Har läst detta på nätet.
Inbränningar
Den första invändning mot plasma man hör när man diskuterar platta apparater är inbränningar.
Ja, inbränningar förekommer på plasmor. Det förekommer på alla vanliga CRT-apparater också och faktiskt även på LCD-apparater.
En plasma behöver lite mer omtänksamhet än en LCD vad gäller att akta sig för inbränningar, det är sant, men det var länge sedan man behövde oroa sig för kanallogos och liknande.
En sak man skall ha klart för sig är att hela konceptet med inbränningar är felaktigt.
Fosforn i skärmen ”bränns” aldrig utan den åldras. Problemet med statiska bilder är att fosforn åldras ojämnt så att vissa delar åldras mer än andra.
När detta händer blir fosforn ”trött” och släpper inte ifrån sig lika mycket ljus och det uppstår då skuggbilder som kan ses med blotta ögat.
Detta är ett problem med plasmor, men det är så otroligt mycket bättre idag än det var för fyra-fem år sedan att problemet faktiskt inte är ett problem, bara man tänker sig för.
Inkörningsperiod
Precis som vilken bil, högtalare eller annan aktiv utrustning måste en plasma få en ordentlig inkörning:
Fosforn i en plasma är mest känslig de första 100 timmarna som den används. Efter dessa 100 timmar är den mycket mindre känslig för permanenta inbränningar.
För att gå ännu längre kan du även ta till följande knep för att minska ojämnt slitage av din plasma:
Undvik att köra plasman i 4:3-läge under inbränningstiden (de första 100 timmarna) utan se till att bilden alltid fyller upp hela bildytan, dvs. 16:9-läge
http://www.filmforum.se/hemmabio/myter-och-sanningar-om-plasma-tv-1.459841.html