Ni som kraschar ibland

[Geggamoja]

Ni som klotar mycket, hur gör ni för att hålla humöret uppe och fortsätta träna?

Är jag ensam om att krascha och känna att "nu lägger jag fan ner" för att sedan två dagar senare vara sugen på att jaga varvtider?

Hur gör ni med utrustning, skinnställ med hål i, handskar med bortslitna knogar etc?

 

[Aryey]

Nu kraschade jag på gata men med helt nylackade kåpor och då var det inte så kul längre!

Viss utrustning kör jag med fortfarande annan fick pensioneras. Min egen filosofi är att inte ha för bra puts på hojen utan hålla den maskinellt ok då jag vet både hur jag kör samt vad som kan hända!

Klotade min första hoj efter en vecka och den hade jag hållt på med i 6mån

Nu siktar jag på attt skaffa en ren banhoj och då kan det kanske bli en hoj med puts igen för gatan...

 

[He rik]

Sån var jag med de första gångerna, sen blir man van.....

Kollar över kroppen och blir glad om jag är hel, sen utrustningen och är det inte hål så jag kan skadas vid nästa(jodå, det kommer en nästa...och nästa..)krasch så får den vara med en gång till, lite repor och skavmärken har ingen dött av.

Sen är det dags för hojen, allt mekaniskt får förstatjing på slantarna, sen nya däck(aldrig att jag går ut på kraschdäcken igen!)blir det slantar över och tiden räcker till så sminkar jag hojen sen.

Optimalt är att ha 2 kåpset liggande så man bara kan byta, det har jag............tejpade bägge......har nog missuppfattat något......
Hjälm och handskar har jag dubbelt av, dubbla ställ med(bägge lite snyggt slitna sådär dom kan bli...)men stövlar rygg och bröstskydd köper jag nytt när jag skrotar dom(om jag har någon glädje av nytt när de är trasiga...)har inte hänt än som tur är.

Är knogskydden borta eller hål i hanskarna så åker dom, är svårt att köra hoj utan händer, hål på stället är bara att lämna till lokala skomakarn el. liknande för rep., hål är inte bra då det kan slitas upp om det hugger någonstans, det vill man inte, för att hålla sig på hjulen kan man vara säker på att det kommer man Inte!.

Sen är det bara att stänga av hjärnan och på´t igen, att vara född med alfabetssoppa är nog en fördel när man håller på med detta, nästan lite avis på de ibland........

 

[P€RRA]

Att krascha och förstöra både hoj och kropp är tyvärr en del av den här sporten vilket vissa klarar bättre än andra.

Jag har lovat mig själv flera gångar att lägga ner. Ibland direkt i sandfållan och ibland på sjukhuset men lik förbannat är man igång igen bara ett par dagar senare. Hojen lagas, man blir fattig igen osv.
(Undantaget är när man bryter ben, då brukar det ta lite längre tid innan man sitter i sadeln igen).

Ju äldre man blir ju jobbigare är det nog att krascha. Är rätt avundsjuk på småglinen som Backlund, Ockelfelt mfl. De borstar av sig smutsen och kör som att inget hänt. Själv åkte man runt och tänkte:
- "I den här kurvan bröt jag ena benet för 2 år sedan."
- "Här bromsar vi lite försiktigt. Förra året kostade vurpan 22.000:-"
- "Hoppas framhjulet greppar för flygturen jag fick här sist var inte så kul..."

Och där har vi anledningen till att gamla gubbar inte ska hålla på med sånt här!

 

[clubbanana]

det gör ont, det är dyrt men fan va kul det är att köra hoj...!


ps.asfalt är hårt, det är vad jag har lärt mig ds

 

[mojja83]

Att krascha och förstöra både hoj och kropp är tyvärr en del av den här sporten vilket vissa klarar bättre än andra.

Jag har lovat mig själv flera gångar att lägga ner. Ibland direkt i sandfållan och ibland på sjukhuset men lik förbannat är man igång igen bara ett par dagar senare. Hojen lagas, man blir fattig igen osv.
(Undantaget är när man bryter ben, då brukar det ta lite längre tid innan man sitter i sadeln igen).

Ju äldre man blir ju jobbigare är det nog att krascha. Är rätt avundsjuk på småglinen som Backlund, Ockelfelt mfl. De borstar av sig smutsen och kör som att inget hänt. Själv åkte man runt och tänkte:
- "I den här kurvan bröt jag ena benet för 2 år sedan."
- "Här bromsar vi lite försiktigt. Förra året kostade vurpan 22.000:-"
- "Hoppas framhjulet greppar för flygturen jag fick här sist var inte så kul..."

Och där har vi anledningen till att gamla gubbar inte ska hålla på med sånt här!

Härligt skrivet!!

 

[Boris JR]

Är det bana man åker är det bara att bita ihop och köra vidare. Ingen crossåkare skulle deppa ihop av att krascha och enda skillnaden är att våra vurpor är dyrare och gör mer ont. Skall man pressa sin gräns för hur fort det går kommer man ibland att gå över den.

Min rekommendation är att köpa två kåpset redan från början. När du vurpar är det bara att tvätta och byta kåpor. När båda setten är för lasiga så renoverar man båda samtidigt på så vis halverar man antalet tillfällen av demoraliserande kåpslipande. Se även till att ha de vanligaste kraschgrejerna på lager så du snabbt kan lappa ihop cykeln efter krasch. Det är betydligt tristare att parkera cykeln längst in i garaget och ha den ståendes skitig och vurpad tills man orkar ta tag i det....

