ozeo
Lcc= lögdö county choppers
- Gick med
- 12 Sep 2004
- Ort
- bergeforsen
- Hoj
- xs400 the dragbike. typ1 66. typ2 early bay dh. xr600 "motard"
Orca69 skrev:2337490För en 3-4 år år sedan tog jag hand om en lösspringande kisse i området. Han var då en okastrerad bråkstake, numera nipsad och relativt lugn. Han kan dock bli lite rastlös om han inte får ut och lufta sig med jämna mellanrum, vilket funkar bra med både grannar och område. För att underlätta detta har jag byggt en kattrappa upp till min balkong (bor på andra våningen) så att man slipper ha en katt sittandes i portuppgången.
Igår så satt jag och gjorde lite arbete vid datorn när jag i ögonvrån ser en katt ljudlöst glida förbi mig och vidare in i hallen. "Hm" tänkte jag "det där såg inte ut som min kisse". Slår ett öga mot sängen där min katt ligger och sover och precis börjar vakna till. Han vädrar lite snabbt i luften och märker att något är på tok, inkräktare i närheten, varpå han sticker mot balkongdörren. Här märker han att doftspåret går inåt, får ur sig ett beklagande jamande och springer in i hallen. Tyvärr har jag inga dörrar i lägenheten att stänga för att skilja dem åt, så i hallen hamnar de öga mot öga. Min svartvita kisse med norskt påbrå och en vikt mellan 6-7 kilo och den andra kissen som är helsvart och aningen mindre.
För ett litet ögonblick tror jag att allt ska gå bra, innan inkräktaren gör ett ryck mot vardagsrummet och helvetet bryter lös, för plötsligt har jag ett vrålande moln av pälstussar som går genom rummet. Det går inte att skilja katt ifrån katt och själv känner jag mig lite som ett fruntimmer i en sån där gammal svartvit film som, när en mus springer över golvet, står på en stol och skriker "iiiiiiiiiiiiiiiiiiii". Men jag kan säga att innan jag stoppar ner handen i en dylig boll av tänder och klor så ska jag vara utrustad med grova axellånga handskar.
Till slut hamnar de i ett hörn bakom en högtalare och jag lyckas mota undan min kisse vilket ger inkräktaren en lucka att springa ut på balkongen. Men han springer åt fel håll och blir inträngd av min katt som jagar efter (försök fånga en katt som inte vill) på sidan som är rakt emot kattrappen ned. Lyckligtvis klarar jag, som värsta matadoren, att hålla dem åtskilda. Men när min katt nu blir bortmotad så går han istället ner på första avsatsen på kattrappen och sätter sig. Där väntar han med en blick som säger "det finns bara en väg ner".
Jag försöker nu få inkräktaren att gå genom lägenheten och ut den vägen, vilket naturligtvis är helt omöjligt. Det jag har att göra med är en boll i ett hörn som morrar högt bara jag tittar på den. Så det jag istället gör är att ställa en skiva för kattrappan så att inte min katt kan komma upp. Sen så går jag ner och lockar på honom, som genast kommer ner när han ser att porten är öppen och far uppför trapporna som en blixt. Dock tar det stopp vid balkongdörren denna gång. Nu när min katt är instängd så går jag ut på balkongen och tar bort skivan. Dock tar det lite motande innan den morrande bollen inser att min katt inte längre sitter nedanför och väntar, varpå han genar ner till fast mark via grannens fönsterbleck och försvinner runt knuten.
Medan jag städar efter fighten, tänk er kuddkrig med trasig dunkudde, så sitter min katt på balkongen och överblickar reviret. När han sett att allt är lugnt igen går han lite stolt in, stryker sig mot husses ben och lägger sig sen i sängen igen och sover som om inget hade hänt.
Jag tror inte vi får besök igen inom den närmaste tiden.
vart alldeles andfådd o läsa det