Minns själv första gången jag fick ner knät efter några varv på Gotland ring, blev som ett beroende kunde inte sluta.. behövde knappt vinkla hojen i vissa kurvor men hade fått in detta med kroppspositionen vilken gjorde att man kunde ha kul och skrapa för skrapandes skull även i lågfart. slutade med att det blev för dyrt puckarna kostar en del orginal och tar slut för fort, för mjuka helt enkelt. fick tag i billiga puckar av hård plast ungefär liknade som biltema säljer nu och kunde fortsätta denna hobby
. brände slut ett par under varje 20 min pass på gelleråsen.
Samma sak här vart roligt en stund sen började man jaga tider istället och tillslut när man kom ner till hyfsade tider vart det lika vanligt att skita på sig varje gång man drog på sig bakhjulssläpp som att få ner knät. så njut så länge det varar för när det väl satt sig kan du aldrig förstå varför det var så svårt i början.
Edit: vad som klassas som hyfsade tider på gelleråsen är osagt. vad säger folket?
Själv kom jag ner till 1.11 innan bankörningen las på is. men hade minst 2 sec att kapa på den j*vla dubbelhögern som jag aldrig fick till igen efter krashen