Ja själva uttaget är garanterat OBD, men jag är inte lika säker på att den äldre bilen använder standard OBD kommunikationsprotokoll.
Standarden för kommunikationsprotokoll avser enbart standarden för EOBD = finns fem stycken om jag kommer ihåg rätt och det är endast till för emissionsrelaterade, s.k. generiska, felkoder. Två av stiften är alltid samma för alla standarder = +/- och de stift som finns där för standarden kan det skilja sig lite åt beroende på vilket protokoll som används = ett testinstrument klarar förslagsvis alla standarder.
Utöver dessa ovan nämnda stift, vilket alltså inte är samtliga, förfogar tillverkarna över bäst de vill. Det finns troligtvis bilmärken som använder sig av en standard för motorelektroniken istället för att utveckla ett eget protokoll men det mest vanligt förekommande är alltså att tillverkarna utvecklar det mesta själva och standarden finns bara där för att den måste.
Att tolka tillverkarnas egna protokoll är med största sannolikhet en kostnadsfråga för de som säljer diagnosutrustning, i en viss del av fallen.
Alltså, i.o.m. att bilen i fråga har ett OBDII uttag och inget primärt/sekundärt tillverkarspecifikt diagnosuttag innebär det att den kommer att tala om precis det som efterfrågas enligt vad de protokoll den har klarar. Sen om diagnosutrustningen kan ställa rätt frågor och tolka svaren, ja det är en annan femma.
Strulet med tyskarna i övergångsperioden var att de kunde ha två eller tre olika diagnosuttag, de jag har hört talas om var dock BMW och Mercedes.