 

[Rappen]

Lyfter tråden lite.

När är ryggskydd egentligen förbrukat och borde kasseras. Vid krasher i låga farter upplever jag att ryggskyddet inte tar stryk men jag kan ha fel...?
Hur gör ni?

 

[Micke™]

ryggskyddet är väl det enda som kan återanvändas. ja såvida det inte är knäckt... finner ingen riktig anledning till att det skulle sabbas,.

 

[bullysmile]

Själv har jag halvarssons ryggskydd, och av konstruktionen att döma så har den inget som kan spricka, eller ta skada ifall stället inte skrapas bort och ryggskyddet börjar skrapas.

 

[MC Doktorn]

Trots allt är det en högrisk sport med risk för extremt allvarliga skador och man måste vara super motiverad för att vilja fortsätta efter en rejäl krasch. För alla sätter sig en krash en hel del i psyket när hälsan blir drabbad, trots allt det viktigaste vi har.
Tror många lägger ner sin själ i detta och betalar ett högt pris och har kanske inte råd eller tid egentligen och kanske prutar på säkerheten som gamla däck och tappar lätt motivationen efter en krasch.
Själv slutade jag prompt efter att fått en semester och relation förstörd av skador och uppoffringar.

Men kul är det

 

[marcell]

Tjacka en GoPro och ha för vana att alltid slå igång den så fort du ska ut och smiska, så har du en chans att ta reda på varför du klotade.

 

[Peter1980]

Tjacka en GoPro och ha för vana att alltid slå igång den så fort du ska ut och smiska, så har du en chans att ta reda på varför du klotade.

Tycker att Marcells poäng är bra.. jag tror också att det är en nyckel att veta "varför" man klotade (oavsett vad det berodde på). Så länge man vet varför så tycker iaf jag att man kan hitta en sorts trygghet i det, plus att man kanske kan undvika att göra samma sak igen.

Men åker man bara runt och klotar hej vilt och aldrig har en aning om vad som hände så blir det ju svårt att komma vidare..

 

[P€RRA]

Jag tyckte det var kul att filma men till slut blev det ett störningsmoment i tävlandet då batterier skulle laddas, minneskort tömmas osv. Har man en mek eller kompis som kan sköta allt runt omkring är det dock en bra grej, speciellt om man vill marknadsföra sig själv enkelt och häftigt.

 

[Josef]

Lyfter tråden lite.

När är ryggskydd egentligen förbrukat och borde kasseras. Vid krasher i låga farter upplever jag att ryggskyddet inte tar stryk men jag kan ha fel...?
Hur gör ni?

Det beror på skyddet. Ett Dainese med alu-honeycombkärna anser jag vara förbrukat efter en smäll eftersom det är svårt/omöjligt att se om strukturen blivit deformerad.
Ett Halvarsson track deformeras inte permanent utan det byter jag ut efter ett par år pga att materialet åldras av användning.

OnT så vänjer man sig vid att krascha om man gör det tillräckligt ofta utan att skada sig speciellt illa. Kanske vänjer man sig vid skadorna också efter ett tag men dit hann iaf inte jag innan jag lugnade ner mig.

/ca 30 krascher på asfalt. Frakturer på svanskota, revben och ev fotled.

 

[DucTor]

Va gjorde jag fel??
http://www.vgtv.no/#!id=53586

 

[Karlsen]

Hade en diskussion med Folksams skadereglerare efter en krasch på Kinnekulle för några veckor sedan. De har diskuterat sig fram till en policy där de ger ersättning för ryggskydd, de har dock ingen forskning på huruvida det egentligen sker någon materialförsvagning eller ej men i väntan på det så ersätter de ryggskydd ändå.

 

[Jazen]

som alla andra säger, man måste bra komma upp o köra. Kraschade i torsdags på gelleråsen, under själva avåkningen tänker jag suck inte igen, nu lägger jag av. Blir upplockad och tvättar av hojen, ser att det inte blev så mkt skador.

Av med kåpor lappa ihop så gott det går och ut o köra igen. Första dagen blev det inge bra körning, just i depåkurvan va jag nojjig hela tiden.

Andra dagen börjar man bygga självförtroende och slår personbästa, vips så är hojåkning rolig igen och kraschen värt =)

man får lappa ihop ställ så gott det går, köpa nytt ställ efter varje klotning kostar skjortan, är stället för trasigt för att ens lagas köper jag hellre beggat.

 

[BeBe]

Sån var jag med de första gångerna, sen blir man van.....

...Sen är det dags för hojen, allt mekaniskt får förstatjing på slantarna, sen nya däck(aldrig att jag går ut på kraschdäcken igen!)blir det slantar över och tiden räcker till så sminkar jag hojen sen.

... för att hålla sig på hjulen kan man vara säker på att det kommer man Inte!....

Nej, för självklart är det materialfel att man kraschar
Intressant nog vet du redan på förhand att du kommer att få på kraschdäck nästa gång med.

 

[He rik]

Nej, för självklart är det materialfel att man kraschar
Intressant nog vet du redan på förhand att du kommer att få på kraschdäck nästa gång med.

Klart det är materialet! Skulle det vara mig det var fel på...?