Som nybliven motardchaufför har jag ida upplevt min första vurpa (på tal om kraschkungar).....
Story:
Var på Ride och kollade lite prylar under min dagsfärd... På vägen hem till city får jag en mycket lång och fin slangning på 3:an vilket borde varit altså i ca 70-80 kmh... Har i rondellen utanför regementet precis kört om alla bilar vilkett gett mig fri trafik bakom & framför förutom en äldre dam i högra filen (jag ligger i vänstra)...
Trots Bandit´s almosor om att inte ha framgaffeln i högre vinkel än paralellt med vägen så gasar jag på....
Oj, det här kommer inte att gå inser jag, skrap.. Nu är bakskärmen i, oj oj oj.... Sen ligger man släpandes efter hojjen.....
Det är npågot speciellt med mig och mina hojjar, Firebladen han jag inte heller äga mer än en vecka innan jag var omkull med.... (Och den ängde jag åxå kvar i)
Anledningen att jag höll fast i hojjen var att jag inte ville att den skulle åka över på andra vägbanan och bli överkörd av damen, och att jag snabbt skulle kunna ta mig upp och fara därifrån...
Skrap, släääääp, skrap..... oj vad det bränner i stjärten!!!!
Snabbt upp, kicka igång, kör norrut tills reffugen upphör, vänder och kör hem...
MASSOR med folk gick på gångbanan brevid, och alla titta MYCKET storögt på mig...
Så kan det gå.. lyssna på Bandit i fortsättningen, dumma jag!!!!
Skaderapport...
Hål genom hela vänstra skinkan på skinnställ, fillingar, och ett skrapmärke stort som en femma på rumpen!!!
Hojjen ser bara coolare ut! Förutom att den ny blinkers måste införskaffas & att en fotpinne blev väldigt krokig....
Stövlar, hjälm & jacka är fortfarande i samma skick som innan!!!
Jag har inte ens ont... Skrapsår på skinkan förvinner nog fort dessutom