle jag ju aldrig erkänna för min nu väldigt nu imponerade kompis.
Så detta var mina erfarenheter av de olika typerna av hoj jag testat på, har som sagt aldrig kört Motard förut. Men efter ha kollat på lite recensioner och trådar så verkar upplevelsen vara lite utav denna brutala "DRA ÅT HEL*ETE"-upplevelse jag hade när jag testade husaberg 450in första gången, av att köra motard. Högt bottenvrid, hög sittställning, brutalitet osv. Därför skulle det vara kul om ni kunde dela med er lite av hur det är att faktiskt äga och köra motard! Vad är det bästa/sämsta med motard, varför åker just du motard? Eller möjligtvis, varför åker du INTE motard om du har såna erfarenheter?
Berätta gärna om någon rolig upplevelse på motard! Eller på sporthoj, offroad eller annat, allt kan vara kul att få ta del av. För inte är jag väl den första som har varit nybörjare?!
Låt höra!