mb skrev:
Vad hände med det gamla ordspråket "ärlighet varar längst"
Om vi säger så här; hade jag jobbat med personalrekrytering så hade jag lugnt anställt en med lägre IQ-testvärden än Qvint, om jag visste att denne inte tyckte att det var moraliskt godtagbart att sitta och ljuga sin kommande arbetsgivare rakt upp i ansiktet. Jag skulle vidare inte ha lämnat goda vitsord inför kommande anställningar om det visade sig att en person myglat med uppgifterna om sig själv och sina referenser.
På IK tester är det ju såklart svårt att ljuga, men det är vi nog överens om. Tyvärr så gör många företag dock okvalificerade intervjuer av blivande anställda. (Dock inte polisen) Men väl många andra, även stora företag...
Då kommer frågor upp, som för anställningen som söks, är helt irrellevanta varpå folk ibland kan ljuga. (Och ja, så även jag)
Den som intervjuar går helt enkelt på ren och skär magkänsla. Att då förvränga vissa fakta ser jag som helt legitimt. Det är ju samma sak som att du klär dig fint/väl när du skall gå på en intervju, eller att du tar ur dina kedja mellan örat och näsan? Eller är det också omoraliskt?
Alltså för att förtydliga. Skall du söka jobb på golvet på varvet och är homosexuell, behöver du inte säga att du är gay det första du gör när skiftbossen snackar med dig. Risken finns ju då att han inte ser dig som en bra svetsare utan istället som något annat...
Negativ G tycker min mage nämligen inte om 
inte flygförarna...)
